Bakgrund: Vården i samband med barnafödande ser olika ut på olika håll i världen. Dock är behovet av ett bra stöd universellt och beskrivs därför som en av barnmorskans centrala arbetsuppgifter. Ett bra stöd har en stor inverkan på kvinnans och barnets hälsa samt på främjandet av förlossningsprogressen. Trots detta känner många kvinnor att stödet under förlossningen varit dåligt och påverkat deras förlossningsupplevelse negativt.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att granska och beskriva hur en barnmorska kan ge adekvat stöd för den födande under förlossningsarbetet.  Metod: Systematisk litteraturstudie med 26 inkluderade vetenskapliga originalartiklar Resultat: De fyra teman som identifieras i studien var barnmorskans emotionella och praktiska stöd, barnmorskans verbala stöd, god relation mellan paret och barnmorskan samt barnmorskans närvaro. Resultatet av denna litteraturstudie visar på att barnmorskans stöd under förlossningen består av både emotionell, praktisk och verbal stöttning av kvinnan. För att detta ska vara möjligt behöver barnmorskan skapa en god relation till kvinnan och hennes familj samt vara närvarande under förlossningen.  Slutsats: Eftersom barnmorskans stöd till den födande är viktigt då den har en stor inverkan på förlossningsprogressen och förlossningsupplevelsen bidrar studien med viktig kunskap om hur ett adekvat stöd kan ges. Resultatet visade att barnmorskan bör stötta kvinnan emotionellt samt stärka henne genom att praktiskt och verbalt stödja henne genom förlossningen. Barnmorskor bör använda denna kunskap för att på ett adekvat sätt stödja paret under födandet och på så sätt främja en god förlossningsvård.

The aim of this study was to compare preterm birth (PTB) in daughters (G2) and granddaughters (G3) of foreign- and Swedish-born women (G1), to evaluate patterns in PTB in relation to migrant background over generations. A multigenerational cohort study was conducted using register data. Two generations of women born in Sweden between 1973 and 2016 were identified. Logistic regressions were used to estimate Odds Ratios (OR) at 95%CI for PTB (<37 gestational weeks) for G2 and G3 by G1 country/region of birth (ref: Sweden). G2 daughters born to a migrant mother (G1) faced a disadvantage compared to their counterparts born to a Swedish mother. In G3, odds of PTB declined across all migrant groups revealing an advantage in some select groups relative to the Swedish reference group. The most pronounced decrease in PTB among Swedish-born women with migrant background was found in the Eastern European and Balkan (ORG2 1.55; 95%CI 1.38,1.74; and ORG3 0.85; 95%CI 0.74,0.98 respectively) and Non-Western main groups (ORG2 1.21; 95%CI 1.07, 1.37; and ORG3 0.79; 95%CI 0.68, 0.91). This study shows a decreased difference in PTB over generations among women with and without a foreign background. Further studies should determine the causes for the observed pattern.

Det finns många faktorer som bidrar till hälsa varav utbildning och arbete är två bestämningsfaktorer för hälsa. Arbete bidrar till sociala relationer, personlig utveckling, betydelse för individens ekonomiska resurser, struktur i vardagen och delaktighet i samhället vilket påverkar hälsan positivt. Lika så är utbildning en bestämningsfaktor för hälsa. Utbildning leder till att lättare få ett arbete. Unga vuxna boende i socioekonomiskt utsatt område är en grupp som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. En åtgärd för unga arbetslösa i socioekonomiskt utsatt område är Ungdomspoolen VOX. Verksamhetens mål är att öka anställningsbarheten hos ungdomar 16–25 år i Varberga/ Oxhagen [VOX] området.   Studiens syfte är att beskriva hur ungdomar i ett socioekonomiskt område uppfattar Ungdomspoolen VOX:s arbete med att skapa förutsättningar till utbildning och arbete. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av empowerment och hälsans bestämningsfaktorer. Kvalitativ metod valdes med ett målstyrt urval som utgjordes av sex ungdomar aktiva i verksamheten. Dataanalysen utgjordes av manifest innehållsanalys. Resultatet utgörs två huvudkategorier kategorier; ”Praktiska aktiviteter” och ” Insatsens kännedom om områdesrelaterade behov” och visar att Ungdomspoolen skapar praktiska förutsättningar till utbildning och arbete samt att verksamhetens områdesnära relationer samt motivationshöjande bemötande också skapar förutsättningar till utbildning och arbete. Informanterna menar dock att ungdomens enskilda vilja för möjligheter behövs för att verksamheten ska möjliggöra förutsättningar till utbildning och arbete. / There are many factors that contribute to health of wich education and work are two determinants for health. Work conspires social relationships, personal development, financial resources, structur in life and participation in society, factors that positively affect health. Likewise, education is a determining factor for health. Education makes it easier to get a job. Young adults living in socioeconomic exposed areas is a group that risks ending up outside the labor market. Third sector actors affect Swedish society as the sector promotes workinclusion for exposedness groups. An organized measure for young people in socioeconomic exposed areas is the Youthpool. The aim of the activity is to increase the employability of young people aged 16–25 in the Varberga/Oxhagen [VOX] area. Work takes place in collaboration between the municipality and third sector.  