Antalet ensamkommande barn har sedan 2006 ökat oavbrutet och alla dessa barn blir placerade på HVB-hem eller i familjehem. Forskning visar att detta är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Forskning visar att arbete, utbildning och socialt nätverk är viktigt för att kunna etableras i samhället. Personalen på HVB-hemmen är några av de personer som står de ensamkommande barnen närmast och därmed kan stötta barnen i vägen till etablering.  I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka perspektiv och erfarenheter personalen på HVB-hem för ensamkommande barn har på barnens möjlighet till etablering. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer genomförda på HVB-hem i södra Sverige. Dessa har sedan analyserats med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Med hjälp av denna analys hittades åtta kategorier. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Bourdieus kapitalteori samt begreppet stereotypisering.  Resultatet visade att informanterna beskriver de ensamkommande barnens sociala nätverk och kunskaper om samhället som begränsade, men att barnen har möjligheter att förstärka dessa. De kunskaper barnen har med sig från hemlandet menar informanterna inte alltid passar in och de behöver därmed läras om. En utmaning för de ensamkommande barnen är att de blir stereotypiserade av det svenska samhället, vilket kan försvåra deras väg till etablering.

This essay is an evaluation of the act of establishment (2010:197). The act is about different operators' responsibility and accountability for new arrivals to get a more effective integration into society and to speed up the new arrivals' establishment on the labor market. The purpose of this act is to get more new arrivals involved in the Swedish labor market directly. By doing so, it gives these people a possibility to become self-sufficient. This study has focus in four different operators; Employment service, Immigration service and two local politicians from Social democrats (Socialdemokraterna) and Conservatives (Moderaterna). This evaluation analyses if the act's goal has been reached according to the operator's estimations. To find out the operator's opinions qualitative data collection method in the form of interviews has been used. The collected material from the different operators has been analyzed through both top down - bottom up theory but also to a target evaluation model. In the final discussion the writers are going to discuss their own thoughts and opinions about the result and analysis. In the result it becomes clear that the act’s not fulfilled. The different operators have a different point of views to look at the act and its problematic areas. In the final discussion we have come with suggestions what can be done to reduce or minimize the problems and dilemma that’s takes place in the act and in the working field. During the study the results shows that the hierarchy system and the bad communication between the different operators makes the work more difficult and ineffective.

Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolag Samtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater. Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU. Majoriteten av dessa bolag finns etablerade i Tjeckien och Tyskland. Det finns många drivande faktorer som har orsakat den ojämna fördelningen av bolagens etablering. Dessa faktorer påverkas inte minst av medlemsstaternas ekonomier. Den europeiska statusen, implementeringen av arbetstagarinflytande och skatterättsliga bestämmelser är bara ett par av de befintliga faktorerna som är avgörande för SE-bolag vid val av stat för etablering. Dessutom har det under de senaste åren utvecklats en ny trend inom SE-bolagen, nämligen SE-dotterbolag, även kallad SE-skalbolag, som är inaktiva men redo för försäljning till potentiella köpare. Anledningen till denna trend har delvis blivit utredd i uppsatsen och resultatet blir att det enligt doktrin finns två anledningar till utvecklingen, nämligen bestämmelserna om arbetstagarinflytandet men också det långa registreringsförfarandet för ett SE-bolag. Uppsatsen kommer att behandla SE-bolagen syfte, etablering och utveckling, en avslutande diskussion kommer att föras kring SE-bolagens framtid.

This study has an integration policy direction as it focuses on the qualification for the new arrivals to quickly establish themselves in the labor market, and how the government's interventions, which in this case is the establishment reform, have affected municipalities and what its role is in this context. The purpose of the establishment reform is to faster the new arrivals integration in to the labor market.   The aim of this study is to analyze the interaction factors that is affecting the integration of new arrivals into the labor market by study the professionals opinions on the interplay between involved organizations in two municipalities before and after the establishment reform. Studies have shown that the establishment reform has not achieved its goal and the purpose is to analyze the aspects behind this problem.   The results of the study were analyzed with help of the interaction theory and the new institutional theory which is a part of the organization theory. An important aspect in the results of our study is the deficiency with the interaction between the participating organizations that obstruct the new arrivals path to becoming self-contained. In order to identify the problem, the study focuses on the co-operation among two communities in Sweden with the new arrivals way into the labor market. The study is based on the professional’s experience of this social context therefore we conducted seven qualitative interviews to get a reality depiction. The result showed various opinions on the advent of the establishment reform and the central deficient are co-operation difficulties and regulation limits the professional way to work. Further, the study concludes that some of the professionals assume that the establishment is an operating reform while other finds it insufficient, but what they have in common is that they find that the working methods need to be more distinct in order to achieve a better function of the establishment reform.

Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större. Det finns en vilja att föra ihop dessa företag med personer, organisationer för att etablera kontakter. Dessa kontakter är speciellt viktiga för företaget i starten för att få tillgång till möjligheter och resurser. Denna studie undersöker därför hur aktörer i gårdsmejeristers sociala nätverk är användbara vid start och etablering av företag. Detta görs med kvalitativa intervjuer med fem gårdsmejerister i Mellansverige. Studiens resultat visar att det nationella resurscentrumet Eldrimner är den mest framträdande aktören vid starten av företaget för att få tillgång till kunskap och ny utrustning. Föreningar, andra gårdsmejerister och även andra småskaliga producenter blir sedan allt mer framträdande aktörer som ger tillgång till kunskap samt sammanför gårdsmejerister med andra användbara aktörer vid etableringen. De sistnämnda hjälper varandra och löser gemensamt problem. Det finns en risk att det blir en allt för sluten grupp, vilket kan göra det svårare att få tillgång till ny information. Om informationen eller resurser inte fås att tillgå i det befintliga sociala nätverket använder de ofta tillfälliga och ytliga kontakter, men det kan vara svårt att få ut informationen från dessa aktörer. Restauranger och grossister är sedan framträdande aktörer för att få ut produkterna på marknaden genom att sammanföra gårdsmejerister med restauranger, grossister och kunder.

I denna studie är avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstår mellan två ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie består av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar, på gymnasieskolan Liljevalchs internationella läroverk i Södertälje. För att nå en ökad kunskap om varför konflikter uppstår har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter som ett verktyg. Dessa utgångspunkter är teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism. Därmed har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, för att få en bättre förståelse för varför konflikter uppstår mellan två specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrån ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med åtta ungdomar, där hälften av dessa utgjorde informanter från gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra från gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar. Med hjälp det empiriska materialet framstår resultatet vara att olika faktorer bidrar till att skapa konflikter mellan grupperna. Därmed kan fastställas att de underliggande faktorerna i sin tur beror bl.a på klädstil, tankesätt, normer samt ett ”vi- och de tänkande”.

I denna studie undersöks den politiska diskursen kring nyanländas etablering i Sverige med avseende på olika logiker kring integration med utgångspunkt i rättigheter och skyldigheter. I Europa har forskare identifierat utvecklingen som en reträtt från mångkulturalismen vilket karaktäriseras av en allt mer skyldighetsbaserad logik kring integration och migration genom till exempel obligatoriska språktester. I den aktuella studien undersöker jag hur den politiska diskursen har sett ut i Sverige efter den ökade immigrationen under 2010-talet vilket kulminerade 2015 genom frågeställningen: Hur har den politiska diskursen förändrats mellan 2013 och 2017 med avseende på nyanländas rättigheter och skyldigheter i integrationsprocessen? Tre politiska partier; Socialdemokraterna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna samt deras politiska dokument i form av partiprogram och linjer har undersökts genom en diskursanalys. Resultatet visar att Socialdemokraterna och Nya Moderaternas diskursiva positioner under den undersökta perioden har förändrats mot en något mer skyldighetsbaserad logik. Nya Moderaterna kan sägas representera en mer skyldighetsbaserad logik medan Socialdemokraterna intar en mer delad position. Sverigedemokraternas position har inte förändrats men partiet representerar en skyldighetsbaserad assimileringspolitik baserad på en etnisk gemenskap. I och med denna diskursiva förändring är det ifrågasatt huruvida den svenska politiken fortfarande kan sägas representera en utpräglad rättighetslinje.

