Tidigare forskning inom odontologi har baserats på biomedicinska teorier där man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror på beteendet är det av intresse att fokusera forskning baserad på beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvården är otillräckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhälsoprogram med en individuell skräddarsydd behandling utgående från kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgängliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall på fyra filmer, tre hade för dålig ljudkvalitet och en stämde inte in med den information som stod på fodralet. Slutligen ingick 15 filmer i studien kring följsamheten av studieupplägget av interventionen. Resultatet var att interventionen fick den behandling som de skulle ha fått utefter den skräddarsydda behandlingen vid de besök som studerats. Exempelvis att de tillsammans med patienterna formulerar mål, utför infärgningar på patienternas tänder, går igenom patientens tandstatus och så vidare.

Bakgrund: Människor drabbas av hälsomässiga konsekvenser som ett resultat av ohälsosamma kostvanor. Kost är en stor del av vår vardag och en viktig faktor för vår hälsa, vilket betyder att valet av kost påverkas av en rad olika bakomliggande faktorer. De bakomliggande faktorer som studien har valt att belysa vidare är sociala sammanhang, motivation, beteende, matvanor.  Syfte och Frågeställningar: Att få en ökad förståelse hur sociala sammanhang, motivation, beteende och matvanor påverkar kostvanorna hos individer.  - Hur påverkar sociala sammanhang individens kostvanor? - Hur påverkar motivationen individens kostvanor? - Vilken påverkan har beteendet på individens kostvanor? - Hur påverkar matvanor individen? Metod: En kvalitativ studie innebär att forskaren fokuserar mer på det direkta orden som i studiens fall blir deltagarnas berättelser, som är grunden för författarnas tolkning. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna som har valts ut efter ett målstyrt urval. Alla intervjuer traskiberades och analyserades och vidare i studien användes en tematisk innehållsanalys för att finna olika teman i deltagarnas berättelser.  Resultat: Visar att deltagarnas kostvanor påverkas av sociala sammanhang de befann sig i. En mer specifik påverkan på kostvanorna upplever deltagarna när det befinner sig i ett större sällskap eller med familjen. Deltagarnas motivation påverkas av den inre motivationen och self-efficacy. Beteenden grundas av både vanor och djupare beteenden från barndomen.  Matvanorna hos deltagarna var komplexa och under analysarbetet fann författarna matkunskaper, tid och kostförändringar som en mer specifik påverkan på kostvanorna. Slutsats: Svaren som funnits i studien är att specifika faktorer påverkar individens kostvanor. Dock innehåller studien endast fyra olika huvudfaktorer som är kopplade till individens kostvanor, vilket gör att ytterligare forskning behövs för att täcka upp det områden med faktorer som ännu inte har blivit forskat på.

Syfte & Frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna som tränar och är aktiva på sociala medier förhåller sig till kroppsidealen som framställs på sociala medier samt hur de upplever att det påverkar kroppsuppfattningen. - Hur ser användningen av sociala medier ut bland träningsaktiva unga vuxna? - Hur upplever träningsaktiva unga vuxna att de påverkas av kroppsidealet som framställs på sociala medier? - Hur upplever träningsaktiva unga vuxna att kroppsidealet påverkar deras kroppsuppfattning? Metod För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod används vilket genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagare valdes ut med ett målstyrt urval utifrån de kriterier som behövde uppfyllas för att delta i studien. Dessa kriterier var ålder och nivå av fysisk aktivitet, dvs tränar 2-3 gånger i veckan medel- eller högintensivt samt har generellt aktiva liv. Deltagarna behövde också vara aktiva på sociala medier. Totalt 6 personer varav 3 kvinnor och 3 män deltog i studien. Analys av resultatet har gjorts genom att använda entematisk analys med en abduktiv forskningsansats. Goffmans teori om intrycksstyrning användes som teoretisk referensram då resultat tolkades. Resultat Resultatet visar att sociala medier används hos deltagarna i upp till fyra timmar per dag, främst för att chatta med vänner, scrolla i flödet och titta på andras inlägg. En majoritet sa även att de ibland lägger upp bilder, men inte så ofta. När samtliga deltagare framställer sig själva i sociala medier vill de alltid visa upp sina bästa sidor och se så attraktiv ut sommöjligt. Samtliga deltagare förklarar att de blir påverkade av kroppsidealet som framställs på sociala medier på ett negativt sätt, i form av jämförelsebeteenden, sämre kroppsuppfattning, välmående samt mat- och träningsvanor. Slutsats Studien som vi genomfört har bidragit till ny kunskap om hur sociala medier och kroppsidealen påverkar träningsaktiva unga vuxnas hälsa och kroppsuppfattning. Deras kroppsuppfattning påverkades negativt på grund av exponeringen för kroppsidealet som presenteras på sociala medier.