The aim of the study is to describe how young people in a socioeconomic exposed area perceive the Youthpool VOX: s work to create conditions for education and work. . Empowerment and determinants of health is used as the studys theoretical perspective. Qualitative study design is used, and the work of analysis consist of manifest contentanalysis. The work of the analysis resulted in two main categories: “Practical activities” and “The iniatives knowledge of area-related needs”.  The results show that the Youthpool creates practical conditions for education and work and that the arearelated activities as motivation treatment also creates condition for education and work. However, the informants believe that the young people’s individual will for opportunities is needed for the activity to enable conditions for education and work.

No description available.

Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för dödlighet och leder till ökad förekomst av ickesmittsamma sjukdomar. Stillasittande arbete är vanligt förekommande i Norden, men arbetsmiljön kan fungera som en stödjande miljö för fysisk aktivitet. Syftet med studien var att studera upplevelser av fysisk aktivitet på arbetstid vid arbete hemifrån med anledning av covid-19 pandemin. Åtta personer intervjuades, samtliga anställda vid en svensk statlig myndighet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet, Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet samt Upplevda förnimmelser relaterade till fysisk aktivitet. Det övergripande temat som gick som en röd tråd genom hela materialet var Frihet under ansvar, vilket handlade om att arbete hemifrån ökade möjligheten till att vara fysiskt aktiv under arbetsdagen men att ansvaret i högre utsträckning kom att ligga på arbetstagaren själv och inte på arbetsgivaren. Deltagarna i studien fokuserade i stor utsträckning på de positiva möjligheter som arbete hemifrån innebar för fysisk aktivitet på arbetstid och deras upplevelser skulle kunna användas av arbetsgivare för att utveckla strategier för att minska stillasittandet vid arbete hemifrån. Detta kan i förlängningen bidra till en förbättrad folkhälsa samt minskade ojämlikheter i samhället genom att undvika ett ökat stillasittande hos redan inaktiva människor. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Bakgrund: Mycket av tidigare forskning som har inkluderat personer med amputation på nedre extremiteten har varit fokuserad på gång och balans och på tillfredställelse med protes. Fler faktorer påverkar livskvalité och välmående än enbart avsaknad av funktionshinder. Syfte: Att jämföra om livskvalitet skiljer sig åt mellan en grupp med amputation på nedre extremiteten och en grupp utan amputation. Metod: Tvärsnittsdata samlades in med ett självrapporterat frågeformulär. Frågeformuläret innehöll bakgrund, WHOQOL-BREF för att mäta livskvalité och en del av Community Based Rehabilitation (CBR) indikatorer för att mäta inkludering i samhället. Rekrytering skedde via sociala plattformar. Gruppjämförelser gjordes mellan och inom grupper med Welch t-test. Samband undersöktes med generaliserad linjär modell för de fyra olika domänerna i WHOQOL-BREF med avseende på kön, ålder, utbildning, och inkludering i samhället. Resultat: Totalt var 114 deltagare var inkluderade, av dessa 64 med amputation på nedre extremiteten och 50 utan amputation. Deltagarna med amputation hade statistiskt säkerställt lägre resultat jämfört med de utan amputation på allmän hälsa, allmän livskvalité, tillfredställelse med hälsa, på fysisk och miljörelaterad livskvalitédomän, samt på inkludering i samhället. Inom grupperna hade kön, ålder, och utbildningsnivå ingen påverkan på rapporterad livskvalité. Slutsats: Personer med amputation på nedre extremiteten hade lägre rapporterad livskvalité jämfört med en grupp utan amputation. Studien tyder på att en högre upplevd inkludering i samhället och en högre upplevd gångförmåga ökade livskvalitén. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Bakgrund: På grund av en utbredd ohälsa kopplat till arbetslivet, fanns det ett intresse av att titta på hälsofrämjande och förebyggande insatser, här inom kommunal verksamhet. Syfte: Syftet var att undersöka kommunala ledares syn på hälsa och hälsofrämjande ledarskap, och förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande. Metod: En semistrukturerad webbenkät administrerades under våren 2021 till 255 ledare inom tre kommuner i mellersta Sverige. