Bakgrund:  Hälso- och sjukvårdens mål är att främja patientens hälsa. Upplevelsen av hälsa är individuell och omfattar individens livsvärld, livssituation och livskvalitet. Hepatit C är en inflammation i levern som orsakas av ett RNA-virus och kan leda till allvarliga leversjukdomar. Sjukdomen smittar via blod och ca 150 miljoner människor har idag kronisk hepatit C. Både äldre och nya behandlingar ger biverkningar. Patienter med hepatit C har sämre hälsa och kan leda till depression och isolering. Vårdpersonal bör ha förståelse för hur hepatit C-smittade upplever sin sjukdom och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hepatit C. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Att hamna i utanförskap, Bristande stöd från närstående och vårdpersonal och Bli motiverad till ett bättre liv. Slutsats: Det framkommer att patienter med hepatit C behöver stöd från kunnig vårdpersonal. Bemötandet inom vården påverkar hepatit C patienters upplevelse av hälsa. Vårdpersonal bör ge korrekt och omfattande information till både patienter och närstående för att förutsättningarna för en framgångsrik vård och omvårdnad ska öka. Både vårdpersonal och allmänhet behöver ökad kunskap om hepatit C. / Background: The aim of the healthcare system is to promote health. The experience of health is individual and involves the individual’s reflective lifeworld, life situation and quality of life. Hepatitis C is an inflammation of the liver caused by a RNA-virus and can lead to serious liver diseases. The disease is transmitted through blood and around 150 million people suffer from chronic hepatitis C today. Both older and newer treatments give side effects. Patients with hepatitis C have poorer health and can lead to depression and isolation. Healthcare professionals should be aware 4of how patients with hepatitis C experience their disease and health. Aim: The aim of this study was to describe how patients experience living with Hepatitis C. Method: The method was a literature review. 13 qualitative scientific articles were analyzed. Findings: The findings were presented in three main themes; Feelings of exclusion and isolation, Lack of support from relatives and healthcare professionals and Motivation for a better life. Conclusion: Patients with hepatitis C need support from healthcare professionals. The patient´s health is affected by the attitude shown by healthcare professionals. To promote successful healthcare and nursing, healthcare professionals should provide correct and extensive information to patients and relatives. Increased knowledge about hepatitis C is needed among healthcare professionals and public.

Bakgrund: Demenssjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna idag. Beräknat finns det ca 47,5 miljoner människor världen över som har någon typ av demenssjukdom, varav 150 000 personer finns i Sverige. Syfte: Syftet är att beskriva hur anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom upplever sitt dagliga liv. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts där data har samlats in från kvalitativa studier som sedan analyserats induktivt. Resultat: Anhöriga upplever att det är många negativa känslor involverade i att vara anhörigvårdare, så som stress, depression och att uppleva börda. Dock anser anhöriga att inte allt är negativt. Trots att framtiden kan se mörk ut finns det ändå det som är positivt. Dessa känslor är oftast glädje, kärlek och att de växer som personer. Anhöriga använder sig även av en rad strategier för att underlätta vardagen såsom att göra olika aktiviteter. Slutsats: Det är väldigt påfrestande att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom. Flera negativa känslor kan uppstå men även positiva känslor kan upplevas. Det krävs kunskap om sig själv som anhörig men även om sjukdomen som personen har som vårdas. / Background: Dementia counts as one of the most common diseases today. Estimated, there are around 47.5 million people worldwide that has some kind of dementia, of which 150 000 persons are in Sweden. Purpose: The aim of the study is to describe relatives caring for persons with dementia are experiencing daily life. Method: A literature review has been used where data has been collected from qualitative studies and later been analyzed inductively. Results: Relatives experience that there are many negative emotions involved when they’re caring for someone with dementia. Emotions such as stress, depression and the feeling of carrying a burden. However, not everything is seen as negative. Although the future may not look so bright, there is still a lot of positive feelings involved. Some of the most common are joy, love, and the feeling of personal growth. Conclusion: It's highly stressful to be a family carer to a person with dementia. Several negative feelings may arise, but also positive emotions will be experienced. It requires knowledge of oneself as a relative but also about the disease that the person is being cared for.

