Bakgrund: Balett ställer höga fysiska krav på dansare och skador är vanligt förekommande. Många dansare har haft en skada innan påbörjad karriär. Dock finns en begränsad mängd forskning om konsekvenser av skador och rehabilitering för pre-professionella balettdansare. Metod: Kvalitativ explorativ design. Fem pre-professionella balettdansare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. För databearbetning användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom 4 kategorier och 9 subkategorier som visade att press från omgivning, otydliga riktlinjer för hantering och behandling av aktuell skada påverkade dansutövningen. Även oklarhet om orsaken till problemet/skadan upplevdes frustrerande vilket i sin tur påverkade skaderehabiliteringen och dansutövandet. Utöver de fysiska konsekvenserna för dansutövandet upplevdes även psykisk påverkan av att inte kunna utöva dansen. Konklusion: Pre-professionella balettdansare påverkas negativt både fysiskt och psykologiskt av skada. Utbildning i skadeprevention och skadehantering brister idag och behövs för att minska risken att skada sig samt för att korrekt kunna behandla en eventuell skada. Skador har en betydelsefull påverkan på pre-professionella balettdansares upplevda framtidsutsikt, och skulle kunna hanteras tidigare och bättre för att inte hindra möjlig fortsatt danskarriär. / Background: Ballet demands great physical skills on the dancer and injuries are common. Many dancers have had an injury before the start of their career. However, there is a limited amount of research on the impact of injuries and rehabilitation for pre-professional ballet dancers. Method: Qualitative exploratory design. Five pre-professional ballet dancers interviewed with semi-structured interviews. For data processing using a qualitative content analysis. Results: The analysis showed 4 categories and 9 subcategories that showed that pressure from the environment, unclear guidelines for the management and treatment of current injury influenced dance practice. Although uncertainty about the cause of the problem / injury created frustration, which in turn impact on the injury rehabilitation and dance practice. In addition to the physical consequences for dance practice the dancers also experienced psychological stress of not being able to practice the dance. Conclusion: Pre-professional ballet dancers are adversely affected both physically and psychologically by injury. It is required with more training in injury prevention and management today and needed to reduce the risk of injury, and in order to correctly treat a possible injury. Injuries have a significant impact on pre-professional ballet dancers perceived outlook, and could be handled earlier and in better order not to foreclose a possible continued dancing career.

Bakgrund/problemformulering Knäskador inom handbollen är utbredda och allmänt kända. Kvinnliga handbollsspelare har visat sig ha en högre risk för långvariga knäskadeproblem. Knäskador inom handboll är beforskat utifrån incidens och även vilken typ av träning som är fördelaktig för att förebygga skador. Däremot har inga studier kring vad handbollstränare har för upplevelser och erfarenheter kring knäskadeförebyggande träning gjorts. Syfte Syftet med studien är att undersöka och kartlägga upplevelser och erfarenheter hos handbollstränare för flickor i 10–19 år angående knäskadeförebyggande träning. Design och metod Kvalitativ explorativ design. Fem semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Till databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys Resultat Tränarna såg knäskadeförebyggande träning som en viktig del i träningen. Det förekom variationer i upplägg och innehåll. Flertalet faktorer kring skadeprevention belystes som exempelvis resurser, kompetens och motivation hos spelarna att delta i knäskadeförebyggande träning. Slutsats Bland de faktorer som påverkar möjligheten till optimal skadeförebyggande träning är motivation hos unga spelare en av de större. Det kan tänkas att om tränarna utbildas inom områdena beteende och motivation och hur dessa påverkar varandra, att den skadeförebyggande träningen får än större effekt. / Background Knee injury within handball are well heard of. Female handball players have shown a greater risk developing long term knee injury. Injury to the knee is well investigated from incidence and also what kind of training is beneficial for preventing knee injury. However no studies have yet enlightened what experiences handball coaches possess in the area. Purpose The purpose of the study was to investigate and to survey what experiences regarding knee injury prevention training handball coaches’, coaching girls between the ages of 10- 19 years old possessed. Design and method A qualitative explorative design was used. Five semi-structured interviews based on a interview guide fort. A qualitative content analysis was used for data processing. Result The handball coaches looked at knee injury prevention as an important part of the overall training though there were variations in set up and content. A great deal of factors about injury prevention where mentioned, for example, resources, knowledge and motivation to participate in knee injury preventive exercises among the players. Conclusion Amongst the factors affecting the possibility for effective knee injury prevention training, motivation of young players was one of the most important ones. If coaches acquire education within the area`s behavior and motivation and how they affect each other it might lead to knee injury prevention being more effective.