The Court of Justice of the European Union (further “CJEU”) assesses the compatibility of national tax provisions with the fundamental freedoms. The assessment normally consists of different steps. The first step is to determine if the national legislation constitutes a restriction. The second step is to determine if the restriction can be justified. Preserving a balanced allocation of taxing powers between the Member States is one of the grounds of justification that have been developed through the CJEU’s case law. The argument has been used frequently but is also debated since it has not appeared obvious how it may be relied upon. The purpose of this thesis has therefore been to analyse the case law of the CJEU when this ground of justification has been invoked in order to define a coherent concept of when the ground can be relied upon, how it can be distinguished from other grounds of justification, and how the reasoning of the Court has developed over time. The analysis was made of the case law up until this date which was divided into different categories of cases.    Conclusions that can be made after this analysis are that this justification ground can be relied upon in situations when a Member State’s taxing power over profits generated in its territory is being jeopardised, both as the residence state and the source state. The reasoning of the Court differs a bit from the different categories of cases, but a common element is that weight is put on if the taxpayer can move the tax base freely which would result in the Member State being obliged to renounce its taxing power. Moreover, in many of the cases examined different grounds of justification have been relied upon together with this one. However, a conclusion is that a balanced allocation of taxing power can be relied upon as a sole ground of justification. When invoked together with other grounds it serves as the foundation of the justification test and it seems rather clear that the other grounds are unnecessary but are nevertheless examined by the Court if invoked by the parties. This justification ground is widely accepted by the Court today as a sole ground of justification and can be considered essential today to allow the Member States to protect their tax base against base erosion and profit shifting.

No description available.

No description available.

No description available.

Russia´s participation in the armed conflicts and occupation of the socalled DNR and LNR territories in Eastern Ukraine despite theprovisions of existing treaties and the implications thereof continues to attract diverse reactions from the international investmentcommunity. Generally, a treaty is binding upon contracting parties and applicableto the entire territory, unless a different intention appears from thetreaty or otherwise established. This principally connotes thatinvestment treaties create territorial dimensions, hence makingsovereignty over boundaries a crucial aspect in determining whetheran investment was made in the “host State”. This research amongst other issues, examines the impact of Russianeffective control over the occupied territories of the alleged DNR andLNR; and makes a holistic analysis of the grounds for theextraterritoriality of Russian Home-State BITs to the affected orexpropriated investments in the occupied territories. This thesis holds Russia to have enjoyed the status of an occupyingpower and concludes that the extraterritoriality of Russian home-basedBITs to investments in the alleged DNR and LNR entities wastriggered by Russia’s exercise of effective control over the twoterritories and invariably provides an avenue for foreign andUkrainian investors to resolve investment disputes against RussianFederation in a bid to seek redress for expropriated investments.

Förtret och höjdpunkter hanterar alla människor dagligen. Effekten det egentligen har på individens känsla av sammanhang (KASAM) och mening i livet (MIL) är däremot relativt outforskat i Sverige. Forskning har indikerat att dagliga höjdpunkter och förtret har en korrelation till KASAM där förtret påvisat en starkare korrelation, samt att individens KASAM bör vara mer statiskt än MIL. Denna studie undersökte huruvida den tidigare forskningen hade stöd samt om dagliga höjdpunkter och förtret hade större påverkan än negativa och positiva livshändelser. I studien ingick 141 universitetsstudenter, 101 kvinnor och 40 män. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning bestående av tre etablerade skalor. En korrelationsanalys samt regressionsanalyser visade att differensen mellan höjdpunkter och förtret har betydelse, samt är en signifikant prediktor, för graden av KASAM och MIL. Denna studie kan vara av värde för framtida forskning som underlag eller inspiration till att fylla den rådande kunskapsluckan, framför allt kring vikten av dagliga höjdpunkter.

