<p>Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där.</p><p>Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.</p>

Asien har en enorm tillväxttakt som under senare år har lockat många utländska investerare och företag. Kina är ett av de länder i Asien som har haft starkast tillväxt och har även den överlägset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingsländer i tillväxtstadiet, har är den brist på infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utländska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskräcker fortfarande vissa utländska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har därför varit att studera vilka faktorer som påverkat lönsamheten för de svenska företagen på den kinesiska marknaden. Utifrån en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform påverkat lönsamheten. Resultaten från undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helägt dotterbolag trots att joint ventures haft en något bättre lönsamhet. Resultatet från undersökningen visade också att företag med en högre grad av lokalanpassning hade en bättre lönsamhet. Resultaten från studien kunde också bekräfta ett tydligt samband mellan företag med stor internationell erfarenhet före etableringen och en högre lönsamhet, dock fann undersökningen inget samband mellan företagens tidigare erfarenhet av Kina och dess lönsamhet.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling. Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6. De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor. Halvårsintervallen bestod av 32 yngre barn och 38 äldre barn. Resultatet visar att barn i 5-årsåldern har god fonologisk förmåga och har etablerat samtliga fonem bortsett från /s/ och /r/. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen avseende etablering av fonemet /r/ framkom, där fonemet föreföll svårare bland pojkarna.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier. På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats. Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent. Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer. 36 procent arbetar för företag där den journalistiska självständigheten i produktionen av innehåll kan variera, vilket innebär att de kan vara både journalister eller kommunikatörer.  Tillsammans utgör dessa nästan av hälften av respondenterna i årets undersökning. 70 procent av de före detta journaliststudenterna som i dag arbetar som journalister kan tänka sig att arbeta inom kommunikationsbranschen.

Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats: Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden? Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher? Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser? Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker. Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher. Detta medför att nischbanker har kunnat utnyttja kärnverksamhetens legitimitet och resurser. Vid etableringen har nischbanker främst varit i behov av kapital, kunder och infrastruktur. För att kunna etablera sig har nischbanker främst utnyttjat kärnverksamhetens kundbas och konkurrerat med låga priser.

The paper aims to examine how well a small group unaccompanied children have established themselves in Swedish society. In order to determine how well they have established the empirical material which is primarily based on quantitative data has been measured with a theoretical model developed by the theorists Nancy Fraser and Alistair Ager and Alison Strang. Based on the theoretical framework the unaccompanied children establishments have been measured in example income, education, debts with Kronofogdemyndigheten and social network. It was found that the unaccompanied children had not achieved the establishment in the society that was expected from the theoretical framework. Their results were also generally below the national average for young adults in Sweden who are the same age. The empirical data indicates that the unaccompanied children have a delay in the Swedish school system, which also implies a delay in the establishment of the Swedish labor market. Furthermore, the essay question whether a measurement of the establishment shall be fair, consider the conditions the unaccompanied children are given after their arrival in Sweden and also what is reasonable to expect of them.

Syftet med vår studie är att få mer kunskap om och förståelse för Arbetsförmedlingens arbete med studie- och yrkesvägledning för nyanlända vuxna i två svenska kommuner under etableringstiden. Detta syfte leder oss fram till våra frågeställningar som följer. Hur arbetar Arbetsförmedlingen i respektive kommun med studie- och yrkesvägledning av nyanlända vuxna? Vilket stöd/kompetensutveckling anser vägledarna sig behöva för att lyckas med sitt uppdrag? Vilka är framgångsfaktorerna och vilka är motgångarna stöter de nyanlända och vägledarna på? För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat en chef på vardera Arbetsförmedling och två studie- och yrkesvägledare i varje kommun. Resultatet visar att Arbetsförmedlingen och kommunens Vuxenutbildning har ett samarbete för att genomföra etableringsuppdraget, men detta samarbete behöver utvecklas och ökas. Det framkommer också behov av kompetensutveckling, samt behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan dessa aktörer. Studie- och yrkesvägledning, anser de intervjuade, har en väldigt stor betydelse för nyanlända vuxna, särskilt under deras etableringstid. För vidare forskning kan det vara intressant att undersöka nyanländas syn på studie- och yrkesvägledning, valideringsfrågor och dess betydelse för nyanlända att snabbt etableras.

Syftet med denna uppsats är undersöka 37 nyord från 2015 års nyordslista och få svar på hur de har etablerats i svenskt skriftspråk. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av Språkbankens korpusverktyg, där jag bland annat har tagit reda på i vilken utsträckning nyorden används baserat på hur många sökträffar de har, samt i vilka sammanhang de förekommer. I syfte att komplettera mina resultat har jag även gjort sökningar på Google. Utifrån sökresultaten har jag jämfört nyorden och delat in dem i olika grupper baserat på antal sökträffar, därefter har jag analyserat nyorden i respektive grupp för att hitta en gemensam nämnare och ett mönster. Resultatet från min undersökning visar att nyorden tenderar att förekomma i störst utsträckning på webbplatserna Twitter och Flashback. Av de nio nyord som har blivit mest etablerade är några lånord från engelskan medan några har kopplingar till samhällsfrågor och en ny innovation. De fyra som fick flest sökträffar har gemensamt att de är etablerade i en tidigare betydelse. Nyordslistan 2015 präglas av lånord, sammansättningar samt politik- och teknikrelaterade ord som speglar vår nutid.

Vår studie syftar till att undersöka hur fransktalande och polska invandrare har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. De områden som rör våra forskningsfrågor är nätverk, utbildning och varför våra informanter valde att flytta till Sverige. Den teoretiska ansatsen är The Careership Theory från Hodkinson och Sparkes med särskild fokus på begreppen socialt kapital, utbildningskapital, symboliskt kapital och habitus från Bourdieus teori.   Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Vårt fokus ligger i att få förståelse kring informanternas erfarenheter och upplevelser av invandring i Sverige samt etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar att invandringsskälen inte har haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden samt att trots att de flesta hade anknytning till Sverige. Dessa anknytningar har inte lett till en resurs för dem. Däremot visar resultatet att deras utbildningsnivå hade en viss betydelse för deras karriärvägar. Vi har också observerat att Arbetsförmedlingen har haft betydelse för vissa av informanternas etablering på arbetsmarknaden. Dessutom har vi observerat att våra informanter använder sig av nätverk på olika sätt och i olika utsträckning för att navigera i den svenska samhället, och för att få arbete.

Studien kommer att undersöka vilka arbetssätt sex studie -och yrkesvägledare använder för att nå ut till nyanlända kvinnor. Studien belyser även vilka svårigheter och hinder de bemöter under dessa samtal. Intervjupersonerna är verksamma inom vuxenutbildningen. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer där intervjupersonerna har delat med sig av sina upplevelser och tillvägagångssätt som de använder under samtal med denna målgrupp. Intervjuerna har vi genomfört via digitala plattformar på grund av den rådande pandemin. Intervjupersonerna är verksamma i Skåne län. Det empiriska data talar för att studie- och yrkesvägledare som arbetar med målgruppen nyanlända kvinnor behöver vara medvetna om att de kan uppstå kulturkrockar och missförstånd då de språkliga kunskaperna kan vara låga. Intervjupersonerna menar även att det kan finnas en del hinder i vägledningsprocessen med nyanlända kvinnor eftersom de kommer från kulturer med andra normer och värderingar. De lyfter familjen och det kollektiva tänket som en faktor som skiljer från den svenska kontexten. Intervjupersonerna menar att det kollektiva tänket kan vara ett hinder under vägledningssamtalet som är uppbyggt ur en svensk kontext där individen tar egna beslut.