Bakgrund: Till följd av krig, orolighet och förtryck befinner sig miljontals människor på   flykt världen över och med hänsyn till detta kommer de flesta hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet sjuksköterskor möta dessa sårbara och utsatta patienter. Det rapporteras att flyktingar har komplexa hälsobehov, där det innefattar psykiska respektive somatiska hälsoproblem, som uppkommit till följd av svåra omständigheter innan, under och efter flykten. Den kulturella tillhörigheten kan influera synen på hur hälsa, ohälsa och sjukdom uppfattas vilket medför vikten av att som sjuksköterska ha kunskap om, anpassa och   tillgodose omvårdnadsbehoven utifrån individens unika kulturella sammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. Metod: Studien genomfördes enligt Fribergs metod och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysering av insamlad data framställde resultatets kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet över litteraturöversikten presenterades utifrån fyra huvudkategorier: Kommunikationshinder, Organisationens inflytande, Kulturella utmaningar, Vårdrelationens betydelse. Huvudkategorier presenteras med tillhörande subkategorier: Hälso-och sjukvårdssystem, Etiska ställningstaganden, Behov av kunskap, Det vårdande mötet, Emotionell påverkan och Ett givande arbete. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt  kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Resultatdiskussionens fynd   diskuteras utifrån Madeleine Leningers teori om transkulturell omvårdnad, vetenskaplig litteratur, studiens bakgrund och författarnas egna  reflektioner. / Background: As a result of war, anxiety and oppression, millions of human´s are fleeing the world. Due to this, most health professionals, especially nurses, will face these vulnerable and exposed patients. It´s reported that refugees have complex health needs, which   includes mental and somatic health problems, which have arisen as a result of difficult circumstances, before, during and after the escape. The cultural affiliation can influence the perception of how health, ill-health and illness is perceived, which implies the importance of as a nurse having knowledge of adapting and catering for the patients’ needs based on the individual´s unique cultural context. Aim: The aim of this study was to explore nurse´s experiences of caring for refugees. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, with the basis of eleven qualitative scientific articles that were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Analyses of collected data produced the results categories and subcategories. Results: The result of the literature review was presented on the basis of four main categories: Communication barriers, The organisation´s influence, Cultural challenges and The   importance of caring relationships. Main categories are presented with associated subcategories: Healthcare systems, Ethical standpoints, Need of knowledge, The caring meeting, Emotional influence and A rewarding work. Discussion: The Method discussion is discussed on the basis of strengths, weaknesses, implemented approach and quality review of results articles. The findings of the discussion are discussed on the basis of Madeleine Leninger's theory of transcultural nursing, scientific literature, the background of the study and the authors own reflections.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning är ungefär 80 % i ett behov av palliativ vård. Majoriteten av dessa beskrivs vara äldre med en långdragen sjukdomsprocess. I ett palliativt vårdande ska sjuksköterskorna utgå från fyra hörnstenar, vilka Socialstyrelsen utvecklat från WHO:s riktlinjer. Enligt dessa ingår det i sjuksköterskans roll att lindra besvärande symtom, arbeta utifrån ett tvärprofessionellt teamarbete, ha goda kommunikationer och relationer samt att ge stöd till närstående. Syfte: Att belysa erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio kvalitativa och kvantitativa artiklar användes till resultatet som belyser erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Sökningarna gjordes i databaserna, CINAHL Complete, PubMed och Medline with Fulltext. Artiklarna analyserades med hjälp av färgkodning. Resultatet: Resultatet visade på sjuksköterskors erfarenheter av att agera patientens advokat, vikten av att arbeta i ett vårdteam, sjuksköterskornas erfarenheter av att vara utbildad och föra sin kunskap vidare samt sjuksköterskornas erfarenhet att vilja främja hälsa. Diskussion: Metoddiskussionen belyser tillvägagångssättet, svagheter och styrkor. Resultatdiskussionen lyfts utifrån Watsons caritasprocesser som stärker det sjuksköterskorna återger, där relationen är en nyckelkomponent i vårdandet samt hur brister i kommunikationen kan förstås. Det framgick att sjuksköterskor hade olika erfarenheter av vård i livets slutskede och att de mer erfarna var de som kände sig tryggast. Ur detta ges egna reflektioner av det ideala vårdandet enligt Watson, och hur det kan användas i praktiken av sjuksköterskor.