: På ett övergripande plan har idrott, och så även lagidrotter, en betydelse för människors hälsa eftersom den fysiska aktiviteten, som ofta kommer med idrott och lagidrotter, påverkar folkhälsan. Även den strukturerade fotbollen har betydelse för folkhälsan i och med att fotboll medför skador vilket påverkar människors hälsa. Syfte: Syftet för studien var att undersöka vilken betydelse den strukturerade och ideella fotbollen har för vuxnas hälsa. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex aktiva fotbollsspelare, två män och fyra kvinnor från tre olika ideella fotbollsföreningar. För att analysera data genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av den manifesta tolkningen mynnade resultatet ut i fyra huvudkategorier vilka var struktur, livspussel, föreningsidrott och spontanidrott samt manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Underkategorierna för den manifesta tolkningen var rutiner, planering, prioritering, bidra till laget, mer seriöst och kvinnliga fotbollsspelare. Av den latenta tolkningen mynnade resultatet ut i tre teman vilka var fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa följt av subteman som var avkoppling, återhämtning, prestationskrav, skador, bättre fysisk form, social identitet, gemenskap och meningsskiljaktigheter. Slutsatser: Slutsatser för studien är att den strukturerade fotbollen har betydelse för vuxnas hälsa då rutinerna gör att de är fysiskt aktiva. Den har också betydelse då fotbollsspelarna får avkoppling och återhämtning samt en möjlighet att ha en social identitet och känna en gemenskap i laget. Skadorna och meningsskiljaktigheterna som förekommer är inte av någon negativ betydelse för hälsan. Däremot har prestationsångesten en negativ betydelse för de kvinnliga fotbollsspelarna. / <p>Betyg i Ladok 220218.</p>

Under covid-19 pandemin förlorade flertalet individer verksamma i gästfrihetsindustrin sina arbeten. Arbete i gästfrihetsindustrin under covid19 pandemin innebar ytterligare stressrelaterade faktorer för arbetstagare inom verksamheter med bar-, hotell-, och restaurang. Syfte Uppsatsens syfte var att undersöka och beskriva upplevelsen av arbetssituation och hälsa hos individer verksamma inom gästfrihetsindustrin i Sverige under covid-19 pandemin. Metod En kvalitativ studie genomfördes genom sex intervjuer med respondenter 29–47 år, som arbetat i bar-, hotell-, och restaurangverksamheter under covid-19 pandemin i en mindre ort i södra Sverige. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som utgick från en induktiv ansats. Resultat Innehållsanalysen resulterade åtta underkategorier samt tre kategorier: Arbetssituation, hälsa och levnadsvanor. Under covid-19 pandemin upplevde respondenterna en sämre arbetssituation som var ett resultat av ökad belastning, bristande ledarskap samt en orolig arbetsmiljö som skapade en osäkerhet för arbetsplatsen och anställning. Respondenterna upplevde att den psykiska och sociala hälsan påverkades mest negativt medan den fysiska hälsan upplevdes oförändrad, samtidigt som det fanns en förståelse för hur social samvaro och fysisk aktivitet har positiv inverkan på måendet. Alkoholkonsumtion och återhämtning/stress var de levnadsvanor som var mest framträdande i resultatet. Respondenter utryckte både oförändrad alkoholkonsumtion samt ökad alkoholkonsumtion till följd av förändrade arbetstider, sämre psykiskt mående och minskad social samvaro. Flera respondenter upplevde att covid-19 restriktionerna gav mer tid till återhämtning och eftertanke, samtidigt som de ansågs vara orsaken till den ökade stressen både fysiskt och psykiskt och även resulterade i sömnbesvär. Slutsats Resultatet visar att individer verksamma i gästfrihetsindustrin under covid-19 pandemin upplevde arbetssituation och hälsa påverkas främst negativt, där respondenter hanterade situationen genom en positiv inställning för fritid och social samvaro. Ytterligare kunskap och ökad förståelse hade kunnat fås genom studier där även individer som blev varslade fick uttrycka sin upplevelse av arbetssituation och hälsa i gästfrihetsindustrin under covid19 pandemin / <p>Betyg i Ladok 220404.</p>

