Bakgrund: Andelen kvinnor i världen som utsatts för våld i nära relation av en man är mellan 15–71 %. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt, samt försummelse. Sjuksköterskor kan möta dessa kvinnor i alla olika vårdande verksamheter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att fråga om våld i nära relation i mötet med kvinnor som besöker hälso- och sjukvården. Samt att beskriva studiernas undersökningsgrupper. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 12 stycken vetenskapliga artiklar ingick. Nio stycken artiklar var kvalitativa, två var kvantitativa och en var mixad metod. Dessa har granskats och sammanställts. Huvudresultat: Sjuksköterskor hade inte som rutin att fråga kvinnor om våld i nära relation, utan det skedde främst vid synliga fysiska skador. Kunskap var en viktig faktor för att sjuksköterskan skulle fråga. Flera ansåg det som sin roll att fråga, medan andra ansåg motsatsen. Sjuksköterskor upplevde barriärer till att fråga och de påverkades känslomässigt av mötena med de våldsutsatta kvinnorna. Samtliga studier angav deltagarantal. Majoriteten av deltagarna var kvinnor, dock angav inte alla studier vilket kön, eller antal år i yrket, som deltagarna i studiernas undersökningsgrupper hade. Slutsatser: Kunskap kan vara både en motiverande faktor för att fråga om våld i nära relation, samtidigt som bristen på kunskap kan utgöra en barriär. Sjuksköterskans erfarenheter av att fråga för också med sig en känslomässig påverkan på sjuksköterskan. Det är viktigt att det finns tillräckligt med kunskap och stöd gällande våld i nära relation inom verksamheterna för att möta både kvinnans och sjuksköterskans behov. / Background: The proportion of women in the world who are victims of intimate partner violence by a man is estimated between 15-71 %. The violence can take the form of physical, psychological and sexual impact and neglect. Nurses can meet these women in all health care settings. Aim: To describe nurses’ experiences of inquiring women about intimate partner violence in the health care setting. Also, to describe the study sample of the studies. Method: A descriptive literature review was conducted. 12 scientific articles were included. Nine of them were qualitative, two of them were quantitative and one was a mixed method. Main result: Nurses did not routinely inquire women about intimate partner violence, it was mainly conducted when the women had visible physical injuries. Knowledge was an important facilitator for the nurse to inquire about intimate partner violence. Many considered it as their role to inquire, while others believed the opposite. Nurses experienced barriers to inquireabout intimate partner violence. Nurses were emotionally affected by the meeting with the abused women. All studies reported the number of participant in their studies. The majority of the participants were women. However, not all studies specified genderof the participants or the number of years in the profession. Conclusion: Knowledge can be a motivating factor, while the lack of knowledge can be a barrier. The nurse’s experiences of inquiring about intimate partner violence brings an emotional impact on the nurse. It is important that there is sufficient knowledge and support regarding intimate partner violence in the health care setting to meet both the woman’s and the nurse’s needs.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen 43 barn av 100000 i typ 1-diabetes (T1DM). Hos barn, som befinner sig i ett stadium av intellektuell och psykologisk utveckling, kan det finnas svårigheter att tillämpa den ideala terapeutiska behandlingen. Denna aspekt är något som särskilt måste beaktas av sjuksköterskan. De komplikationer som kan uppstå vid obehandlad diabetes skapar lidande för både individen, familjen och samhället. Syfte: Beskriva vilka erfarenheter barn i åldern 6-18 år har av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de utvalda vetenskapliga artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Tema, kategorier och datainsamlingsmetoder har identifierats i elva kvalitativa artiklar och sammanställts. Huvudresultat: I samtliga artiklar som redovisas i resultatet framträdde ett tydligt tema – erfarenheten att vara annorlunda. Erfarenheter av att lära sig hantera egenvård i vardagen gestaltades av barn som utmanande. Barns erfarenheter i relation till vården beskrevs som opersonliga. Utifrån den metodologiska frågeställningen framkom det att majoriteten av de inkluderade studierna använde intervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Barn i 6-18 årsåldern inhämtade snarlika erfarenheter av att leva med T1DM. Temat ”same same but different” var tydligt övergripande i artiklarna och avspeglar barnens erfarenheter att uppfatta sig “annorlunda” mot andra, från omgivningen eller bara i sitt eget sinne. Upplevelsen att vara “annorlunda” satte sin prägel på sociala- och vårdrelationer och äventyrade hantering av egenvård. Sjuksköterskan bör förankra sitt vårdande arbete till barns unika erfarenheter av