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys, och de kvantitativa frågorna analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Svarsfrekvensen var 37% (95/255) fördelat mellan 66% (n=69) kvinnor och 31% (n=29) män (p=0.001). En större andel bland männen ansåg att det bedrev ett hälsofrämjande ledarskap jämfört med kvinnorna (p=0.022). Synen på hälsa handlade om balans i tillvaron där arbete, familj och privatliv behövde existera i harmoni, liksom att synen på hälsofrämjande ledarskap ansågs handla om ett samspel mellan individ och organisation. Ett optimalt hälsofrämjande ledarskap behövde individanpassas, vilket ansågs vara svårt då det förutsätter mer mandat, stöd och resurser. Slutsatser: Ett hälsofrämjande ledarskap handlade om att skapa balans mellan individen och organisationen, samt om arbetssätt som inte var formaliserade eller prioriterat inom kommunerna. Mer mandat, kunskap och stöd efterfrågades för att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap. / Background: Due to a widespread ill health linked to working life, there was an interest in looking at health promotion and prevention initiatives, here in municipal activities. Purpose: The aim was to investigate municipal leaders' views on health and healthpromoting leadership, and the conditions for working to promote health. Method: A semi-structured web survey was administered in the spring of 2021 to 255 leaders in three municipalities in central Sweden. Collected data were analyzed with manifest content analysis, and the quantitative questions were analyzed with descriptive statistics. Result: The response rate was 37% (95/255) divided between 66% (n = 69) women and 31% (n = 29) men (p = 0.001). A larger proportion of men considered that they pursued health-promoting leadership compared with women (p = 0.022). The view of health was about balance in life where work, family and private life needed to exist in harmony, as well as that the view of health-promoting leadership was considered to be about an interaction between individual and organization. Optimal health-promoting leadership needed to be adapted to the individual, which was considered difficult as it requires more mandate, support and resources. Conclusions: A health-promoting leadership was about creating a balance between the individual and the organization, as well as about working methods that were not formalized or prioritized within the municipalities. More mandate, knowledge and support were requested to develop a more health-promoting leadership. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund: Nivåer av fysisk aktivitet minskar i hela världen. I Sverige uppnår enbart en av fyra ungdomar upp till rekommenderad daglig fysisk aktivitet på 60 minuter. Andelen unga som är sämst på fysisk aktivitet är unga boende på landsbygden. Det finns ett behov att förstå hur dessa ojämlikheter i hälsa skapas för att kunna adressera dessa med folkhälsoinsatser. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ungdomsledares perspektiv på vilka faktorer som påverkar ungas fysiska fritidsaktiviteter på landsbygden. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ studiedesign och deduktiv ansats. Data analyserades med riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån Social Ecological Model förståelseram och påverkansnivåer på intrapersonel, interpersonell, institutionell, community och samhällsnivå. Resultat: Resultatet visar att det finns samvarierande faktorer på alla påverkansnivåer. Kombination av individuella faktorer som ålder, kön, motivation, vuxnas stöd och influenser och landsbygdsspecifika omvärldsfaktorer som idrottsföreningens och kommunens prioriteringar och praktiska möjligheter samt samhällsförändringar påverkar ungas möjligheter att vara fysiskt aktiva på landsbygden. Slutsats: Utifrån ungdomsledares uppfattningar har viktiga områden i behov och med potential för förändring i en landsbygdskommun urskiljts och förslag till förändring har tagits upp. Studiens resultat indikerar behov av vidare forskning och åtgärder. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Background: the COVID-19 pandemic has contributed to increased teleworking in society, which affects occupational health. Leadership is important for a prosperous organization and the health of workers. Relationship-based leadership, which involves the social interaction between management and workers, has an impact on workers' occupational health. Aim: the aim is to investigate relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic and possible links between relationship-based leadership and workers' occupational health. Method: to answer the aim of the study, a quantitative method was applied with a cross-sectional design. The data collection was collected with a survey and the sample consisted of 82 workers in teleworking. The collected material was analyzed in SPSS and presented in frequency tables and correlation analysis. Results: the results describe that the majority feel relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic. Furthermore, it is made clear that most people feel that relationship-based leadership has not changed during teleworking in the COVID-19 pandemic. There is a significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Conclusion: the conclusion is that there is a moderate positive significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Keywords: COVID-19 pandemic, occupational health, public health, relationship-based leadership, teleworking.