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar och med det har allt fler äldre komplexa behov och flera hälsoproblem. Många äldre bor kvar i sina hem med insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket ställer högre krav på kompetens och resurser samt samverkan för personal som arbetar med äldre (Socialstyrelsen, 2020a). En fråga som aktualiserats är samordning och planering av vård vid utskrivning, detta i och med att Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SFS 2017:612) trädde i kraft 2018. Den nya samverkanslagen tvingade fram ett annat sätt att utföra utskrivningar från slutenvården än vad som tidigare varit fallet. Utskrivningen från slutenvården skulle bli snabbare och samverkan mellan aktörerna bli tydligare i och med den nya lagen (Prop. 2016/17:106). Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utskrivningsprocessen för multisjuka äldre går till i en kommun i Mellansverige, samt att utforska om de får en samordnad individuell planering, SIP, så som samverkanslagen föreskriver att den skall ske. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Tio intervjuer utfördes med informanter bestående av sjuksköterskor i slutenvård, primärvård och inom kommunal vård, samt biståndshandläggare i den undersökta kommunen. Intervjuerna analyserades via kvalitativ innehållsanalys (Graneheim &amp; Lundman, 2004). Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var: samordnad individuell planering, kommunikation, oklar ansvarsfördelning och bristande patientsäkerhet. Resultatet från den här studien visar på att det finns flera delar som inte fungerar vad gäller utskrivningsprocessen för multisjuka äldre. Den samordnade individuella planeringen genomförs inte i någon större utsträckning. Det finns problem vad gäller kommunikation aktörerna emellan samt problem med ansvarsfördelningen. Att detta inte fungerar påverkar också patientens delaktighet och patientsäkerheten. Slutsats: Samordnad individuell planering genomförs inte såsom lagen föreskriver. Personal som arbetar med utskrivning av multisjuka äldre upplever utskrivningsprocessen som komplex och komplicerad och oklar. / Background: The proportion of elderly in Sweden are increasing, and so does elderly’s complex health care needs and health problems. A lot of the elderly population continues to live in their own homes with help from the social service and health care service. This puts pressure and demands on the workers to have competence and resources to help this complex elderly group (Socialstyrelsen, 2020a). Collaboration at the discharge process from hospital has been raised because of a new law set to improve the collaboration and shorten the stay in hospitals for patients (SFS 2017:612) which took effect in 2018. Aim: Investigate how the discharge process come about for elderly with many diseases in a municipality in Sweden. To explore if the elderly gets the coordinated individual plan they should get as the law stipulates. Method: Qualitative interview study with semi-structured questions. Ten informants were included consisting of nurses in inpatient care at hospital, primary care and home health nurses working for the municipality, social workers were also included. The interviews were analysed through qualitative content analysis (Graneheim &amp; Lundman, 2004). Result: Four categories were found consisting of coordinated individual planning, communication, unclear division of responsibility and lack of patient safety. The result from the study shows that there are many parts that do not work sufficiently in the discharge process. The coordinated individual planning is not being done in the proportion that it should. There are problems regarding communication amongst the professionals and problems with liability and by extension patient safety. Conclusion: The coordinated individual plan is not being done as the law stipulates it should. Professionals that work with elderly during the discharge process sees the process as complex, complicated and unclear.