Neste trabalho, analiso o movimento da literatura marginal de São Paulo e suas expressividades políticas e poéticas. O objetivo central é examinar algumas dinâmicas dos saraus que permitem a emergência de escritores/as que se autodenominam marginais, bem como a produção de objetos literários a partir dos vínculos que esses/as agentes culturais estabelecem com espaços periféricos. Interessa-me flagrar o impacto de experiências urbanas variadas no labor literário, nas estratégias de atuação e na produção textual e performática de escritores/as oriundos/as das periferias paulistanas. Primeiramente, relato como se configurou meu trabalho de campo nos saraus e os primeiros contatos que tive com a produção marginal, a fim de delimitar os marcos etnográficos, metodológicos e epistemológicos que orientaram a pesquisa. Em seguida, verifico quais arranjos fazem com que agentes e coletivos formatem um novo movimento cultural de caráter urbano. Para tanto, mediante análise comparativa, percorro modelos e tradições que, por um lado, influenciaram a sociogênese dos saraus enquanto espaços vitais da literatura marginal e, de outro, serviram para provocar certos distanciamentos em seu processo formativo. Por fim, para identificar a particularidade do movimento e o sentido político e estético que pode ter a presença desses/as novos/as autores/as na história da literatura brasileira contemporânea, examino como agentes literários/as, em suas narrativas e performances poéticas, problematizam as periferias, locais onde vivem e a partir dos quais atuam culturalmente e produzem literatura. O argumento da tese é que, em função das oportunidades geradas pelos saraus poéticos, esses/as agentes vêm encontrando, hoje em dia, espaços possíveis para combater estigmas, repertoriar ideias e saberes, estruturar sentimentos, catalisar vivências coletivas e dinamizar suas práticas nas margens geográficas e simbólicas da cidade, a partir da importância do uso da palavra como forma de transformar labores literários em plataformas para o exercício da cidadania cultural. / In this work, I analyze the Marginal Literature Movement and its poetic expressions. The aim is to examine the dynamics of saraus (open mic events) that allow the emergence of writers who call themselves marginal, as well as the production of literary objects from the bonds these agents establish with peripheral spaces. I seek to understand the impact of urban experiences on literary labor, strategies of action, and production of writers from the outskirts. First, I describe fieldwork set up and how the first contacts with marginal literature occurred, in order to establish the parameters of the ethnographic, methodological, and epistemological milestones that guided the research. Then, I discuss the arrangements leading to individual and collective social agency that shape a new cultural and urban movement. To this end, I explore through comparative analysis models and traditions that have, on the one hand, influenced the sociogenesis of saraus as important spaces of marginal literature and, on the other, served to provoke a certain distancing during their formative process. Finally, in order to identify the particularity of the movement as well as the political and aesthetic meaning that these new authors can have in the contemporary history of Brazilian literature, I examine how literary agents problematize the peripheries in the narrative, which are places where they live, and from where they act culturally and produce literature. The argument is that these agents are now finding spaces to fight stigmas, set ideas, structure feelings, catalyze collective experiences, and ground their practices on the margins of the city as a result of the opportunities generated by saraus. They have been doing so by highlighting the importance of the use of words as a way of transforming their literary works into platforms for the exercise of a cultural citizenship.

Hjärtrehabilitering är ett program som ger bästa möjliga medicinska, fysiska och psykiska förutsättningar för patienter som har drabbats av kranskärlssjukdom, Den förbättrar livskvaliteten hos dessa patienter till en optimal individuell funktionsnivå. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av hjärtrehabilitering hos patienter med kranskärlssjukdom. En litteraturöversikt baserad på elva artiklar, tio av kvalitativ och en kvantitativ design hämtade från tre databaser Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades enligt Friberg (2017) och därefter sammanställdes resultat i form av fyra tema. Vid analysen av de valda artiklarna har fyra huvudteman inklusive några underteman identifierats: Psykologiska upplevelser av hjärtrehabiliteringen. Upplevelser av stöd och motivation. Upplevelser av sjuksköterskans roll. Upplevelser av förhinder att delta i hjärtrehabilitering. Resultatet från denna litteraturöversikt har diskuterats utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori. Patienterna hade en positiv inställning till hjärtrehabilitering men de flesta upplevde förhinder i någon form. Brist på information kan förbättras genom att vårdpersonalen har rätt kunskap och ger stöd. För att underlätta svårigheter av livsstilsförändringar kan sjuksköterskan använda motiverande samtal utifrån patientens individuella behov för att utveckla egenvårdskapaciteten hos patienten. / Cardio rehabilitation is a programme which provides best possible medical, physical and mental conditions for patients who have suffered from cardiovascular disease. It improves quality of life for these patients to an optimal individual functioning level. The aim of this study was to highlight experiences from cardiac rehabilitation of patients with coronary artery disease. This study was carried out by a literature review method. Eleven articles, ten of qualitatative and of quantitative design identified in three databases: Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO. Articles were reviewed according to Friberg (2017) and then the result was compiled in the form of four themes. In the analysis of the selected articles, four main themes, including some sub-themes, have been identified: Phsycological experiences of cardiac rehabilitation, Experiences of support and motivation, Experiences of nurses’ role and Experiences facing difficulties attending cardic rehabilitation program. Results from this literature review have been discussed related to Dorothea Orem's self-care theory. The patients had a positive attitude towards cardiac rehabilitation but most experienced some form of obstruction. Lack of information can be improved by the health care professions having the right knowledge and providing support. In order to facilitate difficulties in lifestyle changes, the nurse can use motivational talks based on the patient's individual need to develop self-care capacity in the patient.