Bakgrund: Allt fler människor insjuknar i någon form av demenssjukdom. Det medför att även anhöriga till personer med demenssjukdom stiger i antal. Anhöriga ser det ofta som naturligt att vårda en familjemedlem, men när bördan blir för tung sker ofta en flytt till ett särskilt boende. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående som har en demenssjukdoms flyttar till särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed. Analysen gjordes utifrån en tre-stegs-modell. Resultatet har sammanställts och redovisats genom kategorier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; "Tiden före flytt" med underkategorier; "En ohållbar situation", "Att ta steget till beslutet" samt "Tiden efter flytt" med underkategorier; "Att känna skuld och skam", "Att inte kunna släppa taget", "Den förändrade relationen", "Det rätta beslutet". Anhöriga upplever processen som svår och som en process som underlättas om stöd ges från familj eller vårdpersonal. Slutsats: Resultatet kan ses som att anhöriga genomgår en transition över tid. Om anhöriga får stöd av vårdpersonal under processens gång så kan de lättare acceptera den nya tillvaron. / Background: More and more people fall ill with some type of dementia. This leads to that the relatives of people with dementia will increase in number. Relatives often see it as natural to care for a family member, but when the burden becomes too heavy it often ends in a move to nursing home. Aim: To describe relatives´ experiences when a person with dementia moves to a nursing home. Method: Literature review where qualitative articles were included. Searches were made in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. The analysis was based on a three-step model. The result was then compiled and presented in different categories. Results: Relatives are experiencing a change and two main categories were identified; "The time before the move" with subcategories; "An untenable situation" and "Taking the step to the decision" and "The time after the move" with the subcategories; "To feel guilt and shame," "Not being able to let go," "The changed relationship" and "The right decision". Family members experience the process as difficult and as a process that is facilitated if support is given by family members or health professionals. Conclusion: The result can be seen as that relatives undergo a transition over time. If relatives are supported by health professionals during the process it can help them to accept the new life situation.

Bakgrund: Andelen vårdtagare som är i behov av palliativ vård i hemmet ökar och därmed också andelen närståendevårdare som utgör en viktig del av vården. Det är en svår övergång att gå från närstående till närståendevårdare och därför är det viktigt för vårdpersonalen att främja närståendevårdarens roll som en god resurs i vårdteamet. Syfte: Att beskriva närståendevårdares erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med en sammanställning och analys av totalt tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet; interaktion med vårdpersonalen, utsatthet samt teamarbete och delaktighet. Närståendevårdarna hade ett stort behov av en god vårdrelation och kommunikation med vårdpersonalen och de ville ha en tydlig roll i vårdteamet. De ville även bli bekräftade och sedda som en individ med egna behov samtidigt som de tyckte det var problematiskt att sätta sina egna behov i främsta rummet. Slutsatser: Närståendevårdares erfarenheter av palliativ omvårdnad i hemmet har visat sig vara mångtydigt på grund av individuella behov. Det är en balansgång att som vårdpersonal se till de aktuella behoven och kunna bemöta närståendevårdare på bästa sätt. Vårdpersonal ska, för att optimera den palliativa hemsjukvården, individ- och situation anpassa med hjälp närståendevårdarna som en stor del av teamsamverkan. / Background: The proportion of patients who are in need of palliative care in the home increases and therefor the proportion of informal carers’ increase. It is a difficult transition to go from next of kin to informal carer and therefore it is important for the professional care team to promote informal caretaking role as a good resource in the care team. Objective: To describe informal carers’ experience of palliative home care. Method: A literature review with summary and analysis of twelve qualitative articles. Results: Three main categories emerged in the results; interaction with caregivers, exposure and teamwork and participation. Informal carers had a great need of a good care relationship and communication with the medical staff and they wanted a clear role in the care team. They wanted to be confirmed and seen as individuals with individual needs while they thought it was problematic to put their own needs first. Conclusions: Carers experiences of palliative care in the home has proved to be ambiguous due to individual needs. There is a balancing act to how healthcare professionals have to meet the current needs and to respond to informal carers in the best way. It is therefore important for the healthcare professionals to individualize and adapt the care regarding different situations in palliative home care with help from the informal carers as a big part of the teamwork to optimize the care.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar främst den äldre (≥65 år) befolkningen och påverkar hela personens livssituation. Tidigare forskning påvisar att personer med hjärtsvikt upplevde bristande information och kommunikation från vården. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa brister för att förbättra den personcentrerade omvårdnaden samt upprätthålla hälsa hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt utifrån KASAM. Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod och deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som använts är Antonovskys (2005) teori om Känsla av Sammanhang (KASAM). Fribergs (2012a) femstegsmodell för kvalitativa studier har använt i analysprocessen där 11 vetenskapliga artiklar har tolkats. Resultat: Information och kommunikation från sjukvården upplevdes brista, vilket resulterade i sämre hantering av sjukdomen. Hjärtsvikten medförde begränsningar i det dagliga livet och personerna hittade strategier genom att prioritera annorlunda samt utföra aktiviteter som gav dem tillfredsställelse. Meningsfulla aktiviteter, självständighet i vardagen samt socialt stöd ansågs betydelsefullt.  Slutsats: Personernas hälsa, vardag och välbefinnande påverkades av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskan kan utifrån litteraturöversikten förbättra den personcentrerade omvårdnaden, vilket förväntas generera förbättrad hälsa och välbefinnande för personer med hjärtsvikt. / Background:  Chronic heart failure affects mainly the elderly (≥65 years) and affects the entire person's life situation. Previous research shows that people with heart failure experienced lack of information and communication from health care. Nurses role is to identify these shortcomings to improve person-centered care to maintain health of people with heart failure. Purpose: To describe older peoples experiences of living with chronic heart failure based on KASAM. Method: The literature review has been conducted using qualitative method and deductive approach. The theoretical framework used was Antonovsky's (2005) theory of Sense of Coherence (SOC). Friberg (2012a) five-step model for qualitative studies were used in the analys process and 11 scientific articles where interpreted. Results: Lack of information and communication from health care were experienced, resulting poor management of the disease. Heart failure resulted in limitations in daily life and people found strategies by prioritizing differently and perform activities that gave satisfaction. Meaningful activities, independence and social support was considered significant. Conclusion: Health, living and well-being were affected by living with heart failure. Nurses can based on this literature review improve person-centered care, health and well-being for people with heart failure.

