Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver. I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet – och sammanhörighet – inte går att ifrågasätta. Inte minst demokratin förklaras som en social representation eller doxa, som vilken den framstår som nästintill helig.

The European Council is today an important and powerful institution in the EU. Starting as just informal meetings among the leaders of the European community in the 1960's, it has now developed and has become one of the seven institutions in the European Union. The study uses Historical Institutionalism as theory and process-tracing as method. Historical Institutionalism is providing the paper with the analysis tools. With critical juncture, positive feedbacks, path-dependency and sequencing as analysis tools the paper is explaining and analyzing the European Council from an historical institutionalistic perspective and also is identifying actors that are either promoting the progress of the European Council or are opponents of the progress of the European Council. The study shows that the critical juncture took place at the summit in Paris 1974 and therefore the institution was led into path dependency. The result of the critical juncture and the path dependency is that the institution is lacking options of changing itself. Instead the critical juncture is making the institution predictable in regard to which direction it's going to take due to the positive feedbacks and sequencing and therefore it is just going deeper in the path-dependency and making it harder to change direction the further down the same path the institution is going. Looking at the history, the study shows that the leaders of Germany and France has been important actors for institutional development for the European Council, but that the United Kingdom and Denmark often in the history has been negatively of institutional change, no matther who's prime minister at the time.

Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett ideal eller en idealtyp. Detta ideal ställs därefter mot mitt empiriska material i form av de två fördragen för att utröna utvecklingen under tidsperioden med avseende på demokratin. Resultatet visar på att Europeiska Unionen tenderar att gå mot ett mer demokratiskt funktionsätt men att demokratin inom unionen ännu inte kan ses som fullständig.

Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder. Medan det i flera medlemsländer finns en oro för utvidgning av unionen så verkar de svenska partierna och regeringen eniga om fortsatt utvidgning. Uppsatsens syfte har varit att studera unionens utvidgning och i synnerhet ur svenskt perspektiv där jag ville undersöka vilket stöd det finns i Sverige för fortsatt utvidgning och då med utgångspunkt från partiernas program, valmanifest och diskussioner. Uppsatsen teoretiska ram utgörs av de klassiska teoriperspektiven liberalism, marxism och realism samt av Frank Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande. Utifrån min analys av främst partiernas program, valmanifest och annan partiinformation kommer jag fram till att de svenska partierna har en positiv syn på fortsatt utvidgning trots att några av dem är kritiska till EU som organisation och egentligen önskar se en annan form av samarbete. Även EU-kritiska partiers företrädare har lyft frågan om medlemskap för länder utanför unionen. Den paneuropeiska visionen i unionens fördrag har stort stöd då de flesta partier tydligt betonar att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder. Inget av de svenska partierna är i särskilt hög utsträckning präglade av realismen men däremot i hög utsträckning av antingen liberalismen eller marxismen eller en kombination av båda teoriperspektiven. Ju mer partierna präglas av liberalismen desto mer positiv är synen på EU och utvidgning men även bland partierna som präglas av marxismen finns inget uttalat motstånd mot utvidgning. Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande visar på alternativa förklaringsmodeller och på hur svårt det är för motståndare till utvidgningen att motarbeta utvecklingen. De partier som är positiva till EU skulle knappast kunna motsätta sig fortsatt utvidgning då de betonar unionens betydelse för Europas fredliga utveckling och återförening. De partier som är negativa till EU har bl a kritiserat unionen för att vara en kristen klubb av rika länder och kan därför knappast motsätta sig fortsatt utvidgning. Det är inte omöjligt att EU-kritiska partier ser utvidgningen som en möjlighet till att EU utvecklas i, en för dem, mer positiv riktning.

The legitimacy of the European Union is being questioned, and this has put focus on the democratic deficit, as the main reason for the negative outcome of the referendum about implementing the last initiated treaties of the union. In this essay the credibility of the problem solving strategy through the communication policy of the commission is being put under the scope. The objective is to treat the credibility of the solution to the main problems of the EU as an important part of how the democratic, political system works and how it deals with taking care of its’ supporting and demanding channels of communication. The importance of a citizen platform to form common interests and a strictly European dialogue using media, common debates and several other possible ways to advocate this solution throughout the whole union is stressed here.

Abstract The aim with this essay has been to investigate if Sweden’s attitude against the European Union has changed expressed in the statement of government policies, during the years 1988-1998. In the prolongation I want to see if the policies can be seen as examples of agenda-setting. My comprehensive objective is: In which way is the change of the Swedish attitude towards the European Union expressed in the statement of government policies during 1988-1998 shown? My other objectives are: In which ways describes the statements the integrations process in Europe generally? In which ways does the integrations process influences Sweden in generally? In which ways does the integrations process influences Sweden’s relations against the European Union? I have used qualitative text analysis as method in my essay to find the answers to the questions. I have classified a number of opinions, found in the policies, summarized under my three objectives. The result of my essay was shown that the changed not can be found in the policies and they are examples of agenda-setting. Decisions and public opinions take places in other ways than in the statements of government policies. Keywords: The European Union, the statement of government policies, the swedish EU-membership and agenda-setting. Nyckelord: Den Europeiska Unionen, regeringsdeklarationer, det svenska EU-medlemskapet och “agenda-setting."