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar 10 % av alla kvinnor i fertil ålder. Endometrios innebär att rester av livmoderslemhinnan vandrar ut i kroppen, istället för att följa med menstruationsblodet ut ur kroppen. Symtom kan visa sig genom starka menstruationssmärtor, kraftiga blödningar, huvudvärk, och smärta vid samlag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier erhölls: Kategorier: Upplevelser av mötet med sjukvården och anhöriga när man har sjukdomen endometrios, faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitén. Underkategorier: Mötet med sjukvårdpersonal, bemötande från andra personer i sin vardag, när man inte fått en diagnos, isolering från omvärlden, att känna sig deprimerad, vikten av att känna bekräftelse, att kunna hantera sin smärta. Diskussion: Det rådde en bristande kunskap hos både vårdpersonal och samhället angående sjukdomen. Kvinnorna blev således inte tagna på allvar och blev utan diagnos i flera år. Smärtan, att de inte blev betrodda, och den långa väntan på diagnos bidrog till en känsla av ensamhet och isolering. Slutsats: Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala livsfaktorer. Smärtan som förekom vid endometrios påverkade deras relationer negativt. För att förbättra kvinnors livskvalité behövs mer uppmärksamhet kring sjukdomen.

Bakgrund: Idag uppskattas 250 000 personer leva med hjärtsvikt i Sverige och prevalensen ökar i takt med den åldrande befolkningen. Personer med svår hjärtsvikt lever med svåra symtom, rädsla, har ofta lite kunskap om hjärtsvikt och sämre livskvalitet än andra personer med kroniska sjukdomar. För att öka kunskapen samt tryggheten för personer med svår hjärtsvikt är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Kvalitativ forskning bidrar till att öka förståelsen för personer med svår hjärtsvikt och hur de upplever sitt tillstånd. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av att leva med svår hjärtsvikt i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där sexton stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats, bearbetats samt analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utmynnade i fem kategorier: ett liv med restriktioner, försämrad livskvalitet, rädsla och oroskänslor, kunskapsbrist samt hopp och meningsfullhet. Slutsats: Personer med svår hjärtsvikt lever med restriktioner, rädsla och okunskap som begränsar livet. Genom ökad förståelse för personers upplevelser ökar möjligheterna till gott bemötande, minskat lidande och god omvårdnad.

Bakgrund: Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens anpassningsbarhet och en kraftig ökning av stressrelaterad ohälsa, exempelvis utmattningssyndrom, ses idag. Kvinnor drabbas i högre utsträckning och yrken inom vård och omsorg ses som en riskgrupp. Sjukdomen medför en ökad ohälsa och innebär ett lidande för individen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av vad som förändras i det dagliga livet vid utmattningssyndrom. Metod: En induktiv ansats valdes. Sju självbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier, Svårt att hantera vardagen, Annorlunda samspel med de närmaste och Välja nya levnadsvanor med tio underkategorier. Konklusion: Studien visar att utmattningssyndrom ökar ohälsan, minskar livskvaliteten och medför ett lidande för individen. Det är därför av stor vikt att arbeta för att minska stress och förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja individen för att främja hälsa. / Background: Today’s society is having increasing demands on individual adaptability. With a significant increase in stress-related illness and increased prevalence of burnout being seen today. Women are affected more often and professions in health care are seen as a risk category. The disease entails an increased illness and suffering for the individual. Aim: The aim was to describe women’s experiences of what has been changed in their daily life at burnout. Method: An inductive approach was chosen. Seven autobiographies were analysed using qualitative content analysis. Results: From the analysis four categories emerged, Difficult to deal with everyday life, Different interaction with the next and select new habits with ten subcategories. Conclusion: The study shows that burnout is increasing illness, decreases quality of life and cause a hardship for the individual. It is therefore of great importance to make an effort to reduce stress and prevent the onset of mental illness. The nurse has an important role in supporting the individual to promote health.

