Sammanfattning Mediers framväxt har lämnat fåtal delar av samhället orörda. Idag är olika medier närvarande i många delar av den moderna människans vardag, till exempel för kommunikation och nyhetsförmedling. Medier har kommit att användas av olika politiska organisationer för att sprida dess ideologi. Medieanvändningen har även visat sig vara effektiv för mobilisering av radikalnationalister. Tidigare forskning visar att sociala medier kan fungera som en grogrund för radikalisering och extremism, där högerradikala grupper sprider och förstärker sina antidemokratiska ideologier. Att observera dessa grupper för att förstå hur de attraherar och engagerar nya anhängare och medlemmar är viktigt för att bidra till forskningen om extremistiska miljöer i Sverige. Studien observerar den partipolitiskt oorganiserade organisationen Nordfront, som bedriver nyhetsrapportering samt innehar en inofficiell chattgrupp. Med hjälp av netnografisk observation tillika innehållsanalys utifrån teorier om digital interaktion och radikalisering identifieras hur digitala funktioner bidrar till att reproducera en stark antisemitisk och antidemokratisk diskurs. Studien visar också att ett medlemskap i gruppchatten samt att delta i dess diskussioner ökar risken för individer att radikaliseras. / Abstract  The emergence of media has left few parts of the community inviolated. A various amount of medias are present in the everyday life of the modern human, for example for communication and news. Medias has come to be used of a variety of political organizations for the spread of their ideology. Media use has appeared to be efficient for mobilization of radical nationalists. Previous research shows that social medias can operate as fertile soil for radicalization and extremism, where far right groups distribute and reenforces their anti-democratic ideologies. Observing these groups, in order to understand how they attract and engage new supporters and members is important for contributing to science regarding extremist enviroments in Sweden. The study observes the non-party organized organization Nordfront, that prosecutes reporting news and posesses a inofficial chat group. Using netnografic observations together with content analysis, and with theories concerning digital interaction and radicalization, it is shown that digital functions contributes to reproduce a strong antisemetic and antidemocratic discourse. The study also shows that a membership in the group chat and also being a part of its discussions increases the risk of radicalization of individuals.

No description available.

No description available.

Immigrant students are targets of ethnic harassment in school context in their host country. Prior studies demonstrated that being victim of ethnic harassment has consequences for the psychological, behavioral, and school adjustment of youths with immigrant background. The purpose of this study was to examine if a positive teacher relationship moderated the school adjustment of ethnically harassed immigrant students. Data was gathered from ethnically harassed students in 7th and 8th grade in seven schools of a midsized town in Sweden. In addition to univariate and bivariate correlation analyses, a series of moderated regression analyses were conducted. Significant moderation effects of relationship with teachers were found for two of the school adjustment measures. The results suggested a positive relationship with teachers could play a buffering role for school liking and truancy of students who experience ethnic harassment from their peers. Implications of the findings were discussed in relation to both research and practice. / Invandrarelever utsätts för etniska trakasserier i skolan i sina nya värdland. Tidigare studier har demonstrerat att ungdomar med invandrarbakgrund som faller offer för etniska trakasserier får en negativ påverkan på sitt psykologiska välmående, sina beteenden, och skolanpassning. Syftet med den här studien var att undersöka om en positiv relation med en lärare modererade skolanpassningen hos etniskt trakasserade invandrarelever. Data inhämtades från etniskt trakasserade invandrarelever i 7:e och 8:e klass från sju skolor i en mellanstor stad i Sverige. Utöver univariata och bivariata korrelationsanalyser, utfärdades en serie modererande regressionsanalyser. I två av studiens variabler fanns det statistiskt signifikanta modererande effekter av att ha en positiv relation med en lärare. Resultatet föreslår att en positiv relation med lärare kan ha spelat en skyddande roll for elevens positiva attityd till skolan och för skolkning hos elever som upplever en låg mängd etniska trakasserier från sina klasskamrater. Studiens resultat diskuterades både i relation till forskning och tillämpning i samhället.