att leva med sjukdomen och skräddarsy en vårdstrategi utifrån det individuella barnet. / Background: Annually in Sweden, 43 children out of 100,000 are affected by type 1 diabetes (T1DM). Children, who are in a state of intellectual and psychological development, can have difficulties to apply the ideal therapeutic treatment. This aspect must be given particular consideration by the nurse. The complications that occur due to untreated diabetes, cause suffering for the individual, their family and the society. Purpose: Describe what experiences children in the age of 6-18 years have of living with diabetes mellitus type 1 as well as describe what methods of data collection have been used in the included articles. Method: A descriptive literature study. Theme, categories and data collection methods have been identified in eleven qualitative articles and compiled.   Main result: In all the articles presented in the result a clear theme appeared – the experience of being different. Experiences of learning how to manage self-care in the daily life were by the children described as challenging. Children's experiences in relation to the care were described as impersonal. Based on the methodological issue, it emerged that most of the included studies used interviews for their data collection. Conclusion: Children in the age of 6-18 years gathered similar experiences of living with T1DM. The theme "same same but different" was general in the articles and reflect the children's experiences of being perceived as "different" to others, from the environment or only in their own mind. The experience of being "different" put its stamp on the social and health relationships and jeopardized the management of self-care. The nurse should anchor their caring work to children’s unique experiences of living with the disease and tailor a treatment strategy based on the children’s individual needs.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk, komplex psykisk sjukdom som kännetecknas av perioder med mani och depression. Sjukdomen påverkar hela den drabbades liv och även dess familj och närstående. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter på alla olika vårdinrättningar och det är betydelsefullt att ha kunskap om sjukdomen för att kunna ge god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Två databaser användes vid sökningen av artiklar och tolv artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och sammanställdes av båda författarna. Huvudresultat: Erfarenheterna av att leva med bipolär sjukdom beskrevs av många som en lång väg till diagnos, att acceptera sjukdomen, svårigheter i att bilda en uppfattning av den egna självbilden, sjukdomens påverkan på relationer till andra, känsla av stigmatisering från både den drabbade själv och omgivningen, hantering av det dagliga livet samt sjuksköterskans betydelse för välmående och hantering av sjukdomen. Artiklarna som resultatet grundar sig på hade intervjuer, terapisessioner och enkät som datainsamlingsmetod. Slutsats: Att få diagnosen bipolär sjukdom erfors av patienter som en stor och bestående livsförändring både för den drabbade och dess närstående. Sjukdomen gav svårigheter i det dagliga livet, till exempel att behålla relationer till andra, bibehålla ett jobb och de erfor stigmatisering utav omgivningen. Som sjuksköterska kan kunskap och förståelse för sjukdomen leda till bättre omvårdnad. / Background: Bipolar disorder is a chronic, complex mental illness characterized by periods of mania and depression. The symptoms have an impact on the entire lives of the affected, and even to their families and relatives. As a nurse, you might meet these patients at all the different health facilities, and it is very important to have knowledge about the disorder to provide good care. Purpose: The purpose of this study was to describe patients' experiences of living with bipolar disorder and to describe the included articles´ data collection methods. Method: This literature study has a descriptive design. Two databases were used during the search of articles and twelve articles were selected. The articles were reviewed and compiled by both authors. Main results: The experiences of living with bipolar disorder were many; such as a long way to getting the diagnosis and to accept the disorder, difficulties in forming an idea of one´s own self-image, the effect the disorder has on the relationship with others, the sense of stigma from both the person with the disorder and from the environment, dealing with daily life, as well as the nurse´s importance to the patients well-being and management of the disorder. Conclusion: To be diagnosed with bipolar disorder experienced by patients as a great and permanent change of life for both the patients and their relatives. The disorder resulted in difficulties in daily life, such as maintaining relationships with others, maintain a job and they experienced stigma out of the surroundings. As a nurse, knowledge and understanding of the disorder can lead to a better care.