No description available.

Aim: The overall aim of the thesis was to illuminate the meanings of intensive care units’ patient rooms as a place of care for critically ill patients and their loved ones. Moreover, it was aimed to develop photovoice as a data collection method for research in ICU context. Methods and materials: Data has been collected using photovoice methodology in combination with research interviews for all three empirical studies. In total 37 people participated. Nine patients, fourteen loved ones and fourteen nurses from three ICU settings. Study I examined the perspective of loved ones, for this purpose a phenomenological hermeneutic method rooted in the philosophy of Ricoeur was chosen. Study II and III examined patients’ respectively nurses’ perspective. Both studies are phenomenologically orientated guided by a reflective lifeworld approach rooted in continental philosophy. Study IV is a theoretical paper focusing on employing photovoice as a data collection method in ICU context. Main findings: The tone and touch of caring is vital for how ICU patient room is materialized for patients. The interior design and furnishing has a great impact on the wellbeing of the loved ones and also the support they can offer the critically ill patient. One major finding is that the ICU patient room is a taken for granted place for health care providers and the impact of it upon caring, patients’ and loved ones wellbeing is not reflected over. It also seems unclear who is responsible for the environment of ICU once it has been built. The environment of ICU affects nurses’ ability to care for the patients and their family in a genuine way and to promote their wellbeing during a fragile time in life. Conclusions: There is an urgent need to translate research findings into clinical practice in order to improve the environment of ICU patient rooms. There is also need of further research and policies for transforming the hostile environment of the patient rooms to a healing environment more conductive to people’s recovering process. / <p>Akademisk avhandling som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Linnéuniversitetet försvaras vid offentlig disputation, 13 juni 2014, klockan 14.00 i sal Wicksell, Hus K, Växjö</p>

Background: Mental illness is defined differently depending on the context, ranging from symptoms of anxiety and depression to schizophrenia. Mental illness among the population has increased since 1990. A survey done by the Central Bureau of Statistics in Sweden (2006) shows that issues such as anxiety are more common now than before. Twenty-three percent of women aged 16-84 said they had experienced symptoms of anxiety. Thirteen percent of the men aged 16-64 said they had experienced the same. Pre-conceived notions often meet people with mental health issues and there is a stigma surrounding them and their situation. Aim: The aim of the study was to examine how patients with mental illness experience their contact with health care professionals in health care. Method: The study was designed as a literature based study. Eleven articles were analyzed, nine articles were found by a systematic search and two articles were found in an unsystematic search. Results: This study showed two main themes and eight subthemes. The main themes were patients desire to have a good relationship and good interaction with health care professionals. The subthemes were patient confidence in health care professionals, a dedicated staff, patients desire to get person-centered care and to feel involved, to have good continuity in their health care and to have highly available health care professionals around them, to have a good dialogue, be actively listened to, competent health care professionals and being labeled. Conclusion: The conclusion is that patients that lack trust, commitment from health care professionals or continuity had bad experiences with the health care system. Patients needed to have a mutual relationship with the health care staff to have a good experience with the health care system.

