<p>Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a då en tillgång förflyttas från Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker då uttagsbeskattning blir aktuellt är att den tillgång som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett värde motsvarande marknadsvärdet och företaget beskattas för övervärdet. Efter Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterätten påverkats i stor utsträckning av EG-rätten och de svenska skattereglerna måste bl. a. vara förenliga med bestämmelserna i det grundläggande EG-fördraget, däribland etableringsrätten. I uppsatsen behandlar jag de frågeställningar som är relevanta för att ta ställning till huruvida den svenska regeln om uttagsbeskattning är förenlig med etableringsrätten eller utgör ett otillåtet hinder för svenska företag som vill etablera sig på den gemensamma marknaden. Jag visar i uppsatsen att den svenska regeln i dagens läge förmodligen är förenlig med EG-rätten främst med anledning av att den direkta beskattningen ännu inte harmoniserats och att fördelningen av skatteintäkter inom unionen är en väldigt politisk kontroversiell fråga. I uppsatsendiskuteras även regeln om uttagsbeskattning i förhållande till principer som skatteneutralitet, kontinuitet och ekonomisk effektivitet.</p> / <p>When a Swedish company is being established abroad and assets are being withdrawn from the country, the company is imposed taxes for the profit that should have occurred if the asset had been sold to marketvalue in Sweden. The question in the thesis is if this taxation is compatible with the European law and especially the freedom of establishment. In the thesis I discuss whether the Swedish regulation is an obstacle within the common market and therefore should be prohibited or if the regulation is compatible with the freedom of establishment. In the thesis I come to the conclusion that the Swedish regulation is compatible with the European law mainly because the direct taxation has not yet been harmonized and because the allocation of revenues from taxation within the European Union is still a very controversial issue. In the thesis I also discuss the Swedish regulation in proportion to neutrality in taxation, continuity and economic efficiency.</p>

<p>Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.</p><p>Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.</p>

<p>Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden.</p><p>The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation.</p><p>The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.</p>

<p>Studiens resultat tyder på att konstnären har bäst förutsättningar till lyckad etablering genom nätverk och goda relationer med aktörer både inom- och utanför branschen. Anledningen till detta är vikten av självständigt arbete, tillsammans med beroendeförhållandet till kunden, där komplexiteten kring vad den konstnärliga produkten egentligen är, och skapandeprocessen bakom denna, utgör annorlunda förutsättningar för en transaktion. Av studiens resultat kan även tolkas att dessa nätverk till stor del synliggörs genom konststudier på högre nivå, där lärare och mentorer spelar en central roll. Vidare klargörs att konstnären ej trivs i att inta rollen som entreprenör, då detta tar fokus från skapandeprocessen.</p><p> </p>