Bakgrund: Etiska riktlinjer vid hjärtstopp rekommenderar att närstående ska få möjlighet att närvara vid hjärt- och lungräddning om de önskar och inte utgör ett hinder. Befintlig forskning visar att många närstående vill närvara och att närvaron gynnar både patient och närvarande närstående. Trots detta är sjuksköterskors upplevelser och åsikter kring ämnet fortfarande delade. Genom att sammanställa sjuksköterskors upplevelser i en övergripande litteraturöversikt kan sjuksköterskor utveckla sin professionella omsorg och därmed bidra till att stärka människors hälsoprocesser. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att närstående närvarar vid hjärt- och lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt, baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har sammanställts genom en beskrivande syntes. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med tre underteman vardera. En källa till nya möjligheter belyser sjuksköterskors upplevelser av mellanmänsklig relation där nya perspektiv och erfarenheter för att göra skillnad råder. En källa till oro belyser sjuksköterskors upplevelser av oönskade minnen, försvårande omständigheter och en rädsla för påföljder. Konklusion: Sjuksköterskor upplever i linje med växande erfarenhet att oron dämpas och istället blev närståendes närvaro en källa till möjligheter. / Background: Ethical guidelines for cardiac arrest recommend that relatives should be given opportunity to be present during cardiopulmonary resuscitation, if they wish and aren’t a hindrance. Existing research shows that most relatives would attend and that their presence benefits both patient and relative. Despite this, nurse’s attitudes and opinions about present relatives during resuscitation remain fragmented. This places emphasis to merge this fragmented picture into an overall literature review containing nurse’s experiences of this practice. Based on this picture nurses could develop their professional care and help to strengthen people's health processes. Aim: To highlight nurse’s experiences of relatives being present during CPR in hospital. Method: A literature review, based on 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The result was compiled through a descriptive synthesis. Results: Is presented in two main themes with three subthemes each. A source of new opportunities illuminates nurse’s experiences of interpersonal relationship in which new perspectives and experiences of making a difference prevail. A source of concern illuminates nurse’s experiences of unwanted memories, aggravating factors and fear of sanctions. Conclusion: Nurses experience that when their experience grew, their concern dampened and it became a source of opportunities having relatives present.

Bakgrund: Av alla graviditeter slutar 10-20% med ett missfall, vilket betyder att det är vanligt förekommande och drabbar många kvinnor. Ett missfall kan innebära en väldigt traumatisk upplevelse för den drabbade och är både psykiskt och fysiskt påfrestande.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av missfall.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar baserade på en kvalitativ ansats.   Resultat: Vid ett missfall upplevde kvinnorna i studierna ofta att vårdpersonal gav för lite information och hade bristande förståelse. Mer psykosocialt stöd var en återkommande önskan, då de sällan blev erbjudna det. Missfallet innebar mer än att förlora ett framtida barn. Det var en komplex situation, där kvinnan drabbades av både fysisk och psykisk smärta. Känslor såsom att förlora kontrollen, att skuldbelägga sig själv, oro och rädsla inför framtiden var ofta förekommande. Sorgen över vad de kunde haft var något som kunde vara i flera år efter missfallet. Att få bearbeta sorgen visade sig vara en väldigt viktig del för de flesta kvinnorna.   Slutsats: Sorg är något som de flesta kvinnor upplever efter ett missfall och många av dem efterfrågar mer stöd och hjälp i hanteringen av sorgearbetet. Att drabbas av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest är vanligt förekommande efter ett missfall. Genom att erbjuda alla drabbade kvinnor psykosocialt stöd i anslutning till missfallet kan psykisk ohälsa och onödigt lidande förebyggas. Det finns ett behov av ett bättre bemötande samt mer information från vårdpersonal. Eftersom brist på information kan leda till att kvinnan skuldbelägger sig själv bör detta prioriteras. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap gällande upplevelser av missfall för att kunna ge en tillfredsställande omvårdnad där kvinnan känner sig trygg och väl bemött. Det bör dock tas hänsyn till att allas upplevelser av ett missfall är individuellt och vården bör därför anpassas därefter. / Background: Of all pregnancies, 10-20% end with miscarriage, which means that it is a common matter and affects many. It can be a very traumatic experience and the effects it has on women can be both mental and physical.   Purpose: The purpose of this literary study is to describe women's experiences of miscarriage.   Method: The method of the research is a literary study, which is based on 10 original articles, with a qualitative approach.   Results: When a miscarriage occurred, women often felt that the care staff offered limited information and had a lack of understanding. More psychosocial support was a recurring desire as the women seldom felt that they were provided with it. The miscarriage meant more to them than losing a future child. It was a complex situation where the woman was in both physical and mental pain. Emotions such as lack of control, self-blame, anxiety, fearing for the future and sorrow were frequent. Grieving over what they could have had was something that could be experienced over several years after the miscarriage. Processing the grief was a very important part for most women.    Conclusion: Grief is something that most women experience after a miscarriage and many of them are asking for more support and help in dealing with grief. To suffer from mental illness, such as depression and anxiety are common after a miscarriage. By offering all affected women psychosocial support after the miscarriage, mental illness and unnecessary suffering can be prevented. There is a need for a better refutation as well as more information from health professionals. Because of the lack of information woman sometimes blames themselves, therefore this should be a priority. Healthcare professionals need more knowledge regarding experiences of miscarriage in order to provide adequate care where the woman can feel safe and be treated well. However, it should be taken into account that everyone's experience of a miscarriage are individually and care should therefore be adjusted accordingly.

Bakgrund: Vård vid livets slutskede är ett område som ställer höga krav på vården, närstående och den sjuke. Sjuksköterskan har en betydande roll i bemötandet och omvårdnaden av den sjuke och närstående. Ofta ligger hälso- och sjukvårdens fokus på den som ska dö, men det är ofta lika viktigt att fokusera på de närstående.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att en nära person befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats.  Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet; Viljan att vara nära, En förändrad vardag och Vårdens makt. Totalt framkom nio olika tillhörande subteman. Anpassningen till en ny vardag var krävande för närstående och det var viktigt att de fick vara nära och hjälpa den sjuke under den sista tiden. Vården hade en inverkan på närståendes upplevelser av situationen. Slutsats: Närståendes upplevelser varierade och som sjuksköterska kan det vara en fördel att få en uppfattning om vad närstående upplever när en nära person befinner sig i livets slutskede. Det så att sjuksköterskan ska kunna bemöta de närstående med respekt och förståelse. / Background: End-of-life care is a demanding area for relatives, the patient and the healthcare system, where a significant role is played by nurses.  They meet and care not only for the dying person, but also their relatives and friends.  Although the focus is primarily on the dying person, importantly palliative care also extends to this wider circle of related people.  Aim: To describe the experiences of relatives when a loved one is reaching the end of their life.  Method: A literature review employing a qualitative design and an inductive approach.  Results: Three themes developed during this analysis, comprising nine subthemes.  Primary themes were: "The desire to be close", "Adapting daily life" and "The power exerted by the healthcare system". Adapting to a new daily life was demanding for relatives and it was important that they could be close and help their loved ones in the end of their life. The health care had an impact on relatives’ perceptions of the situation. Conclusion: The perspectives and experiences of relatives within end-of-life care will vary greatly. These experiences may be used by nurses in order to provide the level of support, respect and empathy each individual needs.

