Bakgrund: ECT har funnits inom den psykiatriska vården sedan 40-talet och används fortfarande idag. Behandlingen är vanligast hos patienter med djup depression. Trots att behandlingen är vanlig finns det en begränsad kunskap om patienters erfarenheter inom området.  Sjuksköterskorna ansvarar för omvårdnad och ska identifiera patienternas behov.  Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av ECT hos patienter som lever med depression. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av 12 narrativa texter i form av bloggar har lyfts fram. Resultat: En hoppfullhet finns inför behandlingen, men patienterna är rädda för att biverkningar efteråt ska påverka deras liv negativt. ECT hjälper patienterna att bryta depression, men biverkningar i form av minnesstörningar och kognitiv påverkan förekommer. Patienterna anser att delaktigheten blir lidande då informationen för att kunna ta ett beslut om ECT är bristfällig. Konklusion: Patienterna ser en ljusare framtid då ECT har hjälpt dem att bryta depressionen och lidandet. Patienterna önskar att informationen om ECT:s  risker och biverkningar skulle ha lyfts fram tydligare då biverkningarna påverkar deras liv negativt så som minnesstörningar och kognitiv biverkan. Det är viktigt att sjuksköterskorna samspelar med patienten och gör patienten delaktig i den egna vården för att minska lidandet. / Background: ECT has been a part of psychiatric health care since the 1940’s and is still used today. The treatment is most commonly used with patients suffering from deep depression. Despite the treatment being common, there is little knowledge of the patients’ experiences thereof. The nurses are responsible for the nursing of the patient and for identifying the patients’ needs. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of ECT for patients suffering from depression. Method: The study applies a qualitative content analysis in 12 narratives from blogs. Results: Patients are hopeful before the treatment, but at the same time anxious that the treatment will have side effects affecting their lives. ECT helps patients defeat depression, thus sideeffects such as memory disorders and cognitive loss may occur. The patients experience losses in involvement as the information needed to make a decision on ECT is flawed. Conclusion: Patients see a brighter future as ECT has helped them to defeat their depression and suffering. The patients wish that they had been given clearer information regarding the risks and side effects of ECT as the side effects affected their lives. It is therefore important that the nurses cooperate with the patients in order to support their needs and reduce suffering.

Bakgrund: Långvarig smärta definieras som smärta som inte har gått över på 3-6 månader. Smärta är en individuell upplevelse som inte kan mätas objektivt, utan den som upplever vet själv hur intensiv den är och smärtans duration. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med långvariga smärta ur ett psykosocialt perspektiv. Syftet var också att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de vetenskapliga artiklarna har använt sig av. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Föreliggande litteraturstudies resultat baseras på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Sammanställningen av de inkluderade artiklarna visade på upplevelser av känslomässig påverkan på patienternas liv som ett kraftigt lidande och negativa tankar inför framtiden. Smärta upplevdes också ge sociala begränsningar i arbetslivet, förlust av identitet samt sociala relationer. Patienterna upplevde ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Upplevelser av smärta påverkade patienterna psykiskt och socialt. Smärta har resulterat till känslomässig påverkan och lett till sociala begränsningar i både arbetslivet och relationen till familj, vänner och barn. Upplevelsen av sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes negativt av patienterna, där smärtan inte togs på allvar. Detta i sin tur påverkade de att få någon behandling eller mediciner. Författaren till föreliggande litteraturstudie menar att utifrån föreliggande litteraturstudies resultat finns brister hos sjukvårdpersonalen, detta i sin tur kan vara till hjälp att öka sjukvårdens kunskaper om dessa patienters upplevelser av långvarig smärta samt att kunna bemöta de på ett värdigt och respektfullt sätt. Det är viktigt att tro på patienters smärta och kunna sträcka de hjälpande hand. / Background: Chronic pain is defined as pain that has not gone over 3-6 months. Pain is an individual experience that cannot be objectively measured, but that experience knows how intense it is, and pain duration. Aim: The aim of this literature review was to describe patient's experiences of living with chronic pain from a psychosocial perspective. The aim was also to describe the data collection methods of scientific articles have used. Method: This literature review has a descriptive design. This literature review study's results are based on 12 scientific articles that have been found through the database CINAHL and PubMed. Result: The compilation of the included articles led to perceptions of emotional impact on patients' lives as a major suffering and negative thoughts about the future. Pain was felt also that the social constraints of working life, loss of identity and social relationships. Patients experienced a negative attitude of medical staff. Conclusion: Experiences of pain affect patients psychologically and socially. Pain has led to the emotional impact and led to social constraints in both working life and relationship to family, friends and children. Experience of healthcare professionals experienced negative treatment of patients where the pain is not taken seriously. This in turn affected the receive any treatment or medication. The author of this literature review means that based on present literature studies results are deficiencies in health care, this in turn may help to increase medical knowledge of these patients experience chronic pain as well as to cope with the in a dignified and respectful manner, believing the pain and to extend helping hand to patients

Bakgrund: I Sverige insjuknar ungefär ett barn om dagen i någon form av cancer. Cancer beror på att ett fel uppstår i en cell och den sjuka förändrade cellen växer och delar sig ohämmat, vilket bildar en tumör. Föräldrar och syskon påverkas fysiskt och psykiskt när ett barn i familjen blir allvarligt sjukt. Sjuksköterskan har ansvar för vårdandet av patienten och de närstående samt bör se dem som en helhet i omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars och syskons erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn i familjen med diagnosen cancer. Vidare var syftet att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design bestående av 14 vetenskapliga artiklar.    Huvudresultat: I resultatet beskrivs det att hela familjen påverkades känslomässigt, fysiskt och psykiskt när ett barn i familjen har diagnosen cancer. I längden började föräldrarna omvärdera vad som var viktigt i deras liv och kände hopp inför framtiden. Syskonen beskrev situationen som att förlora sin familj och kände ett behov av att få stöd. I längden kom dock hela familjen närmare varandra.   Slutsats: Hela familjen påverkades psykiskt och fysiskt när ett barn i familjen har diagnosen cancer. För att ge stöd till föräldrarna kan sjuksköterskan låta de vara delaktiga i vården och reflektera över känslor samt finnas som ett fysiskt och psykiskt stöd. För syskonen kan sjuksköterskan ge stöd genom att skapa en rutin för att göra dem delaktiga, ge möjlighet att uttrycka känslor samt skapa en trygghet. / Background: About one child a day in Sweden get diagnosed with cancer. Cancer is an illness that’s affecting the cells, the cells that are affected is growing too fast and splits uncontrollably to form a tumor. When a child is seriously ill both parents and siblings was affected mentally and physically. The nurse has the responsibility for the treatment of the patient and the patients family, and should see them as an entirety.   Aim: The aim of this study was to describe the experiences of the parents and siblings when a child in the family has cancer. Also the aim was to explain the research methods in the articles chosen for this study.   Method: The method was a literature research describing 14 scientific articles.     Main Results: In the result it is explained how the family is emotionally, physically and mentally influenced when a child in the family is diagnosed with cancer. By the course of time the parents started to revaluate the –most important things in their lives and felt more hope for the future. The siblings described the situation as to lose their family and felt the need for support. But eventually the family felt closer to each other.   Conclusion: When a child is diagnosed with cancer the whole family gets influenced by it both physically and mentally. To support the parents the nurse could let them be a part of the treatment, let them think over the feelings that may develop and to be there both mentally and physically. The nurse can also be supportive for the siblings of the cancer diagnosed child by creating a routine to help them participate in the treatment and make an environment that feels safe so they can express their feelings.