Bakgrund: Var sjätte timme tar någon sitt liv. Cirka 1500 människor avlider om året i Sverige till följd av suicid, vilket gör att suicid ses som ett folkhälsoproblem. Till följd av perioder av diverse utlösande faktorer exempelvis inre konflikter, depression och/eller ångestbesvär kan suicidtankar växa fram och suicidala handlingar bli ett faktum. Personer med suicidala tankar ser bara två val, fortsätta lida eller avsluta sitt liv. Sjuksköterskans roll, bemötande och attityd i mötet med personer med suicidala tankar är viktigt. I mötet ska sjuksköterskan kunna skapa trygghet, ge tröst och lyssna genom att visa närvaro och förståelse för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser efter suicidförsök. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på fem stycken självbiografier som analyserats med Lundman och Hällgren-Graneheims manifesta innehållsanalys. Datainsamlingen utgick från studiens syfte och inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Resultatet utmynnade i åtta underkategorier och tre kategorier: Förändrad tillgång till livet, Vikten av att ha någon vid sin sida och Vårdpersonalens roll efter suicidförsök.  Resultatet visade upplevelsen av ett lidande som ingen ser där känslor upplevts i det dolda. Vidare fanns det svårigheter att hantera tankar, minnen och känslor som gett påminnelse av suicidförsök samt att samhällets normer påverkar, vilket medfört ett liv där känslor stängts in och en fasad målats upp för omgivningen. Stöd från anhöriga, närstående och övriga individer i omgivningen men även vårdpersonal har en betydande roll för personer med psykisk ohälsa och de som genomgått ett suicidförsök. Det framkommer att upplevelsen av att bli utlämnad i vårdpersonalens händer och få en diagnos som en etikett över sitt beteende upplevdes befriande, med en diagnos blev tillvaron lättare att hantera, förstå och försonas med. Slutsats: Avsaknaden av stöd bidrar till isolering och dolt lidande. Samhället likväl som vården är betydelsefulla faktorer hos de som har psykisk ohälsa för upplevelsen av trygghet samt att bli sedd och hörd. Dock medför samhällets normer och stigmatisering att det är svårt att öppet prata om sina tankar och känslor. Att börja prata om psykisk ohälsa och suicid behövs för att bryta normer och stigmatisering. Ämnet är ett utvecklingsbart ämnesområde där kunskapsbristen är stor.