Background Malaria is a major threat to global public health, with adverse health effects. Nigeria alone accounts for 25% of the global burden of malaria. Children are especially vulnerable to malaria, and if the disease is not treated it could have fatal consequences. Mothers have an important role in ensuring that adequate and timely treatment is given to the child. Aim The aim of this study was to investigate whether there was an association between maternal level of education and the treatment with antimalarial drugs in malaria positive children under-5 in Nigeria. Methods This study was a cross-sectional study that utilized Demographic and Health Surveys (DHS) data from the 2015 Nigeria Malaria Indicator Survey. Data on 2’622 malaria positive children were used, and a logistic regression analysis was conducted to determine the association with maternal level of education. Results The mothers with a higher level of education had two times higher odds (OR 2.31, CI 1.62- 3.32) of making sure their child received treatment with antimalarial drugs, compared to the mothers with no education. With an increase of 38% (OR 1.38, CI 1.11-1.71) in the odds for the child receiving treatment with antimalarial drugs if the mother has primary education and an increase of 51% (OR 1.51, CI 1.24-1.84) if the mother has secondary education compared to mothers with no education. Conclusion Mothers with a higher level of education waere more likely to make sure that their child received treatment with antimalarial drugs, compared to the mothers with no education.

ABSTRACT Background: South Asia has the highest burden of malnutrition compared to the rest of the countries in the world. The purpose of this study was to investigate association between Entamoeba Histolytica infection and nutritional status in a cohort of under-5 children treated for severe diarrheal disease. Methods: From Global Enteric Multicenter Study (GEMS), a sub sample cohort of total 4,220 under-five children were analyzed from South Asia where 155 study participants had severe diarrheal disease with Entamoeba Histolytica infection (amebiasis). The WHO child growth standard median, 2006 was used to measure the three anthropometric indices after 60 days of hospital discharge. Chi-square (X2) test and binary logistic regression were done to calculate the significance and strength of association between diarrheal disease with E. Histolytica and nutritional status; 95% Confidence interval were also estimated. Results: The children aged under-five who had severe diarrheal disease due to amebiasis had no significant aggravated effect on any indices of nutritional status (stunting, wasting, and underweight) in comparison to non-amebic diarrhea. The under five children whose mothers were illiterate (aOR= 2.12, 95% CI 1.76-2.56) and had poor wealth index (aOR= 1.53, 95% CI 1.32-1.77) had significantly higher odds for three indices of nutritional status. Pakistan had poor nutritional status (aOR= 2.23, 95% CI 1.74-2.85) compare to India and Bangladesh.  Conclusion: Severe diarrhea due to amebiasis had no aggravated effect on post diarrheal nutritional status among under five children in comparison to non-amebic diarrhea. There was no correlation found in this study between diarrheal disease associated by Entamoeba Histolytica infection and malnutrition.

No description available.

Studies linking religion and its impact on humans have increased over time with health being the most studied outcome in statistical analysis. Even so, the use of variables, models and approaches has been homogenous being applied among similar groups and places. The aim of the thesis is for that reason to investigate to what extent there is an association between religiousness and health in Cyprus (n=3 355), Finland (n=4 058), Norway (n=4 691) and Ireland (n=6 869) adjusting for potential confounders age, gender and education. Logistic regression analyses were applied, including subjective level of religiousness as predictor and good subjective general health as outcome in conjunction with the Theory of Attachment. The data is collected from The European Social Survey from 2008, 2010 and 2012. Middle religious have significant higher odds of good health than individuals that categorized by themselves as Not at all religious in Cyprus, Norway and Ireland while adjusting for age and education. Low, Middle and High religious are significantly associated with good health in Finland compared to Not at all religious. There is an association between religiousness and health in the four European countries while age and education potentially confound the relationship in Norway and Ireland.