The aim of this bachelor thesis is to examine how the navigation structure as well as the userexperience of Marknad Varberg's website can be improved, in order for the intended users to find what they seek and feel motivated for entrepreneurship. Using two complementary qualitative methods within user-centered design, this study investigates how the intended users are experiencing the navigation on the current site, as well as the experience of the site’s ability to inspire entrepreneurship, and how each of these can beimproved. Methods used are Usability Test and CardSorting. The result of the study shows that the current navigation system rather worsens than improves navigability, and that the website fails to motivate entrepreneurship. The conclusion reached in this thesis suggests that the information architecture may be improved in terms of logical structure, clearer labeling which corresponds to the content being retrieved and new categories, to create a better navigability. Suggestions are also made on how to improve the site’s ability to inspire entrepreneurship in a specific location, using persuasive web design techniques which allude on designing for persuasion, emotion and trust. The development proposal is presented in the form of low-fidelity prototypes, which aims to illustrate how Marknad Varberg can redesign its current website, to provide their users with an improved user experience and to fulfill one of Marknad Varberg’s own objectives as a municipal establishment: to market and develop Varberg as an attractive municipality to visit, live and operate companies within.

The establishment reform came into force 2010 and the employment service was given the main responsibility for the establishment of the newly arrived. The purpose of the present study was to investigate how the officers at the labor market work on establishing new arrivals with residence permit. The problem statements was labor market officers work with establishment based on their professional role and legislation, the service officers practical work, establishment in general and getting new jobs for the newly arrived in the labor market. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted with five employment service officers. The theoretical framework consisted of empowerment. The results of the study show that the establishment reform has had both positive and negative impacts. Many newly arriveds have established themselves in society and entered the labor market. The results show further that there are still aspects to change in order to improve the establishment. The study shows that the establishment reform has had a positive impact on new arrivals in the labor market. The employment officers want to work with an individualized and empowerment-oriented approach, but the heavy workload is hindering their work. / Etableringsreformen trädde i kraft 2010 och arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för nyanländas etablering. Syftet med föreliggande studien var att undersöka hur handläggarna på arbetsförmedlingen arbetar med etablering av nyanlända med uppehållstillstånd. Frågeställningarna i studien var etableringshandläggarnas arbete med etablering utifrån sin yrkesroll och lagstiftning, etableringshandläggarnas praktiska arbete, etablering i allmänhet och för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem handläggare på arbetsförmedlingen. Den teoretiska ramen bestod av empowerment. Studiens resultat visar att etableringsreformen har haft både positiv- och negativ inverkan. Många nyanlända har etablerat sig i samhället och kommit ut på arbetsmarknaden. Av resultatet framkommer det vidare att det fortfarande finns aspekter kvar att ändra på för att få en ytterligare förbättring av etableringen. Studien visar att etableringsreformen har haft en positiv inverkan för de nyanlända på arbetsmarknaden. Men det råder stor arbetsbelastning för etableringshandläggarna på arbetsförmedlingen. Handläggarna vill arbeta med ett individanpassat och empowermentorienterat arbetssätt men hård arbetsbelastning utgör ett hinder för deras arbete.

Undersökningens syfte är att utifrån invandrares egna erfarenheter och upplevelser undersöka vilken påverkan som Introduktionsprogrammet har haft för deras etablering på arbetsmarknaden.  Vi utförde en kvalitativ undersökning, genom åtta semistrukturerade intervjuer med invandrare som bott i Sverige under 10–15 år. Med intervjuerna ville vi skapa en djupare förståelse för på vilket sätt Introduktionsprogrammet kan ha påverkat deras etablering på arbetsmarknaden.  Resultatet i studien visade att invandrares största hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden var språket. Det gick att konstatera att det svenska språket hade haft en stor betydelse för etablering på arbetsmarknaden. Introduktionsprogrammet har därför haft en gynnsam effekt för respondenterna i studien, eftersom de har fått lära sig svenska språket. Det sociala kontaktnätet var enligt respondenterna en annan avgörande faktor, som de intervjuade invandrarna saknade och som försvårade deras etableringen på arbetsmarknaden. Nyckelord: Integration, arbetsmarknaden, invandrare, introduktionsprogram och etablering. / The purpose of this study was based on immigrants´ own experiences to investigate what impact the Introductory course had on the immigrants´ establishment in the labor market. We performed a qualitative investigation where we performed eight semi-structured interviews with immigrants who lived in Sweden for 10-15 years. This was implemented in order to create a deeper understanding of what could have had an impact on the immigrants’ establishment in the labor market through the introduction course. The outcome of this study showed that the immigrants’ biggest obstacle to establish themselves in the labor market was the language. It has been noted that the language has been of great importance in order to significantly lead to establishment in the labor market. Additionally, the introductory course has had a great significance on the respondents in the study since they got to learn the Swedish language through the introductory course. Whereas, another crucial factor that the immigrants were lacking in is the social contact network. This factor has made the establishment of the labor market all the more difficult.