Bakgrund: Psykossjukdom är ett stort och utbrett hälsoproblem i Sverige, varje år insjuknar cirka 1500- 2000 människor, och medför ett svårt lidande för individen. Religionen har för personer med psykossjukdom visat sig ge upplevelse av hopp, tröst, mening och förklaring. Dock kan psykotiska symptom i form av religiösa vanföreställningar, tendera till att göra det svårt för vårdpersonal att särskilja patologiska föreställningar med religiöst innehåll från friska religiösa tankar. Sjuksköterskans psykiatriska vårdarbete innefattar ett vårdande där man utgår från människan som en helhet och ska se till patientens behov på alla plan. Sannolikheten att möta personer från andra religioner och kulturer är hög relaterat till existerande mångkultur. Det behövs mer forskning för att öka möjligheten till ett vårdande där patienters religiösa behov inkluderas i vårdprocessen. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med psykossjukdom och deras religiösa tankar. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom det psykiatriska vårdfältet. Datamaterialet tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Studien resulterade i tre teman; Sjuksköterskan i mötet, Vårdandet- att möta behoven samt Sjuksköterskans upplevelse av patienten i mötet. Resultatet visade en rädsla, osäkerhet och låg tilltro till befintlig kunskap hos sjuksköterskor, i hur man möter religiösa tankar och behov. Samt att det föreligger svårigheter i hur man skiljer friska religiösa tankar från religiösa vanföreställningar. Diskussion: Resultatet diskuteras med Katie Eriksson helhetsperspektiv som teoretisk utgångspunkt samt relevanta vetenskapliga artiklar. Faktorer som rädsla, osäkerhet och låg tilltro till befintlig kunskap måste uppmärksammas för att möjliggöra ett vårdande utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Psychosis is a large and widespread health problems in Sweden, each year 1500- 2000 people fall ill, and often causes great suffering for the individual. Religion has for people with psychosis shown to provide experience of hope, meaning, comfort and explanation. However, the patient's psychotic symptoms in the form of religious delusions, tend to make it difficult for health professionals to distinguish pathological beliefs with religious content from healthy religious thoughts. The probability to meet people from other religions and cultures is high in relation to the existing multiculturalism. We need more research to increase the possibility of caring from a holistic perspective where patients' religious thoughts and needs are included in the care process. Aim: To describe nurse’s experiences of meeting individuals with psychosis and their religious thoughts. Methods: Qualitative interviews were conducted with six nurses working in the psychiatric field. The data was interpreted through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Result: The study resulted in three themes; The nurse in the meeting, Caring- to meet the needs and the nurse's experience of the patient in the meeting. The result shows how fear, insecurity and a sense of lack of knowledge of how to meet the religious needs and thoughts, and difficulties in how to distinguish healthy religious thought from religious delusions. Discussion: The results are discussed with Katie Eriksson holistic perspective as a theoretical basis as well as relevant scientific research. Factors such as fear, insecurity and a sense of lack of knowledge must be addressed to enable caring from a holistic perspective.

Background: Intrahospital transfers of intensive care patients involves multiple risks where patient safety is challenged. Aim: The aim of this study was to investigate intensive care nurses’ experiences and perceptions of patient safety during intrahospital transfers. Method: A qualitative, explorative design was utilized with a phenomenographic approach. Ten intensive care nurses with varying work experience in intensive care were interviewed. The interviews were transcribed and analysed according to the phenomenographic method. Results: The analysis of the intensive care nurses’ experiences and perceptions resulted in four categories: routines, risks, support and job allocation. Patient safety was, according to the intensive care nurses, lower during intrahospital transfers compared to the intensive care ward but perceived as good in general. Their preparations and their ability to predict risks were mostly based on their experience level. They solved emerging problems depending on the situation. According to the intensive care nurses, being new in the profession poses a greater risk. Times when the doctors are on call and night time were especially risky times for transfers. They considered good routines important for patient safety and saw possibilities for improvement. The intensive care nurses expressed both confidence and a lack thereof with regards to the transfers and perceived it as easy to ask for help. Cooperation and communication were, according to the informants, crucial for patient safety. Conclusion: The intensive care nurses’ perceptions of patient safety during intrahospital transports were mainly based on their earlier experiences. A possibility for improvement exists through the implementation of a checklist and team training in simulated scenarios. It is important to ensure that patient safety is high during intrahospital transfers irrespective of the experience level of the staff. / Bakgrund: Intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter innebär många risker som leder till att patientsäkerheten kan sättas på spel. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av patientsäkerhet vid intrahospitala transporter. Metod: En kvalitativ, explorativ design tillämpades med fenomenografisk ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Tio intensivvårdssjuksköterskor med varierande arbetslivserfarenhet inom intensivvården intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt fenomenografisk metod. Resultat: Analysen av intensivvårdsjuksköterskornas erfarenheter och uppfattningar resulterade i fyra kategorier: rutiner, risker, stöd och arbetsfördelning. Enligt intensivvårdssjuksköterskorna var patientsäkerheten vid intrahospitala transporter sänkt jämfört med intensivvårdsavdelningen men uppfattades trots detta generellt som god. Förberedelserna intensivvårdssjuksköterskorna gjorde och förmågan att se risker berodde mycket på hur erfarna de var. De löste de problem som uppstod utifrån situationen. Enligt intensivvårdssjuksköterskorna innebar det en extra risk att vara ny i sin profession. Jourtid och nattetid var riskfyllda tidpunkter och förflyttningar av patienterna som ett speciellt riskfyllt moment. De ansåg att bra rutiner var viktigt och de såg möjligheter till förbättringar för att öka patientsäkerheten. Intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte både en trygghet och otrygghet i samband med transporterna men uppfattade att det var lätt att be om hjälp. Samarbete och kommunikation var enligt dem avgörande för patientsäkerheten. Slutsats: Intensivvårdsjuksköterskornas uppfattningar av patientsäkerheten under intrahospitala transporter berodde till stor del på deras tidigare erfarenheter. Ett utrymme till förbättringar finns genom ett införande av en checklista samt teamträning i simulerade scenarion. Det är viktigt att säkerställa att patientsäkerheten är hög oberoende av hur erfaren personalen är.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som påverkar många aspekter av livet. Trots att ca 10 procent av kvinnor i produktiv ålder i världen är drabbade är sjukdomen okänd för många. Kunskap om sjukdomen saknas hos många sjuksköterskor vilket leder till att de har svårt att tillgodose kvinnornas behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes. För analysen användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades kategorierna; sjukdomen påverkar livets alla områden, kvinnans upplevelser av sjukvården samt oviss framtid. Sjukdomen visade sig påverka kvinnorna inom många olika områden i livet. Sjukvårdspersonal och allmänheten upplevdes ha bristande kunskap om sjukdomen och kvinnorna kände misstro för sjukvården. Osäkerhet gällande framtiden fanns också hos kvinnorna. Slutsats: Endometrios behöver uppmärksammas mer i samhället så allmänheten lär sig känna igen symtomen för sjukdomen, för att öka chansen för den drabbade kvinnan att få vård snabbare. Kunskap om sjukdomen och kvinnans upplevelser av att leva med den måste förbättras hos vårdpersonal för att kvinnan ska få så god vård som möjligt. Begränsad forskning finns kring sjukdomen och ytterligare forskning behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynaecological disease that affects many aspects of life. Although about 10 per cent of women of productive age in the world are affected, the disease is unknown to many. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature review with qualitative approach was conducted. The material was analyzed with inductive content analysis. Result: During the analysis process three categories were identified; the disease affects all areas of life, woman's experiences of care and uncertain future. Health professionals and the public have perceived lack of knowledge about the disease and the women felt distrust to healthcare. Uncertainty regarding the future was also common among women. Conclusion: Endometriosis needs more attention in society, so the public learns to recognize the symptoms of the disease, to increase the chance for the affected woman to receive care faster. Knowledge of the disease and women's experiences of living with it needs to be improved among health personal so the woman will receive the best care possible. Limited research exists about the disease and further research is needed.