<p>In den letzen Jahren hat die Internationalisierung von schwedischen Unternehmen kräftig zugenommen. Die Internationalisierung ist wichtig für das Wachstum eines Unternehmens geworden und manche nutzten es sogar als Überlebensstrategie. Der schwedische Markt hat heute begrenzte Wachstumsmöglichkeiten und in gewissen Branchen eine erhöhte Konkurrenz. Viele schwedische Unternehmen suchen deshalb nach neuen potenziellen Märkten, auf denen man sich etablieren kann, und dabei ist Russland eine attraktive Alternative. Der russische Markt bietet ein hohes Wachstum in fast allen Branchen an. Heute gibt es cirka 300 schwedische Unternehmen auf dem russischen Markt und es werden immer mehr.</p><p>Ziel dieser Arbeit war es, herauszufinden, wie eine Etablierung in Russland ablaufen kann und wie die Unternehmen sich Kenntnisse vor der Etablierung verschaffen. Wir wollten auch untersuchen, welche Probleme bei einer Etablierung entstehen können, das heißt, welches die größten Risiken sind und welche Handelshindernisse es gibt. Zudem wollten wir herausfinden, welche Einwirkung die kulturellen Unterschiede haben können.</p><p>In unserem Theorieabschnitt haben wir verschiedene Theorien benutzt, um später unsere Antworten analysieren zu können. Wir haben beispielsweise die Etablierungskette angeschnitten, um zu zeigen, dass Unternehmen gewisse Etablierungsschritte bei einer Etablierung verfolgen.</p><p>Weiter haben wir die sieben Etablierungshindernisse nach Porter dargestellt, um zu zeigen, welche Hindernisse entstehen können, wenn man sich auf einem neuen Markt etabliert. Wir haben auch über potenzielle Handelsbarrieren und verschiedene Risiken geschrieben. Schließlich haben wir uns Hofstedes kulturelle Unterschiede angesehen, um unsere Resultate mit seinen vergleichen zu können.</p><p>Um eine Auffassung davon zu bekommen, ob die Theorien mit der Wirklichkeit übereinstimmen, haben wir drei Interviews mit verschiedenen Unternehmen durchgeführt, die innerhalb verschiedener Branchen in Russland tätig sind. Wir haben auch ein viertes Interview mit der Handelskammer Värmland durchgeführt.</p><p>Wir haben durch die Interviews herausgefunden, dass eine Unternehmungsetablierung auf dem russischen Markt auf verschiedene Weise geschehen kann. Kein Unternehmen, das wir interviewt haben, hat es wie ein anderes Unternehmen gemacht.</p><p>Um sich Kenntnisse über den russischen Markt zu verschaffen, haben die Unternehmen eigene Ermittlungen über den Markt angestellt. Ein großer Vorteil bei einer Etablierung in Russland ist, einen Russen anzustellen, der schon Kenntnisse über das Land und den Markt hat.</p><p>Die größten Probleme, die die Unternehmen bei einer Etablierung auf dem russischen Markt erleben, sind Schwierigkeiten mit dem Zoll und dass Russen die Zahlungen oft spät vornehmen. Die Unternehmen meinen auch, dass der russische Markt innerhalb gewisser Branchen korrumpiert ist, und dass die russische Bürokratie manchmal sehr untransparent und schwer zu interpretieren sein kann. Das größte Problem ist aber, einen guten und zuverlässigen Partner auf dem russischen Markt zu finden.</p><p>Die kulturellen Unterschiede zwischen Russland und Schweden, die wir hervorheben würden, sind, dass der Chef in Russland viel mehr Status und Respekt hat als in Schweden. Weiter sagten alle unsere Interviewpartner, dass es in Russland sehr wichtig sei, einen Titel zu haben. Falls man keinen guten Titel hat, bekommt man auch keinen Respekt.</p><p>Unsere Schlussfolgerung ist trotzdem, dass Russen und Schweden nicht so unterschiedlich sind. Wir haben gelernt, dass die Russen freundlich und lustig sind.</p> / <p>RUnder de senaste åren har internationaliseringen av svenska företag ökat allt mer. Internationaliseringen har blivit viktig för ett företags tillväxt och en del använder det även som överlevnadsstrategi. Den svenska marknaden har idag begränsade tillväxtmöjligheter och ökad konkurrens inom vissa branscher. Många svenska företag har därför börjat se sig om efter nya potentiella marknader att etablera sig på, och många har fastnat för den ryska marknaden. Den ryska marknaden erbjuder hög tillväxt inom de flesta branscher. I dagsläget finns ca trehundra svenskrelaterade företag på marknaden och de blir för varje dag fler.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur en etablering på den ryska marknaden kan gå till och hur företagen skaffar sig kunskap om maranaden inför denna. Vi vill också undersöka vilka problem som kan uppstå vid en etablering dvs. vilka de största riskerna är, och vilka handelshinder det finns. Ytterligare en aspekt vi vill undersöka är vilken inverkan de kulturella skillnaderna har.</p><p>I vårt teoriavsnitt har vi använt oss utav flera teorier som vi kan analysera utifrån för att få svar på de frågor vi har. Vi har använt oss utav etableringskedjan för att visa att företagen följer vissa etableringssteg vid etablering. Vidare har vi tagit upp Porters sju etableringshinder för att visa vilka hinder som kan uppstå när man vill gå in på en ny marknad. Vi har även utvecklat denna med att ta reda på potentiella handelsbarriärer och vilka risker som kan uppstå med en etablering på en ny marknad. Slutligen har vi tittat på Hofstedes kulturella skillnader, för att kunna jämföra hans resultat om Sverige och Ryssland med resultaten som vi fått fram.</p><p>För att få en uppfattning om teorierna som vi tagit upp stämmer överens med ”verkligheten” har vi gjort tre intervjuer med olika företag som är verksamma inom olika branscher, samt en fjärde intervju med Handelskammaren Värmland.</p><p>Genom våra intervjuer fick vi reda på att en företagsetablering på den ryska marknaden kan gå till på flera olika sätt. Inget av företagen som vi intervjuat har gjort likadant som något annat. För att få kunskap om den ryska markanden har de tillfrågade företagen till stor del gjort egna undersökningar av marknaden. En stor fördel vid en etablering i Ryssland är att anställa en rysk som redan har kunskapen om hur samhället och marknaden fungerar.</p><p>De största problemen som företagen upplever med en etablering på den ryska marknaden är svårigheter med tullen, samt att ryssar gärna är sena med sina betalningar. Företagen nämner även att Ryssland inom vissa marknader är korrumperat och att den ryska byråkratin kan var invecklad och svår att tolka ibland. Det främsta problemet och det mest mödosamma arbetet är dock att hitta en bra och tillförlitlig partner att jobba tillsammans med på den ryska marknaden.</p><p>De kulturella skillnaderna mellan Ryssland och Sverige som framhävdes var att chefen i Ryssland ges mycket mer respekt och status än i Sverige. Vidare har alla företagen uppgett att det är viktigt att ha en titel. Om du inte har en bra titel i Ryssland får du heller ingen respekt. Vår slutsats blir ändå att ryssar och svenskar egentligen är ganska lika när det gäller hur vi tänker och tycker, alla våra intervjupartners var mycket förtjusta i ryssarna och deras sätt att vara i personliga sammanhang.</p>