Bakgrund: Ryggmärgens huvudsakliga funktion är att skicka och ta emot nervimpulser för rörelse och känsel. När en ryggmärg skadas innebär det förluster eller nedsättningar av kroppsliga funktioner och förmågor. Omfattningen av funktionsnedsättningen är beroende på vilken nivå i ryggmärgen som skadan sker. Vid en traumatisk ryggmärgsskada har omvårdnaden en stor betydelse för den fortsatta hälsan och sjuksköterskor har beskrivit att de har en mångsidig roll i arbetet. Att ha en funktionsnedsättning kan innebära ett behov av hjälp från andra personer, samt upplevelser av utanförskap och en exkludering från samhälleliga arenor. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med en traumatisk ryggmärgsskada. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar; elva kvalitativa och en med mixad metod från databaserna CINAHL complete och Psycinfo. Vid sökning i databaserna användes ämnesord som Spinal Cord Injuries, Patients attitudes. Artiklarna har analyserats i enlighet med Fribergs metod. Resultat: Två huvudteman identifierades utifrån Roys adaptionsmodell, Adaptiv respons och ineffektiv respons. Varje huvudtema har tillhörande underteman. Under adaptiv respons återfanns, anhörigas roll i vardagslivet, hoppets betydelse, nya insikter och förändrade perspektiv och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Under ineffektiv respons återfanns upplevelser av att vara beroende, upplevelser av en förändrad identitet, viljan att avsluta sitt liv, upplevelser av ett förlorat hopp och livets ständiga kamp. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor respektive svagheter. Under rubriken resultatdiskussion diskuteras litteraturöversiktens viktigaste resultat som var anhöriga, hopp, psykisk ohälsa och aktiviteter mot litteraturöversiktens bakgrund, ny litteratur samt mot Roys adaptionsmodell. / Background: The Spinal cord's main function is to send and receive nerve impulses for movement and sensation. Damage of the spinal cord means loss or impairment of bodily functions and abilities. The extent of the disability depends on the level of the spinal cord injury. At a traumatic spinal cord injury, care has a great importance for the continued health. Nurses have described that they have a versatile role in that work. Having a disability can mean a need for help from other people and the experiences of alienation and exclusion from social arenas. Aim: To illustrate people's experiences of living with a traumatic spinal cord injury. Method: A literature review based on twelve scientific articles; eleven qualitative and one with mixed method from the databases CINAHL Complete and PsycINFO. When searching in the databases, some of the terms that was used were Spinal Cord Injuries, Patients, Attitudes. The articles were analyzed according to Fribergs method. Results: Two main themes were identified from the Roy Adaptation Model, adaptive response and ineffective response. Each main theme has related sub-themes. Sub themes in adaptive response are, relatives role in everyday life, importance of hope, new insights and altered perspectives and the importance of meaningful activities. In ineffective response there are experiences of being dependent, experiences of an altered identity, the desire to end one’s life, experiences of a lost hope and life's constant struggle. Discussion: In the method discussion, strengths and weaknesses of the method are discussed. Under the heading discussion of results, the most important results of the literature overview that were relatives, hope, mental health and activities are discussed in comparison with the results overview background, new literature and Roy's adaptation model.

Bakgrund: Prehospitala förlossningar är en sällsynt förekommande händelse, men när så sker är ambulanssjuksköterskor med i 90 % av fallen. Ambulanssjuksköterskor har en begränsad utbildning i förlossningssjukvård och samarbete med barnmorskor förekommer på olika sätt. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors och barnmorskors upplevelse av samarbetet i samband med prehospitala förlossningar. Metod: En kvalitativ studie gjordes vid tre ambulansstationer och två förlossningskliniker. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med totalt 7 sjuksköterskor i ambulans som vid ett eller flera tillfällen samarbetat med barnmorska vid prehospital förlossning samt 6 barnmorskor som vid ett eller flera tillfällen på något sätt varit behjälplig till ambulanssjuksköterska vid prehospital förlossning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman med tre kategorier i varje. Första temat var Att samarbete och respekt med patientfokus ger trygghet i ovan situation och kategorierna i temat var; Att samarbeta för föräldrarnas bästa, Att ha respekt för varandras professioner och kunskap och Att känna trygghet. Det andra temat var Att se utvecklingsmöjligheter för ökad kunskap och bättre förutsättningar för samarbete med följande kategorier; Att ha behov av kunskap om förlossning och en vilja att förmedla den, Att ha behov av rutiner och riktlinjer och Att ha behov av teknisk utveckling. Slutsats: Både ambulanssjuksköterskorna och barnmorskorna är positiva till samarbete och vill utveckla detta. Ambulanssjuksköterskorna upplever trygghet och ett stöd i samarbetet med barnmorskorna och vill lära sig mer om förlossningsvård. Barnmorskorna är förstående och vill finnas till hands för ambulanssjuksköterskorna och de välkomnar hospitering. Forskningsimplikationer: I studien beskrivs långa avstånd till förlossningsklinik, relaterat till centralisering. Det framkommer också om förändring av utrustning i ambulanserna. Det skulle behövas mer forskning kring hur detta påverkar upplevelsen för ambulans-sjuksköterskorna, upplevelsen för den födande kvinnan och hur detta påverkar säkerheten för förlossningsvården.