Katarakt eller i vardagligt tal även kallat gråstarr innebär en grumling av ögats lins och är den vanligaste anledningen till synhandikapp i världen. Medellivslängden stiger vilket betyder att denna typ av operationer troligtvis kommer att öka i framtiden. En kataraktoperation tar relativt kort tid att utföra och personalen arbetar med många patienter varje dag vilket innebär att arbetet behöver löpa på så smidigt som möjligt. Syftet med studien var att beskriva ögonsjuksköterskors erfarenheter av kataraktoperationer. Till studien användes fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade hur ögonsjuksköterskorna uppfattade kataraktoperationer. Tre beskrivningskategorier identifierades; ”Att kunna uppfatta patientens behov av information”, att ”ha förmågan att läsa av patientens kroppsspråk” samt ”att skapa trygghet och därigenom minska oro hos patienten”. Slutsatsen är att en kataraktoperation kan utifrån ögonsjuksköterskors erfarenheter medföra oro för en patient. Förmågan hos patienten att kommunicera och uttrycka oro är olika och patienter förmedlar sig på varierande sätt. Oro kan förutom genom ord därför ta sig andra skepnader och uttryck. Dessa kan erfaras genom uppmärksamhet på synbara och hörbara uttryck hos patienten. Det är genom dessa uttryck som en uppmärksam ögonsjuksköterska kan identifiera och få en uppfattning om patientens behov av information och behov av trygghet inför en operation.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp varje år. Även om överlevnaden har ökat det senaste decenniet så överlever endast cirka 600 personer av dessa 10 000. Hjärt-och kärlsjukdomar är den störst bakomliggande orsaken till dödsfall hos både män och kvinnor i Sverige. Dock behöver inga bakomliggande symtom existera för att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, det kan drabba vem som helst, när som helst. Enligt Aaron Antonovskys omvårdnadsteori KASAM handlar hälsa och livskvalité om att innefatta en god begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid olika situationer, som exempelvis vid ett hjärtstopp. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av livskvalité efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet tre huvudfynd som har delats upp i tre kategorier. Dessa kategorier är: upplevelser av en nedsatt kognitiv förmåga och dess bidragande påverkan på livskvalitén, upplevelser av det psykiska måendet och dess bidragande påverkan på livskvalitén samt upplevelser av att återfå livet, existentiella tankar samt dess påverkan på livskvalitén. Slutsats: I litteraturöversikten framgår det att patienter som har överlevt ett hjärtstopp upplever flertal förändringar i livet. Aspekter såsom nedsatt kognitiv förmåga, psykisk ohälsa samt tankar om det existentiella och att återfå sitt liv var mest uttalat av patienterna. I de flesta fall hade dessa upplevelser en negativ påverkan på patienternas livskvalité. Många av patienterna upplevde att eftervården var bristfällig och ett stort behov av stöd från hälso- och sjukvårdpersonal uttrycktes. / Background: In Sweden, approximately 10,000 people are affected by sudden cardiac arrest each year. Although survival has increased over the past decade, only 600 people out of these 10,000 survive. Cardiovascular disease is the leading cause of death in both men and women in Sweden. However, no underlying symptoms need to exist to suffer a sudden cardiac arrest, it can hit anyone, at any time. According to Aaron Antonovsky's nursing theory KASAM, health and quality of life are about including good comprehensibility, manageability and meaningfulness in different situations, such as a cardiac arrest. Aim: The purpose is to describe patients' experiences of quality of life after having survived a cardiac arrest. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Result: In summary, the results show three main findings that have been divided into three categories. These categories are: experiences of a reduced cognitive ability and its contributing influence on the quality of life, experiences of mental health and its contributing influence on the quality of life and experiences of regaining life, existential thoughts and its impact on quality of life. Conclusion: The literature review shows that patients who have survived a cardiac arrest experience several changes in life. Aspects such as impaired cognitive ability, mental illness and thoughts of the existential and regaining life were most pronounced by the patients. In most cases, these experiences had a negative impact on the patients' quality of life. Many of the patients felt that the aftercare was inadequate and a great need for support from health personnel was expressed

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i världen. Den främsta behandlingsformen sker genom kirurgi så kallad mastektomi, vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Kvinnors bröst symboliserar kvinnlighet och de flesta kvinnor som genomgått en mastektomi påverkas på olika sätt av fysiska, psykiska och sociala förändringar. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Data samlades in genom sökningar av vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Utifrån sammanställning av artiklarnas resultat framkom det fem underkategorier. Utifrån dessa skapades sedan en huvudkategori, Inte bara förlust av ett bröst. Det framgick att kvinnor upplevde en förändring av sin kroppsbild och sin kvinnlighet samt en känsla av att inte känna sig normal. Kvinnorna beskrev även en saknad av tillräcklig information i samband med att ha genomgått en mastektomi. Slutsats: Studien redogör att kvinnor som genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer upplever påfrestningar på grund av kroppsliga förändringar. Med bra information och stöd från familj och vänner underlättar det för kvinnorna att hantera sin förändrade livssituation efter det kirurgiska ingreppet. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan förmedla sjukvården värdefull kunskap och förståelse om kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi och hur de ser sig själva efter att ha opererat bort ett bröst i samband med bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women in the world. The main form of treatment is done through surgery called a mastectomy, which means that the entire breast surgically removed. Another common surgical procedure is performing a mastectomy where the entire breast is removed. Women's breasts symbolize femininity and most women who have undergone a mastectomy affected in different ways by physical, psychological and social changes. Aim: To highlight women's experience after undergoing a mastectomy due to breast cancer. Method: A general literature study based on twelve scientific articles. Data were collected through searches of scientific articles in the databases CINAHL and MEDLINE. Results: Based on the compilation of articles results revealed five subcategories. Based on these then created a main category, not just the loss of a breast. It appeared that women experienced a change in their body image, their femininity and a sense of not feeling normal. The women described an absence of sufficient information in connection with undergoing a mastectomy. Conclusion: The study explains that women who have undergone a mastectomy due to breast cancer experience stresses due to bodily changes. With good information and support from family and friends its easier for the women to deal with the situation after the surgery. Clinical significance: The study results can provide healthcare information valuable for understanding women's experiences after undergoing a mastectomy and how they see themselves after having surgery to remove a breast associated with breast cancer.