I samband med operation exponeras patientens kropp för att kunna genomföra ett ingrepp och det är operationssjuksköterskans uppgift att bevara patientens kroppsliga integritet. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för detta och kan vara en svår utmaning för operationssjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet. Kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod valdes för att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter inom området. Urvalet bestod av nio operationssjuksköterskor fördelade på fyra sjukhus inom tre län. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju subkategorier under en och samma kategori. Operationssjuksköterskorna beskrev begreppet integritet som en människas personliga sfär och att varje enskild patients integritet bevaras genom individanpassad vård. Skydda patientens kroppsliga integritet kan göras genom att skyla kroppen och undvika obehöriga blickar, men samtidigt finns faktorer som försvårar bevarandet av patientens kroppsliga integritet. En kombination av professionalism och empati menar operationssjuksköterskorna leder dem till att bevara patientens kroppsliga integritet där patientrelationen är viktig men av olika skäl kan utebli. Slutsatsen av resultatet är att patientrelationen är viktig för att kunna inhämta den information operationssjuksköterskan behöver för att kunna bevara patientens kroppsliga integritet. / During a surgery the patient’s body is exposed in order to carry out the surgery and it is the operating room nurse’s main task to care for and to protect the patient’s bodily integrity. However, at this time there are no clear guidelines on how to treat this subject and it can be a difficult challenge for the nurses. The purpose of this study was to describe the operating room nurses experiences of how they best protect the patient's bodily integrity. A qualitative approach with interviews and data collection methods was chosen to describe the operating room nurses' experiences in the field. The sample consisted of nine surgical nurses, spread across four hospitals in three counties. The data was analyzed according to a qualitative content analysis and resulted into seven sub-categories under the same category. Operating room nurses described the concept of integrity as a human's personal space, and that each patient’s integrity is maintained through individualized care. Protecting the patient’s bodily integrity can be done by covering the body and preventing unauthorized eyes but there are factors that can for different reasons make this difficult. The operating room nurses think that a combination of professionalism and empathy leads them to maintain the patient's bodily integrity where patient relationship is important, but for various reasons may be compromised. The conclusions from the result is that the patient relationship is important in order to obtain the information that the operating room nurse needs to be able to protect the patient's bodily integrity.

Bakgrund: De senaste tjugo åren har förekomsten av fetma fördubblats i världen och räknas därför till en global epidemi och är ett stort folkhälsoproblem. I samband med detta har även det kirurgiska ingreppet gastric bypass blivit allt vanligare. Det är därför viktigt att sjuksköterskor och personer som överväger denna operation får en ökad förståelse och kunskap om hur patienter som genomgått operationen upplever livet efter. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en gastric bypass operation. Metod: I studien användes kvalitativ ansats för att studera bloggar skrivna av kvinnor som genomgått en gastric bypass operation. Fjorton Bloggar analyserades. Resultat/ Diskussion: Resultatet visar att kvinnorna får en bättre livskvalité då de har lättare att röra på sig och inte längre upplever obehag när de deltar i sociala sammanhang. Dock finns en baksida med operationen, de har svårt att ställa om till den nya livsstilen som är ett måste för att undvika komplikationer. Många av kvinnorna upplever också identitetskriser. Slutsats: Det är av stor vikt att patienter som genomgår gastric bypass operation får hjälp med förhållningssätt och information kring kosthållning för att kunna få en hälsosam och bestående viktminskning och livsstil. Vidare forskning om hur kvinnorna mår psykiskt innan respektive efter operationen behöver göras då fler människor väljer denna viktminskningsmetod. / Background: The worldwide prevalence of obesity has doubled in the last twenty years and is therefore classified as a global epidemic and is therefore a major health problem. This has initiated the gastric bypass surgery to increase. It is therefore important that nurses and people considering this operation have a better understanding and knowledge the life after the surgery. Objective: The aim of this study was to describe women's experiences after a gastric bypass surgery. Method: This study used qualitative method to study the blogs written by women who have gone through gastric bypass surgery. It contains 14 analysed blogs. Results/ Discussion: The result shows that women have a better quality of life when it´s easier for them to move around and don’t feel the discomfort when they are participating in social activities. However, there is a downside to the surgery. They find it difficult to adjust to the new lifestyle, in order to avoid the complications. Some of these women are also experiencing identity crisis. Conclusion: It is therefore significant for patients who have gone through gastric bypass surgery to get the support they need with attitudes and information about diet to have a healthy and permanent weight loss and lifestyle. Further research on how women experience the psychological health before and after the surgery needs to be done since obesity is increasing and more people are choosing this method for weight loss.