This study aims to investigate if and how the Swedish Government represents ethnic stereotypes in an official discourse about how segregation in school will be reduced and prevented. Thus the material that I will analyse is the Swedish government's most recently delivered policy document, where solutions to reduce and prevent in school segregation from year 2018 until 2028 are explicitly proposed. The methodology that is adopted in this study is qualitative text analysis. Hence I will use pre-defined analytical tools to investigate how segregation is represented and also what norms are conveyed. Throughout the text analysis I will use previous research and theory about what ethnic stereotypes are to identify if and how ethnic stereotypes occur in the document. The results of the analysis is that a socioeconomic perspective dominates the discourse. Simultaneously traces of ethnic stereotypes also occur. The conclusion of this study is that although there is an explicit will to counter segregation in the Swedish government's official discourse, still traces of ethnic stereotypes occur in the policy document. Hence even in the case of the Swedish Social Democratic government implicit expressions of ethnic stereotypes occur, which might indicate the width of institutionalised ethnic stereotypes in society.

Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund. Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.

This thesis is an ethnological study of young Sami living in Sweden. The aim is to describe and analyse different ways of being Sami today and discuss the historical terms of creating identities Reindeer grazing legislation have influenced the informants’ rights within the Sami people and their identity is based on their social and material terms. Membership in a reindeer herding district is important to the informants and they use different ethnic strategies to reach their memberships. Some informants use the political arena while other informants tries to obtain their membership by being invited by all ready existing members. Some informants are influenced by their alienation through the different legislative acts and their families have created a Sami culture based on other values and norms, different from the other informants in this study. They are acutely aware of their own history and use that history in all conversations. The symbolic side of ethnicity becomes more obvious within the reindeer herding communities. The informants of this group acquire the cultural competence which is necessary through their upbringing. The children of the reindeer herders participate and are included in the daily labour of reindeer husbandry and thus are incorporated in the group and learn which norms and values are important within their community. Difficulties occur when traditional terms collide with the modern society. What sometimes seems irrational within this group is explained by using Højrups Lifeform theory. Gender is also an important factor since the informants are expected to act differently and to choose different paths in their lives based upon gender. In a modern society increasingly more fragmented and where identity becomes a personal project can the ethnic togetherness with its clearly defined boundaries be tempting for searching individuals. But questions of who is Sami are brought to a head. An ethnocentrism becomes obvious where different Sami individuals are differently valued. The informants different Sami heritage have resulted in their sometimes being so apart from each other that it may be concluded that they are different kinds of Sami.

Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund. Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen. Lokala erfarenheter visar att kunskap i engelska påverkar en individs inkludering i det namibiska samhället och på den officiella arbetsmarknaden vilket i sin tur påverkar individens livsvillkor. Kunskaper i engelska visar sig många gånger vara starkt sammankopplad med de ojämlika villkoren mellan de urbana och rurala skolorna. Studien visar därtill på att individer många gånger väljer att identifiera sig med sin etniska folkgrupp för att skapa en känsla av social trygghet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med namibier och är inspirerad av metoden Grundad Teori samt teorier om nationalism och etnicitet.

The power of news media to shape public opinion has been widely researched and acknowledged. In the globalized world of today, media representations of different ethnic groups therefore contribute to social segregation or desegregation. This thesis investigates how Spanish news media frame Spain’s most numerous minority of non-European ethnicity: the Moroccans. Using a quantitative content analysis, we have analysed about 200 news articles in the two most read Spanish online newspapers, El País and El Mundo, published during a two-year period, 2010-2012. Our results show that the newspapers produce a negative image of the Moroccan minority, mainly by associating Moroccans with crime and violence, which, to a certain extent, also applies to other minority groups in Spain. This conclusion shows that today, prominent European newspapers mediate a discriminative image of Moroccans and other ethnic minorities, although more through a subtle negative associative pattern than through the use of depreciatory terms or words.