Denna avhandling utforskar den rättsliga komplexiteten och de utmaningar som ärförknippade med avdragsrätten för ingående mervärdesskatt för holdingbolag inomramen för avyttring av andelar i dotterbolag. Studien fokuserar på den detaljeradetolkningen och tillämpningen av mervärdesskattelagstiftningen inom Europeiskaunionen, med särskilt fokus på avdragsmöjligheter för ingående moms på kostnader somär relaterade till dessa transaktioner. Genom en djupgående analys av relevanta prejudikatfrån EU-domstolen samt rättspraxis från svenska domstolar, utreds under vilkaomständigheter holdingbolag kan göra gällande rätten till momsavdrag. Specifiktbehandlas betydande rättsfall såsom BLP Group och SKF, där EU-domstolen harpreciserat kriterierna för att etablera ett "direkt och omedelbart samband" mellan deingående kostnaderna och de skattepliktiga utgående transaktionerna. Avhandlingen taräven upp en prövning av Högsta Förvaltningsdomstolen i Sverige under hösten 2023, därdomstolen åter undersökte under vilka förhållanden avdrag för ingående moms förtransaktionskostnader vid försäljning av dotterbolagsandelar kan medges. Ett särdrag idetta mål var Skatteverkets sekundära yrkande om begränsning av avdragsrätten, vilketinte kunde prövas med hänvisning till instansordningsprincipen. Denna problematik kringavdragsrätt och dess möjliga begränsningar, som är beroende av förekomsten av ett direktoch omedelbart samband mellan specifika kostnader och antingen specifika utgåendetransaktioner eller företagets övergripande ekonomiska aktivitet, har blivit frekventdebatterad och prövad inom både EU-domstolen och den svenska HögstaFörvaltningsdomstolen. Avhandlingens mål är att, med primär hänsyn till befintligrättspraxis, bestämma i vilka situationer avdragsrätt föreligger. Detta uppnås genom entvådelad undersökningsprocess. Först genomförs en analys för att identifiera desituationer där ett tydligt och omedelbart samband krävs mellan en specifik kostnad ochantingen en utgående transaktion eller en övergripande ekonomisk aktivitet för attfastställa existensen av avdragsrätt. Därefter jämförs dessa situationer med Skatteverketssekundära yrkande i det aktuella rättsfallet. Undersökningens resultat används för attanalysera principen om mervärdesskattens neutralitet och dess inverkan. Dennametodiska granskning av rättsdoktrin och praxis syftar till att bistå jurister och forskareatt navigera det komplexa landskapet inom mervärdesskattelagstiftning, ochargumenterar för klarhet och konsekvens i lagens tillämpning för att främja rättviskonkurrens och ekonomisk effektivitet. Avhandlingen bidrar till en fördjupad förståelseav mervärdesskatt i komplexa företagsstrukturer och ger insikter om skattemässigakonsekvenser av strategiska affärsbeslut som involverar försäljning avdotterbolagsandelar, samt adresserar de vidare implikationerna av mervärdesskattensneutralitetsprinciper.

Varje dag möter advokaten rättsliga problem och spörsmål som ska lösas men han möter också sitt eget dilemma. Enighet råder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rättssystemet vilket innebär en prövning av de olika normer som advokaten har att förhålla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gällande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behållit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfär. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd beslutar om disciplinära åtgärder i situationer där advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift är sådana disciplinära åtgärder som kan sanktionera advokaters handlande. Av stor betydelse för advokaten är biträdeslagen vilken föreskriver straffansvar för advokater som med grov oaktsamhet främjat brottslig gärning. Vårdslöst biträde är en kompletterande bestämmelse till medverkansansvaret i 23 kap. BrB. Även PTL har en central ansvarsbestämmelse i vilken advokaten kan göras ansvarig vid uppsåt eller av grov oaktsamhet för att brutit mot gransknings-, och rapporteringsskyldigheten eller mot meddelandeförbudet. PTL kommer ursprungligen från ett EG-direktiv med syftet att motverka ekonomisk brottslighet och reglerar förhållandet när advokaten har misstanke om penningtvätt i samband med klientuppdrag. Biträdeslagen och PTL kräver i vissa situationer att advokaten ska frångå sin lojalitetsplikt till förmån för rättsamhället, exempelvis bryter advokaten sin tystnadsplikt när han rapporterar misstänkt penningtvätt till Rikspolisstyrelsen. Om advokaten inte haft fog att frångå sin lojalitetsplikt drabbas han av disciplinära åtgärder. Således måste advokaten vara aktsam i sina beslut gällande främjande eller avslöjande av brott. Dels riskerar han klientens förtroende, dels riskerar han sin egen frihet, sin verksamhet och sitt anseende. Detta arbete belyser tillämpningen av kriterierna i ansvarsbestämmelserna samt hur advokaten gör sin bedömning för att tillgodose god advokatsed och rättsreglerna som inte alltid faller samman. Som hjälp finns praxis från HD och disciplinnämnden men dessa är långt ifrån uttömmande. Således måste advokaten lita till sin egen förmåga att utifrån varje situation göra en bedömning och därefter agera så långt lojalitetsplikten sträcker sig utan att bryta mot lagen.