Bakgrund: Säker vård är ett viktigt begrepp inom hälso- och sjukvården. Begreppet är ett av de sex kärnkompetenserna vilket innebär att sjuksköterskor ska ha rätt kunskap för att öka säkerheten och kvalitén inom vården. Genom att ha god kommunikation och att minska stressen inom akutkliniker upprätthålls säker vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av vad som påverkar säker vård inom akutsjukvård.  Metod: Genomförandet var en litteraturöversikt med kvalitativ metod och utformades med en induktiv ansats. Resultatet formades av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Det finns yttre förutsättningar och inre upplevelser som spelar stor roll i sjuksköterskans arbete kring säker vård. De yttre förutsättningarna är beroende av kunskap och tidigare upplevelser, tydlig dokumentation och kommunikation och organisation och standardisering. De inre upplevelserna inriktar sig på att ha kontroll över en situation och att känna sig stressad.  Slutsats: Utifrån inre upplevelser och yttre förutsättningar påverkas patientens säkerhet, speciellt inom akutkliniker. För att uppnå en säker vård på en akutklinik krävs en god kommunikation. Andra nämnda områden är minskad stress, ökad bemanning och bra samarbete mellan sjuksköterskor för att främja säker vård. På akutkliniker är dessa upplevelser ett problem då sjuksköterskorna aldrig kan förutse dagens omvårdnadsåtgärder. Det leder i sin tur till att stressfaktor hos sjuksköterskor ökar som bidrar till brister i kommunikationen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över vilket påverkar flertal varje år då överlevnadsprognosen förbättras. Den primära behandlingen vid bröstcancer består av kirurgi vilket kan innebära att antingen en del av bröstet eller att hela bröstet opereras bort. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser efter kirurgisk behandling av bröstcancer. Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats där 12 artiklar genomgick dataanalysen som gav tre kategorier: ”en förlorad identitet”, ”strävan efter normalitet” och ”stöd och förståelse”. Resultat:Kvinnor upplevde att något fattades från dem och känslan av en skild identitet framkom, även skada på feminitet och sexualitet. En längtan att få återgå till det liv som ansågs vara normalt uppkom varav rekonstruktion oftast upplevdes vara en nödvändighet för att bli återställd som person,  men några framförallt äldre kvinnor ansåg att upplevd hälsa var viktigare. Kvinnor upplevde även att stödet försvann för tidigt samtidigt som känslan av övergivenhet uppkom. Slutsats: Kvinnor som behandlats kirurgiskt för bröstcancer påverkas i olika grad och på flertal skilda plan. Upplevelsen är individuell och kan vara fluktuerande över tid. Stödgrupper är en viktig del varav nyttan är stor. Rekonstruktion är något som upplevelsen skiljer sig kring, vilket dels kan kopplas till ålder. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women worldwide which effects multiple every year as the prognosis of survival improves. The primary treatment for breast cancer is surgery which can imply either a part of the breast or the whole breast gets removed.Aim: To describe women’s experiences after surgical treatment of breast cancer. Method: A literature review with qualitative method and a inductive approach  where 12 articles went throughthe data analysis that gave three categories: “a lost identity”, “the pursuit of normality” and “support and understanding”. Results:Women felt that something was taken from them and the feeling of a disconnected identity emerged, even damage to femininity and sexuality. A desire to return to the life that was considered to be normal emerged, of which reconstruction was most often perceived as a necessity for being restored as a person, but some especially older women felt that perceived health was more important. Women also felt that the support disappeared prematurely and the feeling of abandonment arose.Conclusion:Women who has been surgically treated for breast cancer are affected to varying degrees and in several different areas. The experience is individual and can be fluctuating over time. Support groups are an important part of which the benefit is substantial. Reconstruction is something where the experience differs, which can partly be linked to age.