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a då en tillgång förflyttas från Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker då uttagsbeskattning blir aktuellt är att den tillgång som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett värde motsvarande marknadsvärdet och företaget beskattas för övervärdet. Efter Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterätten påverkats i stor utsträckning av EG-rätten och de svenska skattereglerna måste bl. a. vara förenliga med bestämmelserna i det grundläggande EG-fördraget, däribland etableringsrätten. I uppsatsen behandlar jag de frågeställningar som är relevanta för att ta ställning till huruvida den svenska regeln om uttagsbeskattning är förenlig med etableringsrätten eller utgör ett otillåtet hinder för svenska företag som vill etablera sig på den gemensamma marknaden. Jag visar i uppsatsen att den svenska regeln i dagens läge förmodligen är förenlig med EG-rätten främst med anledning av att den direkta beskattningen ännu inte harmoniserats och att fördelningen av skatteintäkter inom unionen är en väldigt politisk kontroversiell fråga. I uppsatsendiskuteras även regeln om uttagsbeskattning i förhållande till principer som skatteneutralitet, kontinuitet och ekonomisk effektivitet. / When a Swedish company is being established abroad and assets are being withdrawn from the country, the company is imposed taxes for the profit that should have occurred if the asset had been sold to marketvalue in Sweden. The question in the thesis is if this taxation is compatible with the European law and especially the freedom of establishment. In the thesis I discuss whether the Swedish regulation is an obstacle within the common market and therefore should be prohibited or if the regulation is compatible with the freedom of establishment. In the thesis I come to the conclusion that the Swedish regulation is compatible with the European law mainly because the direct taxation has not yet been harmonized and because the allocation of revenues from taxation within the European Union is still a very controversial issue. In the thesis I also discuss the Swedish regulation in proportion to neutrality in taxation, continuity and economic efficiency.

Studiens resultat tyder på att konstnären har bäst förutsättningar till lyckad etablering genom nätverk och goda relationer med aktörer både inom- och utanför branschen. Anledningen till detta är vikten av självständigt arbete, tillsammans med beroendeförhållandet till kunden, där komplexiteten kring vad den konstnärliga produkten egentligen är, och skapandeprocessen bakom denna, utgör annorlunda förutsättningar för en transaktion. Av studiens resultat kan även tolkas att dessa nätverk till stor del synliggörs genom konststudier på högre nivå, där lärare och mentorer spelar en central roll. Vidare klargörs att konstnären ej trivs i att inta rollen som entreprenör, då detta tar fokus från skapandeprocessen.