Den ökande användningen av personuppgifter, bland annat för att ”profilera” de registreradeutan deras vetskap, kan innebära en kränkning av den personliga integriteten. De rådande reglerna räcker inte till för att garantera att de registrerade ger ett fritt, aktivt och informerat samtycke till varje tilltänkt behandling av personuppgifter. I detta hänseende förväntasdataskyddsförordningen förstärka skyddet för den registrerades personliga integritet, genom attställa högre krav för att samtycke till personuppgiftsbehandling ska vara giltigt.När det gäller tillämpningen av reglerna angående inhämtning av samtycke till användning avkakor, visar en empirisk studie av svenska och franska webbsidor att, förutom i undantagsfall,tillämpar varken företag eller myndigheter de nu gällande reglerna. Detta innebär dels en riskför kränkning av de registrerades personliga integritet, dels en risk för hårda sanktioner för de personuppgiftsansvariga när dataskyddsförordningen träder i kraft.De registrerade börjar uttrycka oro över den omfattande personuppgiftsbehandling som sker utan deras vetskap och, i brist på öppen och ärlig information från de personuppgiftsansvarigas sida, börjar använda sig av reklamblockerare. Steget är inte långt till att de också börjar användasig av andra verktyg som helt utesluter användning av kakor. En sådan användning fyller dockviktiga statistiska, ekonomiska och praktiska funktioner, både för den personuppgiftsansvarigeoch för den registrerade. Genom att nöja sig med att ge generell information såsom ”vi använderkakor för att ge dig en bättre användarupplevelse” utan att närmare förklara på vilket sätt eller under vilka villkor, förstärker de personuppgiftsansvariga den rådande misstron hos de registrerade. Enligt öppenhetsprincipen som fastställs i dataskyddsförordningen, bör de personuppgiftsansvariga istället tydligt informera de registrerade om vilkapersonuppgiftsbehandlingar som utförs och i vilket syfte. Annars är risken, dels att de personuppgiftsansvariga straffas hårt när dataskyddsförordningen träder i kraft, dels att de registrerade helt vägrar personuppgiftsbehandlingen. Företagen har förklarat att de inte följer reglerna på grund av bristande kunskap, vilket bekräftas av en undersökning som har beställts av DELL. För att förklara hur reglerna ska tillämpas gerdärför denna uppsats ett enkelt exempel som visar att det endast krävs några få ändringar för attreglerna ska följas. Det ligger i företagens intresse att tillämpa dessa regler innan dataskyddsförordningen träder i kraft och, med denna, mycket hårdare sanktioner som även gäller vid behandling av icke-känsliga personuppgifter i strid med bestämmelser om samtycke. Detsamma gäller i större utsträckning för myndigheter, som underkastas ännu hårdare krav på grund av den registrerades underlägsna ställning och brist på fritt val. Ett förslag på hur inhämtning av samtycke bör se ut för att respektera dataskyddsförordningens minimikrav ges under rubriken 7.3.2. DELL-exemplet. Viktigast är att den registrerade först får detaljerad information angående varje tilltänkt personuppgiftsbehandling och dess syfte, och sedan har möjlighet att enkelt ge, vägra eller ta tillbaka sitt samtycke till varje tilltänkt personuppgiftbehandling. Utöver dessa minimikrav föreslås i uppsatsen att de personuppgiftsansvariga som befarar att de registrerade vägrar ge sitt samtycke till personuppgiftsbehandling skapar incitament genom att tydligt visa på vilket sätt personuppgiftsbehandlingen innebär en konkret förbättring av de registrerades användarupplevelse. För att motivera de registrerade att ge sitt samtycke till användning av särskilt integritetskränkande kakor, såsom tredjepartskakor som används i reklamsyfte, kan det behövas starkare incitament i form av en ekonomisk kompensation.

<p>170601.</p>