BAKGRUND: Att uppleva existentiellt lidande är en naturlig del av att vara människa. Att lindra lidande ingår i sjuksköterskors ansvarsområde. En god kommunikationsförmåga krävs för att skapa ett samtal som lindrar lidandet. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med existentiellt lidande. METOD: Litteraturbaserad studie grundad på fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier såsom: Strävan mot lindring, hinder för ett adekvat professionellt yrkesutövande och professionell och personlig påverkan med nio underkategorier. KONKLUSION: När sjuksköterskor får utbildning och kunskap i hur existentiellt lidande kan hanteras blir de betydligt bättre på att tillgodose patienters behov av detta. Avsaknad av tydliga regelverk, som betonar vikten av att se patienters existentiella lidande, gör att den delen av omvårdnaden hamnar i skymundan. / BACKGROUND: To experience the existential suffering is a natural part of being human. To relieve suffering is part of nurses' responsibility. It requires good communication skills to create an encounter to alleviate the suffering. OBJECTIVE: To elucidate nurses' experiences of meeting patients with existential suffering. METHOD: Literature-based study, based on fourteen qualitative research articles. RESULTS: Three categories emerged from the analysis: Striving towards alleviation, barriers to adequate practicing professional and professional and personal impact with nine subcategories. CONCLUSION: When nurses are educated and get the knowledge about how existential suffering can be managed, they become much better at meeting the needs of patients. Lack of a distinct regulatory framework which emphasizes the importance of recognizing patients' existential suffering, puts that part of caring in the background.

No description available.

Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås. Artiklarna analyserades sedan enligt Axelssons (2012, ss 212- 214) modell för litteraturstudie.Resultatet visade på att förlorad autonomi, en känsla av ensamhet samt rädsla inför det okända ökade patienternas lidande. Vårdhandlingar som kunde lindra patienternas lidande var bland annat att få massage, utöva yoga och att bli bekräftad som människa och känna hopp och tro som kan leda till ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa.I diskussionen diskuteras sjuksköterskans betydelse och viktiga roll i att kunna lindra en patients lidande, genom vårdande samtal, patientcentrerad vård men även genom ett gott bemötande och god omsorg vilket i sin tur leder till en ökad känsla av trygghet. Även sjuksköterskans förförståelse diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Varje år får drygt 6 300 kvinnor diagnosen bröstcancer, vilket innebär att var tionde svensk kvinna riskerar att drabbas av sjukdomen under sin livstid. Att drabbas av en cancersjukdom innebär ett stort lidande. Vi som sjuksköterskor kommer, med stor sannolikhet, att träffa på den här patientgruppen. Problemformulering: Utifrån den litteratur som vi läst finns det en aspekt av lidandet hos den här patientgruppen som inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. Sjuksköterskor tycks ha en tendens att undvika patientens uttryck av existentiellt lidande. För att kunna bemöta dem med en god omvårdnad behöver sjuksköterskan kunskap om hur patienterna upplever det existentiella lidandet och vilka behov de har.Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av existentiellt lidande, behov och meningssökande.Metod: En litteraturbaserad analys av kvalitativ forskning, vilken baserades på Evans (2003) modell. De artiklar som använts i resultatet är funna via databasen Cinahl.Resultat: Detta presenteras i form av fem teman: Krisen, Förlusten, Ovissheten, Behovet av bekräftelse och stöd samt Sökandet efter mening.Diskussion: Här behandlas metod och resultat var för sig. I resultatdiskussionen framkommer att det existentiella lidandet hos den här patientgruppen är stort och återfinns på de tre nivåerna att ha lidande, att vara i lidande samt att varda i lidande. Vidare framkommer att vården måste bli bättre på att bemöta kvinnornas existentiella lidande. Slutsats: Här ges exempel på implikationer för hur den här nya kunskapen kan användas av sjuksköterskan i hennes kliniska verksamhet. Människan har en stor inre förmåga att hela sig själv genom att hitta läkande krafter inom sig, detta måste vården bli bättre på att tillvarata. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter i livets slutskede där målet syftar till att lindra lidandet. Lidandet anses vara ett problemområde för den palliativa patienten. Existentiellt lidande yttrar sig individuellt och är vanligt förkommande för palliativa patienter. Sjuksköterskan besitter fyra ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod, vilket innefattar att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa. Kommunikationen är ett viktigt verktyg för att anpassa omvårdnaden utifrån den unika patientens behov. Syfte: Undersöka sjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienter i livets slutskede och om detta kunde bidra med att lindra det existentiella lidandet. Metod: En allmän litteraturstudie som var skapad utifrån ett systematiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Resultat: Kommunikationen visade sig ha en betydande roll för att lindra lidandet hos den existentiellt lidande patienten. Viktiga egenskaper som identifierades var sjuksköterskans kommunikation via relation samt kommunikationsverktygen: empatisk kommunikation, tid och tidpunkt, en relation byggd på förtroende samt sjuksköterskans förmåga att initiera till samtal. Slutsats: Litteraturstudien påvisade flera kommunikationsverktyg som kunde vara behjälpligt i kommunikationen med den existentiellt lidande patienten. Att som sjuksköterska kunna identifiera patientens behov av att samtala, utläsa lämplig tidpunkt samt att kunna tolka när det finns ett behov av att ta ett steg tillbaka ansågs viktigt. / Background: Palliative care involves providing care to patients in the final stages of life where the goal is to alleviate suffering. Suffering is considered a problem area for the palliative patient. Existential suffering manifests itself individually and is common in palliative care. The nurse has four responsibilities under the ICN Code of Ethics, which includes promoting health, alleviating suffering, preventing illness and restoring health. Communication is an important tool for adapting nursing based on the unique patient’s needs. Purpose: To investigate the nurse's ability to communicate with patients at the end of life and whether this could help alleviate existential suffering. Method: A general literature study that was created based on a systematic approach with an inductive focus. Results: Communication proved a major significant role in alleviating the suffering of the existentially suffering patient. Important characteristics that were identified were the nurse's communication through relationship and the communication tools: empathic communication, time and moment, a relationship based on trust and the nurse's ability to initiate conversations. Conclusion: The literature study identified several communication tools that could be helpful in communicating with the existentially suffering patient. As a nurse, being able to identify the patient's need to talk, read out the appropriate time and to be able to interpret when there is a need to take a step back was considered important.