Bakgrund: Att leva som diagnostiserad med ett psykiatriskt tillstånd kan innebära flertalet utmaningar. Personer med psykiatriska tillstånd kan dagligen uppleva sig utsatta för fördomar, bevisligen inte enbart i sin vardag i samhället utan även inom vårdkontexten. Somatisk samsjuklighet är ett reellt problem som drabbar en stor del av de personer som diagnostiserats med psykiatriska tillstånd. Vårdpersonal beskrev upplevelser av rädsla och osäkerhet i möten med personer med psykiatriska tillstånd och de belyste bristande kunskaper kring hur de bör bemöta personer med psykiatriska tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa de erfarenheter personer med psykiatriska tillstånd beskrivit i kontakt med somatisk vård. Metod: Studien som utförts var en litteraturöversikt enligt Friberg. Genom sökningar med hjälp av databaser såsom Cinahl Complete och PubMed har författarna funnit studier som i litteraturöversikten analyserats och tematiserats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat identifierade ett huvudtema: Psykiatriska patienters erfarenheter av somatisk vård och två underteman: Vårdpersonalens bemötande och Bemötandets betydelse för patienters upplevelser av delaktighet. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades i förhållande till utvalda budord från tidvattenmodellen. Resonemang fördes kring vikten av bemötande och delaktighet. / Background: Living with a psychiatric diagnosis may entail numerous challenges for the individual. People diagnosed with mental illness can daily experience a vulnerability to prejudice, not only in their everyday life in society but also within the healthcare context. Comorbidity is a substantial problem among a considerable part of the population with psychiatric diagnosis. Healthcare staff has described experiences of fear and uncertainty when dealing with people with psychiatric diagnosis, they enlightened a lack of knowledge when it comes to properly responding to the needs of people with a psychiatric diagnosis. Aim: The aim of this study was to investigate the experiences people with mental illness describe in contact with somatic healthcare. Method: The authors carried out a literature review. Through searches in databases such as Cinahl Complete and PubMed they have found articles that were analyzed and divided into themes. Result: The result of the literature review identified one main theme: Psychiatric patients’ experiences of somatic care and two subthemes: Healthcare staffs’ treatment and the treatments effect on patient participation. Discussion: The results found in the literature review were discussed in relation to chosen commitments from the tidal model. Reasoning arguments concerning treatment and ways to promote patient participation were held and discussed.

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningen är patienterna ofta så sjuka att kommunikationen med vårdpersonalen kan vara svår. Närstående på intensivvårdsavdelningen har en viktig roll i omvårdnaden. I studierna framkommer att närstående har ett stort behov av information samt att kommunikation, skydd av patient, deltagande och stöd är viktigt men ingen av studierna har utgått från mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av närståendes möten med vårdpersonal på intensivvårdsavdelningen. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med nio närstående. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Huvudresultat: Det framkom fyra kategorier: Att känna trygghet som handlade om att få ett förtroende för vårdpersonalen, att vårdpersonalen visade omtanke, var tillmötesgående och professionella. Att känna otrygghet som handlade om att de upplevde otillräckligt förtroende för vårdpersonalen, att de kände ovisshet i mötet med dem och var oprofessionella. Att ha behov av information som syftar till att närstående önskade få information som var tydlig, förståelig, kontinuerlig, aktuell och ärlig. Att uppleva brist på information framkom då det förekom osäkerhet i informationen och en ovilja hos vårdpersonalen att ge information. Slutsatser: Vårdpersonalen bör få en ökad insikt om hur närståendes behov ska tillgodoses och att de får en ökad medvetenhet om att det framkommer både osäkerhet och brist på information. Det är viktigt att de gör något åt det för att öka tryggheten för de närstående. / Background: In the intensive care unit, patients are often so ill that communication with nursing staff can be difficult. Relatives in the intensive care unit have an important role in nursing care. The studies show that relatives have a large need for information and that communication, patient protection, participation and support are important, but none of the studies have been based on the meeting with nursing staff. Aim: The purpose of the study was to describe experiences of relatives' meetings with nursing staff at the intensive care unit. Method: A descriptive design with qualitative approaches and semi-structured interviews with nine relatives were conducted. Qualitative content analysis with inductive approaches was used. Main results: Four categories emerged: To feel secure was about gaining confidence in the nursing staff, that the nursing staff showed care, were courteous and professional. To feel insecure was about experiencing insufficient confidence in the nursing staff, feeling uncertainty when meeting and being unprofessional. Needing information aims to that relatives wished for information that was clear, understandable, continuous, current and honest. To experience lack of information emerged as uncertainty in the information and an unwillingness of the nursing staff to provide information existed. Conclusion: Nursing staff should gain insight into how to meet relatives' needs and to gain increased awareness that both uncertainty and lack of information exists. It is important that they do something about it to increase the safety of the relatives.