Bakgrund: Immunisering är en vital del av folkhälsan. I Sverige är vaccinationstäckningenför barn hög och förtroende för immunisering god. I Australien är vaccinationsskepsisvanligare och både förtroendet och vaccinationstäckningen lägre än i Sverige, trots att bådaländerna har liknande policy kring vaccination. Den låga vaccinationstäckningen har lett tillatt nya åtgärder vidtagits för att öka vaccinationstäckningen i Australien.Syfte: Att analysera etiska argument för och emot barnvaccination genom att analyserapolicys, litteratur och samhällsdebatter samt undersöka de olika ståndpunkterna kringvaccination i Sverige och Australien.Metod: Deskriptiv argumentationsanalys och innehållsanalys används för att identifiera etiskaargument och innehåll i policydokument, vetenskaplig litteratur och debattartiklar. Dessaetiska argument analyseras sedan och jämförs med grundläggande etiska principer och teorier.Resultat: Det råder starka åsikter kring vaccinationsfrågan både från vaccinationsskeptikeroch förespråkare. De mest återkommande ämnena i litteratur och samhällsdebatt är autonomi,icke skada och tvångsvaccinering. Diskussionen kring dessa ämnen i den vetenskapligadiskussionen och i samhället pekar på komplexa frågor där argument kring vilka och varförolika beslut bör tas av beslutsfattande organ. I vetenskaplig litteratur beskrivs hur tvingandeåtgärder kan påverka samhället och i samhällsdebatten ligger stort fokus på föräldrarsrättigheter och vad som är bäst för barnen.Slutsats: Studien pekar på att en existerande etisk argumentation präglar både Sverige ochAustralien, där policyskapande kring vaccination av barn är en laddad och komplexsamhällsfråga. / Background: Immunization is a vital part of public health. In Sweden, vaccination coveragefor children is high and confidence in immunization is good. In Australia, vaccinationskepticism is more common and both confidence and vaccination coverage are lower than inSweden even though the countries have similar policies regarding vaccination. The lowvaccination coverage has led to implementation of measures to increase vaccination coveragein Australia.Purpose: To analyze ethical arguments for and against vaccination by analyzing scientificmaterial, policy documents on vaccination and debates in Sweden and Australia. As well asexamining the positions on vaccination that exist in these countries.Method: Descriptive argumentation analysis and qualitative text analysis have been used toidentify ethical arguments and content in policy documents, scientific literature and debatearticles. These ethical arguments are then analyzed and compared with basic ethicalprinciples.Results: The most recurring topics in the scientific literature and public debate are autonomy,the harm principle and compulsory vaccination. The discussion on these topics in thescientific discussion points out that it is difficult to answer these complex questions aboutvaccination. Where arguments about which and why different decisions should be made bydecision-making bodies and what is best for public health. The scientific literature alsodescribes how coercive measures can have a negative effect on public health. The publicdebate has a strong focus on parents' rights and mandatory vaccinations in preschools.Conclusion: The study demonstrates a prevailing ethical discussion that characterizes both Sweden and Australia, where policy-making regarding vaccination of children is complexsocietal issue and autonomy, mandatory vaccinations and the harm principle are central to thedebate.