Det existentiella lidandet återfinns i samband med frågor som rör människans frihet, tillvarons mening, känslor av ensamhet och isolering i livssituationen samt i mötet med döden. Dessa frågor är universellt mänskliga och uppträder därför oavsett människans bekännande till eller avståndstagande från andlighet eller religiositet. Syftet med denna litteraturstudie var dels att beskriva hur det existentiella lidandet tar sig uttryck hos cancerpatienter i kurativ vård men också att beskriva sjuksköterskors bemötanden gentemot dessa patienter och de möten som uppstår mellan patienter och sjuksköterskor. De resultat som framkom av studien visade på att det existentiella lidandet karaktäriseras av förändringar och är en stor del av det totala lidande som cancerpatienter utstår. Samtidigt är emellertid sjuksköterskor, till följd av rädsla och okunskap, i många fall oförmögna att möta de förväntningar och behov som patienterna har. Den teoretiska referensram som använts utgörs av valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori. / The existential suffering is found in relation to questions about human freedom, meaning of existence, feelings of loneliness and isolation in life and encountering death. These questions are of a universal human character and are therefore to appear irrespective of human confession to or dissociation from spirituality or religiosity. The aim of this review was partly to describe the existential suffering in cancer patients in curative care, partly to describe nurses´ treatments to these patients and the encounters that arise between patients and nurses. The findings emerging in the study revealed that the existential suffering is characterized by changes and is a great part of the total suffering that cancer patients endure. At the same time are nurses, as a result of fear and ignorance, in many cases unable to encounter the patients´ experiences and needs. The theoretical framework used, consist of selected parts of Katie Eriksson´s nursing theory.