Bakgrund Distriktssköterskors ansvarsområde innefattar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande både på individ- och gruppnivå. För att åstadkomma ett effektivt hälsofrämjande arbete behöver distriktssköterskan kunskap och kompetens inom ett flertal områden. Få studier visar den kompetens distriktssköterskor besitter efter avslutad specialistutbildning och hur kompetensen kommer till användning inom primärvård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av hälsofrämjande arbete i primärvård. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med tio distriktssköterskor som arbetade inom primärvård och hade avslutat sin specialistutbildning inom de senaste fem åren. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ett tema; En utmaning i det dagliga arbetet och fem kategorier framkom. Dessa kategorier var; Att hälsofrämjande arbete är centralt, Att se fram emot att arbeta hälsofrämjande, Att tillämpa sina kunskaper och använda lämpliga metoder, Att hinder finns i hälsofrämjande arbete och Att hälsofrämjande arbete genomsyrar arbetsplatsen. Slutsats Distriktssköterskor är motiverade till att arbeta hälsofrämjande, men det ses som en utmaning. En diskrepans finns mellan utbildningen och det dagliga arbetet. Distriktssköterskor önskar organisatoriska förändringar för det fortsatta hälsofrämjande arbetet.

The alarming numbers of Latino/a students graduating from four year institutions continues to be low and while access has improved there still lies an issue in that the number of students graduating has not increased (Otero, Rivas & Rivera, 2007; Watkins, Labarrie & Appio 2010; Jones, Castellanos & Cole 2002) Latina/o undergraduate students are positioned in relation to the White dominant student population at Predominately White Institutions (PWIs), which, in many ways silences their voices and thus maintains an educational space of Whiteness. The purpose of this study is to understand and highlight the experiences of Latina/os, particularly the ways in which they navigate through PWIs. Testimonio, a narrative of marginalization, has been recognized as a way to collect qualitative data from students. Through this genre and a Critical Race Theory and Latina/o Critical Race Theory framework, the author examines and shares student experiences to do what? (Delgado & Stefancic, 2012; Peréz Huber & Cueva, 2012). Testimonio is used as a methodology to co-conduct a research process that engages the researcher, and 10 students as the participants to share educational experiences. Students positioned themselves as distant from the university and understood educational spaces of Whiteness to be spaces of financial access and white student serving. As such, Latina/o students navigate the spaces through community support and avoiding unwelcoming spaces throughout the larger institution.