Many species and hence biodiversity depend on old, large oaks (Quercus robur) with hollow trunks. The populations of oak-living organisms have to migrate to a nearby old oak in order to survive the death of the host. The oak district south of Linköping, Sweden, is unique in area and the number of old oaks. It is anyway doubtful whether regeneration of oak will secure future continuity. Oaks are light-demanding and thrive in open pastures. Grazers also pose a problem, eating acorns and seedlings not protected by e.g. thorny shrubs. This is a study of regeneration of young oaks in the oak district and the influence of management, light conditions and thorny shrubs. There were less grown-up oaks up to 40 cm diameter than between 40 and 80 cm in grazed areas. The occurrence of oak seedlings was very low in dark un-grazed areas. Seedlings were much more common under than outside of oak canopies regardless of management. Ground coverage was lower at seedlings than in random plots. In grazed areas the density of seedlings was 30 times higher in thorny shrub than outside, but few seedlings were higher than 80 cm. The study showed that thorny shrubs are vital for establishment and survival of oak seedlings in grazed areas. It also showed that there is a risk of gaps in oak age distribution in the oak district. Management should spare thorny shrub and help seedling establishment outside of oak canopies, were oak seedlings are more likely to become trees.

Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden. The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation. The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.

In den letzen Jahren hat die Internationalisierung von schwedischen Unternehmen kräftig zugenommen. Die Internationalisierung ist wichtig für das Wachstum eines Unternehmens geworden und manche nutzten es sogar als Überlebensstrategie. Der schwedische Markt hat heute begrenzte Wachstumsmöglichkeiten und in gewissen Branchen eine erhöhte Konkurrenz. Viele schwedische Unternehmen suchen deshalb nach neuen potenziellen Märkten, auf denen man sich etablieren kann, und dabei ist Russland eine attraktive Alternative. Der russische Markt bietet ein hohes Wachstum in fast allen Branchen an. Heute gibt es cirka 300 schwedische Unternehmen auf dem russischen Markt und es werden immer mehr. Ziel dieser Arbeit war es, herauszufinden, wie eine Etablierung in Russland ablaufen kann und wie die Unternehmen sich Kenntnisse vor der Etablierung verschaffen. Wir wollten auch untersuchen, welche Probleme bei einer Etablierung entstehen können, das heißt, welches die größten Risiken sind und welche Handelshindernisse es gibt. Zudem wollten wir herausfinden, welche Einwirkung die kulturellen Unterschiede haben können. In unserem Theorieabschnitt haben wir verschiedene Theorien benutzt, um später unsere Antworten analysieren zu können. Wir haben beispielsweise die Etablierungskette angeschnitten, um zu zeigen, dass Unternehmen gewisse Etablierungsschritte bei einer Etablierung verfolgen. Weiter haben wir die sieben Etablierungshindernisse nach Porter dargestellt, um zu zeigen, welche Hindernisse entstehen können, wenn man sich auf einem neuen Markt etabliert. Wir haben auch über potenzielle Handelsbarrieren und verschiedene Risiken geschrieben. Schließlich haben wir uns Hofstedes kulturelle Unterschiede angesehen, um unsere Resultate mit seinen vergleichen zu können. Um eine Auffassung davon zu bekommen, ob die Theorien mit der Wirklichkeit übereinstimmen, haben wir drei Interviews mit verschiedenen Unternehmen durchgeführt, die innerhalb verschiedener Branchen in Russland tätig sind. Wir haben auch ein viertes Interview mit der Handelskammer Värmland durchgeführt. Wir haben durch die Interviews herausgefunden, dass eine Unternehmungsetablierung auf dem russischen Markt auf verschiedene Weise geschehen kann. Kein Unternehmen, das wir interviewt haben, hat es wie ein anderes Unternehmen gemacht. Um sich Kenntnisse über den russischen Markt zu verschaffen, haben die Unternehmen eigene Ermittlungen über den Markt angestellt. Ein großer Vorteil bei einer Etablierung in Russland ist, einen Russen anzustellen, der schon Kenntnisse über das Land und den Markt hat. Die größten Probleme, die die Unternehmen bei