Abstract Title: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? . Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik? Minor Thesis in Political Science, January 2008 Author : Markus Gustafsson Tutor : Lennart Bergfeldt Växjö University This essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered: • What is europeanization? • How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005? • Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess? The method in this essay has been a qulitative study of litterature. The theory has been europenization and its effects on domestic politics. To conduct the analyse an analyticalmodell have been used. My conclusion shows rather clearly that a process of europeanization has been affecting the Swedish alcohol policy. Swedish authorities have been reluctant to change their alcohol policy in the liberal manner that was requested by the European Union, due to consideration for the public health. Traditionally, Swedish authorities have been forced by European Union law to accept significant changes. Keywords : Europeanization, Swedish Alcohol policy, The European Union, The Internal Market

No description available.

Bakgrund: År 2016 röstade Storbritannien för ett utträde ur Europeiska unionen. Detta skapade en osäkerhet kring många olika frågor, inte minst hos företagen. Eftersom London är ett av de största finansiella centrumen i världen finns frågor hur de finansiella företagen kommer påverkas av Brexit, däribland företag inom FinTech-branschen.  Hur kommer de påverkas när Storbritannien nu har röstat för ett utträde ur Europeiska unionen? Syfte: Syftet med denna studie är att belysa Brexits konsekvenser för internationella svenska företag och framtida förutsättningarna för svenska FinTech-företag i Storbritannien. Vidare syftar studien till att utreda vilka implikationer eller möjligheter Brexit har på svenska företag och FinTech i Stockholm. Metod: En kvalitativ metod har använts där flera intervjuer har genomförts. Vidare har fallstudie genomförts med en induktiv ansats för att kunna dra slutsatser utifrån de intervjuer som har genomförts.  Slutsats: Det finns risk att svenska FinTech-företag flyttar från Storbritannien till andra länder efter Brexit, dock kommer de flesta företag troligtvis att stanna kvar i Storbritannien. En av de viktigaste faktorerna som kan avgöra ifall företagen flyttar är osäkerhet samt hur avtal utformas mellan Storbritannien och EU. Om FinTech-företagen väljer att flytta är alternativen finansiella marknader inom EU, men också utanför EU där bland annat USA, Hong Kong och Singapore är alternativ. Tillslut är Stockholm inte den mest attraktiva marknaden för svenska FinTech-företag efter Brexit. Andra städer inom Europa är mer attraktiva för företagen där Frankfurt, Amsterdam, Paris samt till viss del Dublin och Berlin är bättre alternativ för dessa företag. / Background: The year 2016 Great Britain voted to exit the European Union. This caused uncertainty around many questions, which also included the companies. Moreover, since London is one of the biggest financial centres in the world there are questions about how the financial companies will be affected by Brexit, including FinTech companies. How will they be affected now when Great Britain voted for a Brexit?  Purpose: The purpose of this study is to highlight the consequences of Brexit for international Swedish companies and future prerequisites for Swedish FinTech companies in Great Britain. Furthermore, this study aims to investigate which implications or opportunities Brexit has on Swedish companies and FinTech in Stockholm.  Method: This is a qualitative case study where several interviews have been conducted with both organisations and companies. Furthermore, the study is inductive to be able to draw conclusions from the interviews. Conclusion: There is a risk that Swedish companies move from Great Britain to other countries because of Brexit, however, most companies will probably stay in Great Britain. One of the most important factors that can decide whether the companies move is uncertainty and how deals between Great Britain and European Union unfold. The alternatives if FinTech companies decide to move are financial markets within the EU, but also outside EU where USA, Hong Kong and Singapore are some alternatives. Finally, Stockholm is not the most attractive market for Swedish FinTech companies after Brexit. There are other cities within EU that are more attractive where Frankfurt, Amsterdam, Paris and to some extent Dublin and Berlin are better alternatives for these companies.

This essay stresses the questions regarding whether or not the Swedish implementation of the European Union’s directive 2003/88/EG should be considered sufficient enough to fulfil the purpose of the scope of the directive. The essay will also consider the gender equality perspective regarding how different solutions concerning the organization of working time within two different collective agreements can give workers more or less favourable opportunities, amongst men and women.  The study of the Swedish legislation in relation to the directive shows that the way the directive has been implemented into the Swedish judicial system must be interpreted so that it is compatible with the purpose set out by the European Union. Despite this, the study spots an issue. The issue regarding how the regulations in both the directive, but also throughout the Swedish law are enunciated. The way the regulations are phrased bring on questions considering how far the European Union should be allowed to go regarding their right to control the Member States when it comes to legislation within their own countries. This raise the question regarding the interpretation of the autonomy of the Member States. The study also shows that the regulations within the collective agreements does not, alone, indicate a difference regarding more or less favourable conditions for men or women. Despite this, the study did show a difference regarding how the collective agreements emphasize different characteristics of the regulations as the most important ones. Which collective agreement provides the most favourable conditions regarding the promotion of equal rights for men and women must therefore be answered by every single individual themselves. Based on how they define gender equality and how the characteristics of the different agreements promote those aspects of gender equality.