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad. / Background: Self-harm behavior is a long-standing phenomenon and is often prominent in the inability to regulate emotions. It creates suffering for the patients and it provides an emotional impact of the nurses. In order to create a favorable caring relationship resources needed, expertise and support for nurses in nursing. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for patients with self-harm behavior. Method: Data were collected from six nurses through qualitative semi-structured interviews with the support of an interview guide. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: It emerged four categories "to self-harm," "Need for skills", "Giving care" and "emotional impact". The nurses lifted the difficulties in the care, the need for skills and the emotional impact they suffered in the meeting with patients with self-harm behavior. Conclusion: Patients with self-harm behavior have an emotional impact on nurses, giving them both negative and positive feelings. The nurses felt that patients with self-harm behavior were a difficult, but interesting group to work with. Lack of time, stress and repetitive self-harm behavior were stressful for the nurses. The nurses requested more support, knowledge, competence and resources to feel safe and strong in their professional capacity and to able to offer a high-quality care for the patients.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar globalt och är en stor patientgrupp för vården att möta. För att minska risken för komplikationer i form av hjärt- och kärlsjukdomar anses optimering av patientens egenvård vara av stor vikt. Patienter känner en oro över sin sjukdom och vet inte hur de ska hantera de livsförändringar som sjukdomen kräver. Att självständigt kunna hantera diabetes typ 2 är för patienten en förutsättning för att känna livskvalité. Rekommendationerna från socialstyrelsen är att hålla egenvårdsutbildning i grupp. Patienters upplevelse av den egenvårdsutbildning som erbjuds är av vikt att undersöka eftersom de utgör nyckeln i strävandet och utformningen av en god diabetesvård. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever egenvårdsutbildning i grupp i primärvården. Metod: Litteraturöversikt med tretton artiklar. Resultat: De olika studierna som redovisades i resultatet har gett en klarare bild av hur deltagarna upplevde egenvårdsutbildning i grupp. De flesta upplevde egenvårdsutbildning i grupp som positiv. Deltagarna kunde ställa frågor och dela med sig av tips och råd till varandra. Mötena gav dem chansen att uttrycka sina frågor mer öppet och motiverade till att utföra de livsstilsförändringar de behövde göra. Miljön upplevdes inte lika sträng som under de individuella mötena. Konklusion: De flesta deltagarna upplevde möjligheten att ställa frågor fritt och dela med sig av sina erfarenheter som positiv. Detta är en bidragande faktor till att deltagarna fortsatte att delta i grupperna och på så sätt genomföra de olika livsstilsförändringarna som de behövde göra för en bättre hälsa och livskvalité. / Background: Diabetes type 2 has increased globally which has become a huge patient-group for the healthcare system to face. To minimize the risk of complications such as cardiovascular complication it is therefore of great importance to optimize the self-management care for patient with diabetes type 2. Some patient feel level of uneasiness when it comes to their disease and the lifestyle changes that their disease require them to do. To be able to individually manage their diagnosis is the key for quality of life. The recommendations from Socialstyrelsen is to have self-management care education in groups. Patients experience of self-care management groups are therefore of great importance for the requisite and formation of better diabetes care. Aim: The aim of this study was to examine patient with diabetes type 2 experiences of self-care management education in groups. Method: Literature review consisting of 13 articles. Results: The different studies in this review has given a clearer picture of how the participants experienced the self-care management education in groups. The majority of the participants experienced the self-care management groups as a positive, where they could ask questions and share ideas and experiences with other participants. The meetings in group gave them the chance to express questions more freely. This was experienced by the participants as a positive experience. The meeting in groups motivated them to change their lifestyles changes that were required for a better health and quality of life. The environment of the groupmeetings were not as stern as the individual meetings could be. Conclusion: Most of the participants experienced the possibility of raising questions freely and sharing experiences as something positive. This were a contributing factor that motivated them to continue participate in the groupmeetings to follow through with the lifestyle changes for a better health and quality of life.

Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av arbetet med identifiering av depression hos vuxna och äldre inom primärvården. Metod: Data samlades in från nio intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades följande fyra kategorier: "Generella upplevelser", "Svårigheter vid identifiering", "Faktorer som underlättar" och "Nödvändiga förbättringsåtgärder". De flesta av studiens deltagare arbetade mer eller mindre med identifiering av depression. De upplevde att identifieringen till största del gjordes i telefon men att själva diagnostiseringen var en läkaruppgift. Depression upplevdes som ett vanligt förekommande besvär inom primärvården och patienter i alla åldrar drabbades. Deltagarna upplevde att tidsbrist, brist på personalresurser och otillräcklig kunskap försvårade arbetet. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde arbetet med depression som både intressant och utmanande. Identifieringen skedde till stor del vid telefonrådgivning eller när patienterna kom till vårdcentralen/hälsocentralen av andra anledningar. Det kunde även ske vid utredning av somatiska symtom. Suicidriskeliminering upplevdes som en av de större delarna i arbetet. Distriktssköterskorna efterfrågade ytterligare kunskap, mer tid och bättre resurser som kunde underlätta. Det fanns också en önskan om ytterligare kompetens i form av en psykiatrisjuksköterska på varje vårdcentral. Författarna anser att ytterligare forskning kan vara av vikt för framtida förbättringsåtgärder. / Objective: To describe district nurses' experiences of working with identification of depression in adults and older people in primary care. Method: Data were collected from nine interviews and analysed by qualitative content analysis. Results: The analysis presented four categories: "General experiences," Difficulties in the identification" "Factors that facilitate" and "Necessary improvements". Most of the participants in the study worked more or less with identification of depression. They felt that the identification mostly took place on the phone and that the actual diagnosis was a medical mission. Depression was perceived as a common disorder in primary care and patients of all ages were affected. Participants felt that the lack of time, lack of staff resources and inadequate knowledge hampered the work. Conclusion: The district nurses experienced the work with depression as both interesting and challenging. The identification was done mostly by telephone, or when patients came to the health centre for other reasons. It could also be done in the investigation of somatic symptoms. Suicide elimination was perceived as one of the major parts of the work. The district nurses demanded facilitating factors as more knowledge, more time and more resources. There was a desire for additional skills as a psychiatric nurse in each health centre. The authors consider that additional research may be of importance for further improvement

Bakgrund: Barn som lever med en förälder som har psykisk ohälsa glöms ofta bort av både familj och vårdpersonal bakom förälderns ohälsa. Detta kan utgöra en konsekvens för isoleraring och ensamhet. Samtidigt löper dessa barn en stor risk för att själva drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet tematiserades under fyra huvudteman med subteman därtill. Huvudteman som framkom var I skuggan av psykisk ohälsa, Ett stort ansvar för ett litet barn, Den känslostyrda vardagen samt Bristande kommunikation. Slutsats: Av studiens resultat framkommer det att den psykiska ohälsan hos föräldern påverkar barnen på flertal olika sätt både i ung och vuxen ålder. För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge stöd och uppmärksamma dessa barn finns ett behov av adekvat utbildning. Klinisk betydelse: Resultatet kan genom en ökad kunskap om barns upplevelse av att leva med en förälder med psykisk ohälsa bidra till en bättre förståelse för sjuksköterskor och därmed involvera barnen i vården. Den bristfälliga kunskapen som visas kan bidra till att relevant utbildning ges för hälso-och sjukvårdspersonal för en förbättrad kommunikationsstrategi. / Background: Children who are living with a parent who have mental illness are often forgotten behind the parent's illness by family and professionals. That can be a consequence for isolation and loneliness. These children are also are at great risk to also suffer from negative consequences. Aim: To describe the children's experiences of living with a parent with a mental illness. Method: The aim was answered by a general literature study based in 11 scientific articles with qualitative approach. Result: The result thematized four main themes with corresponding subthemes. The main themes that emerged were In the shadow of mental illness, A huge responsibility for a little child, The controlled emotional living and also Lack of communication. Conclusion: From the study’s result is revealed that the parental mental illness affect the child in multiple ways both at young and adult age. The need of education is important so the healthcare can give support and recognize these children. Clinical significance: The result can contribute an increased knowledge about children’s experiences of living with a mentally ill parent and add a better understanding in healthcare that will also involve the children. The lack of knowledge that is exposed today can contribute to relevant educations for nurses to an improved communication strategy.