einer Etablierung auf dem russischen Markt erleben, sind Schwierigkeiten mit dem Zoll und dass Russen die Zahlungen oft spät vornehmen. Die Unternehmen meinen auch, dass der russische Markt innerhalb gewisser Branchen korrumpiert ist, und dass die russische Bürokratie manchmal sehr untransparent und schwer zu interpretieren sein kann. Das größte Problem ist aber, einen guten und zuverlässigen Partner auf dem russischen Markt zu finden. Die kulturellen Unterschiede zwischen Russland und Schweden, die wir hervorheben würden, sind, dass der Chef in Russland viel mehr Status und Respekt hat als in Schweden. Weiter sagten alle unsere Interviewpartner, dass es in Russland sehr wichtig sei, einen Titel zu haben. Falls man keinen guten Titel hat, bekommt man auch keinen Respekt. Unsere Schlussfolgerung ist trotzdem, dass Russen und Schweden nicht so unterschiedlich sind. Wir haben gelernt, dass die Russen freundlich und lustig sind. / RUnder de senaste åren har internationaliseringen av svenska företag ökat allt mer. Internationaliseringen har blivit viktig för ett företags tillväxt och en del använder det även som överlevnadsstrategi. Den svenska marknaden har idag begränsade tillväxtmöjligheter och ökad konkurrens inom vissa branscher. Många svenska företag har därför börjat se sig om efter nya potentiella marknader att etablera sig på, och många har fastnat för den ryska marknaden. Den ryska marknaden erbjuder hög tillväxt inom de flesta branscher. I dagsläget finns ca trehundra svenskrelaterade företag på marknaden och de blir för varje dag fler. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur en etablering på den ryska marknaden kan gå till och hur företagen skaffar sig kunskap om maranaden inför denna. Vi vill också undersöka vilka problem som kan uppstå vid en etablering dvs. vilka de största riskerna är, och vilka handelshinder det finns. Ytterligare en aspekt vi vill undersöka är vilken inverkan de kulturella skillnaderna har. I vårt teoriavsnitt har vi använt oss utav flera teorier som vi kan analysera utifrån för att få svar på de frågor vi har. Vi har använt oss utav etableringskedjan för att visa att företagen följer vissa etableringssteg vid etablering. Vidare har vi tagit upp Porters sju etableringshinder för att visa vilka hinder som kan uppstå när man vill gå in på en ny marknad. Vi har även utvecklat denna med att ta reda på potentiella handelsbarriärer och vilka risker som kan uppstå med en etablering på en ny marknad. Slutligen har vi tittat på Hofstedes kulturella skillnader, för att kunna jämföra hans resultat om Sverige och Ryssland med resultaten som vi fått fram. För att få en uppfattning om teorierna som vi tagit upp stämmer överens med ”verkligheten” har vi gjort tre intervjuer med olika företag som är verksamma inom olika branscher, samt en fjärde intervju med Handelskammaren Värmland. Genom våra intervjuer fick vi reda på att en företagsetablering på den ryska marknaden kan gå till på flera olika sätt. Inget av företagen som vi intervjuat har gjort likadant som något annat. För att få kunskap om den ryska markanden har de tillfrågade företagen till stor del gjort egna undersökningar av marknaden. En stor fördel vid en etablering i Ryssland är att anställa en rysk som redan har kunskapen om hur samhället och marknaden fungerar. De största problemen som företagen upplever med en etablering på den ryska marknaden är svårigheter med tullen, samt att ryssar gärna är sena med sina betalningar. Företagen nämner även att Ryssland inom vissa marknader är korrumperat och att den ryska byråkratin kan var invecklad och svår att tolka ibland. Det främsta problemet och det mest mödosamma arbetet är dock att hitta en bra och tillförlitlig partner att jobba tillsammans med på den ryska marknaden. De kulturella skillnaderna mellan Ryssland och Sverige som framhävdes var att chefen i Ryssland ges mycket mer respekt och status än i Sverige. Vidare har alla företagen uppgett att det är viktigt att ha en titel. Om du inte har en bra titel i Ryssland får du heller ingen respekt. Vår slutsats blir ändå att ryssar och svenskar egentligen är ganska lika när det gäller hur vi tänker och tycker, alla våra intervjupartners var mycket förtjusta i ryssarna och deras sätt att vara i personliga sammanhang.