Sammanfattning   Bakgrund: Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Elever som är utsatta för mobbning riskerar en sämre hälsa på kort och lång sikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av mobbning bland elever i årskurs 4-9. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med en induktiv ansats. Tio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i tre kategorier: Att vara lyhörd för att kunna agera, Att se och upptäcka mobbning och Att samverka för att förebygga. Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter var att trygghet och tillgänglighet var förutsättningar för att elever ska gå till hen. Elever sökte skolsköterskor främst för psykiska- och fysiska åkommor, innan den egentliga orsaken, mobbning framkom. Skolsköterskor samarbetade med andra professioner på skolan i mobbnings- och kränkningsärenden. Slutsats: Skolsköterskor uppgav att de var en del av samverkan i team, men hade ingen ledande position trots att de är högst involverade. Vidare framkom att hälsosamtalen och hälsobesöken var redskap för att identifiera utsatta elever.   Nyckelord: erfarenheter, kvalitativ innehållsanalys, mobbning och skolsköterskan / Summary   Background: No pupil should be afraid to go to school. Pupils who are exposed to mobbing risk lowered health in the short and long term. Aim: To describe school health nurse’s experiences of bullying among pupils in grade 4-9. Methods: The study was conducted with a qualitative method with an inductive approach. Ten school health nurses were interviewed and the interviews were analysed using qualitative content analysis.  The analysis resulted in three categories: To be responsive to act, To see and detect bullying and To cooperate to prevent. Results: School health nurses experiences were that safety and availability are conditions needed in order for pupils to visit them. Pupils came to the school health nurses mainly with psychological and physical problems, before they revealed the actual reason, bullying. The school health nurses cooperated with other professionals at the school, in matters regarding bullying. Conclusion: School health nurses expressed that they were parts of cooperation in teams, but they did not have a leading position although they were involved in cases of bullying. Furthermore, the health conversations and visits were tools for identifying exposed pupils.   Keywords: bullying, experiences, qualitative content analysis and school nurse

Background: Cancer is a disease that brings many emotions along just by naming it. The onset is increasing annually. When a child becomes ill in cancer, the parents go through a difficult time while supporting their child throughout the treatment. The healthcare professionals need more knowledge about how to support the parents through this time. Aim: The purpose of the study was to describe parents' experiences of living with a child who has cancer. Method: A method designed by Friberg (2012), aimed to contribute to evidence-based care based on the analysis of qualitative research, was used. Analysis of 11 scientific articles were performed. The analysis resulted in six main categories and seventeen sub categories. Results: The main categories that emerged was: information is everything in the disease process, life changed radically, to manage the disease they need support from others, the fight against the disease, the nurse´s role in the meeting and a sea of emotions. Conclusion: From these categories, the parents' struggles became highlighted and explained. The healthcare professionals had a role in providing the best care available for the parents and child.

År 2012 avled 1.5 miljoner människor till följd av diabetes och förekomsten av sjukdomen ökar i världen hela tiden. Diabetes typ 1 betraktas som den allvarligaste formen av diabetes och varje år insjuknar 400 personer i åldrarna 15–34. Individen måste själv hantera 95% av sin egen diabetesvård vilket gör att hen ställs inför många krav att utföra olika former av livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en systematiskt litteraturstudie med kvalitativ metod med en induktiv manifest design. Under databearbetningen framkom fem teman: upplevd rädsla, upplevelser av bristande kunskap, upplevelser av egenvård, upplevda svårigheter samt upplevelser av relationer och stöd. Resultatet i studien belyser svårigheter med egenvård, rädslor relaterade till sjukdomen, att känna sig annorlunda, svårigheter med att avslöja sin sjukdom, att känna sig dömd av andra på grund av deras okunskap, bristen på stöd och dåligt bemötande från vårdpersonal. Dessa upplevelser är viktig kunskap för sjuksköterskor för att ge en god omvårdnad och det kan vara intressant att genomföra vidare forskning kring hur individer upplever sjuksköterskans stöd samt vad sjuksköterskan kan göra för att främja egenvård. / In 2012, 1,5 million people died due to diabetes and the prevalence of the disease increases worldwide all the time. Type 1 diabetes is considered the most serious type of diabetes and every year 400 people in the ages 15-34 sicken in the disease. The individual must manage 95% of their diabetes management which puts him or her to be faced with a lot of demands to perform different kinds of lifestyle changes. The aim of this study was to illustrate young adults’ experiences of living with type 1 diabetes. The study was performed as a literature study with a qualitative methodology and inductive manifest design. In the data analysis five categories emerged: experienced fear, experiences of lack of knowledge, experiences of self-care management and experiences of relationships and support. The result of this study highlights the difficulties of self-care management, fears related to the disease, feeling different, the difficulties of disclosing the disease, feeling judged by others because of their lack of knowledge, lack of support and bad treatment from healthcare professionals. These experiences are important knowledge for nurses to give a good nurturance and it could be interesting to do further research about how individuals experience the support from the nurse and what the nurse can do to promote self-management.