Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar. I vårt resultat kom vi fram till följande teman och subteman: Kvinnor söker inte vård i tid, Tar inte signalerna på allvar, Relaterar symtomen till andra orsaker, Vill inte var till besvär för andra och hjärtinfarkt drabbar inte mig, Något är fel i min kropp, Sökande av råd och stöd och Upplevelser av symtomen i det akuta skedet, samt Kvinnor blir inte alltid tagna på allvar, Risk för felaktig diagnos – felaktig behandling och Blir inte tagna på allvar. Vi ser det som ett stort problem att många kvinnor underskattar risken att drabbas av akut hjärtkärlsjukdom. Likaså att de vid det akuta insjuknandet relaterar sina hjärtinfarktsymtom till något annat och därför väntar med att söka medicinsk hjälp. Vår förhoppning är att kvinnor blir mer uppmärksamma på kroppens signaler och inte tvekar att söka vård om de känner sig osäkra eller oroliga. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hjärt-kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män. Den som drabbas riskerar att få hela sin livsvärld krossad då hela tillvaron drabbas hårt av hjärtinfarkten. Det gäller också för de personer som finns i den drabbades närhet. De kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt skiljer sig en del från männen, både vad gäller sjukdomsbild och vad som sker efter hjärtinfarkten. Mitt syfte har varit att beskriva vuxna kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. För att göra det har jag använt mig av en litteraturstudie där kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar har granskats. Därifrån har kategorier och tillhörande subkategorier erhållits. Den första kategorin var: när hjärtinfarkten slagit till, följt av två subkategorier: förändrad uppfattning av den egna kroppen och känslor av rädsla och skuld efter hjärtinfarkten. Den andra kategorin var: vägen tillbaka, följt av tre subkategorier: stress, upplevelser av en förändrad livssituation samt känsla av bristande stöd och information. Kvinnor som drabbas av en hjärtinfarkt tar inte sina symtom på allvar. De associerar inte heller symtomen med en hjärtinfarkt. Därför finns ett ökat behov av kunskap hos befolkningen i allmänhet om kvinnor som drabbas av hjärtinfarkter. Efter hjärtinfarkten sätter kvinnorna sina egna behov åt sidan och anstränger sig mer än de egentligen orkar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Balanced Scorecard introducerades av Kaplan och Norton under 1990-talet och är idag en vanligt förekommande styrmodell världen över. Modellen bygger på fyra koncept (perspektiv) som i sin tur tillhandahåller ett antal mått. Syftet med styrkortet är, enligt den praktiska litteraturen, att skapa en balans mellan finansiella och icke-finansiella mått och på så vis få en bredare bild och ökad kontroll över företaget och dess verksamhet. Det finns ett flertal studier som behandlar fördelarna med Balanced Scorecard, men endast ett fåtal som beskriver nackdelarna, och vi är därför intresserade av att undersöka vilka problem och motgångar som kan upplevas i samband med implementering samt användningen av modellen.Den empiriska grunden för denna studie är hämtad från dialogen med två kompetenta nyckelpersoner som arbetade med Balanced Scorecard i KappAhl och PTC. Diskussioner med dessa personer har skapat information som lett fram till studiens resultat. Vi vill genom beskrivningar och analyser av dessa erfarenheter försöka skapa förståelse för orsakerna till varför ledningarna i de två företagen valde att frångå styrning med Balanced Scorecard. Vi kommer även att behandla problematiken som konceptet innebär. Det empiriska materialet kommer att analyseras utifrån ett abduktivt angreppssätt och är i form av en kvalitativ studie.Litteraturgenomgången i denna studie kan delas in i två delar, den första delen är baserad på praktisk litteratur och forskning kring Balanced Scorecard och den andra delen har sin grund i sociologiska teorier. I denna studie kommer vi betrakta Balanced Scorecard som ett system och litteraturgenomgången behandlar därför även relationen mellan individen och systemet. Då individer ställs inför osäkerhet och hot handlar de efter sina egna intressen, vilket kan resultera i att organisationen blir lidande. Det empiriska resultatet i studien avslöjade att KappAhl och PTC inte använde Balanced Scorecard som ett kontrollsystem och resultaten av undersökningen visar på ett par nyckelfaktorer som anger varför de två företagen misslyckades med implementeringen och användningen av styrkortet.Genom analyser av litteraturgenomgången och de sociologiska teorierna har vi kommit fram till att Balanced Scorecard innehåller strukturella och funktionella problem. Vidare har vi också identifierat tre huvudsakliga och gemensamma problem hos de båda företagen i deras arbete med Balanced Scorecard. Det första problemet är att styrkorten innehöll ett för stort antal mått vilket i sin tur ledde till det andra problemet, nämligen att mätdata saknades för vissa av måtten. Det tredje problemet är att det finansiella konceptet favoriserades som ett resultat av att de finansiella måtten var enklast att formulera och mäta. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund:Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är ett samlingsnamn för både Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar är kroniska och kommer i skov, vilket innebär en tillfällig försämring i sjukdomsförloppet. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av kroniska sjukdomar är att lyssna, se patienten och inte sjukdomen samt att försöka uppnå och främja hälsa hos patienten. Syfte: Att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod:Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod där data har samlats in via bloggar. 14 bloggar har utgjort källan för den kvalitativa innehållsanalysen.  Resultat:Presenteras via kategorier och subkategorier.Redogör för ungas upplevelser av att drabbas av en kronisk tarmsjukdom. De beskrev svårigheter med att få rätt diagnos och att det bidrog till försämrad livskvalité. Sjukdomarna medförde sociala begränsningar på grund symtomen som uppstod. Konklusion:Med ökad kunskap hos sjuksköterskor och omgivning kan det bidra till en förbättrad livskvalité och kan leda till att dessa individer vågar öppna upp sig och känna sig mindre ensamma i deras sjukdom. Sjuksköterskor har ett stort ansvar att stödja patienter i deras hälsoprocess. I samförstånd med patient och närstående ska sjuksköterskor tillhandahålla vård utifrån dennes behov. Genom att individernas upplevelser uppmärksammas får sjuksköterskor en bättre inblick och förståelse för hur det är att leva med IBD. / Background: Inflammatory Bowel Diseases (IBD) are a term for both Ulcerative colitis and Crohn's disease. These diseases are chronic and come in flares, which means a temporary deterioration in the course of the disease. The nurse's role in nursing people with chronic diseases is to listen, see the patient and not the disease, and to try to achieve and promote health. Aim: To illuminate young adult people's experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: The thesis is a qualitative method where data have been collected via blogs. 14 blogs have been the source of the narrative analysis. Result: Presented via categories and subcategories. Describes young people's experiences of suffering from a chronic bowel disease. They described difficulties in getting the right diagnosis which contributed to a deterioration in quality of life. The diseases caused social constraints due to the symptoms that arose. Conclusion: With increased knowledge from nurses and the society, it can contribute to improved quality of life and make these individuals dare to open and feel less lonely in their illness. Nurses have a responsibility to support patients in their health process. In consultation with the patient and the relative, nurses should perform care based on their needs. By paying attention to their experiences, nurses will get a better insight and understanding into how it is to live with IBD.

Bakgrund: Årligen avlider cirka 560 barn i Sverige. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdanden av barn i palliativt skede. En familjecentrerad omvårdnad kan hjälpa till att skapa ett meningsfullt avslut av livet. Här har sjuksköterskor ett ansvar för att tillmötesgå patienter och anhörigas värderingar, önskemål och känslor. Vårdandet av palliativa barn står i direkt kontrast till förväntningarna om ett långt och lyckligt liv, vilket kan bidra till stora emotionella utmaningar för sjuksköterskor. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ utgångspunkt. Resultat: Ur analysen av insamlade data framgick fyra teman; att skapa ett meningsfullt slut, kommunikation och att skapa relationer, en kamp mot bristande organisatoriska förutsättningar och att acceptera ett barns bortgång - en problematisk process. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att vårda barn i ett palliativt skede är ett emotionellt krävande arbete där målet är att skapa ett meningsfullt avslut av livet. Det råder brist i utbildning, kompetens och organisationens förmåga. För att hantera den känslomässiga bördan är sjuksköterskor i behov av hanteringsstrategier. Det krävs vidare utbildning och forskning för att öka kunskap om ämnesområdet. / Background: Annually about 560 children pass away in Sweden.  Nurses have a central role in the care of palliative children. Through their care, nurses should strive for a family-centered nursing method and meet the patients and family’s values and emotions in order to create a satisfactory and meaningful end of life. The care of a palliative child stands in direct contrast to the image of a long and happy life, which contributes to great emotional challenges for nurses. Purpose: To illuminate nurses' experience of caring for children in the palliative stage. Method: A literature-based study with a qualitative approach. Results: Four themes emerged from the collected data; to create a meaningful end of life, communication and to create a connection, a struggle against lack of organizational conditions and to accept a child's passing - a problematic process. Conclusion: Nurses feel that it´s an emotionally demanding job where it´s desirable to be able to create a satisfactory and meaningful end of life. However, there is a lack of education and competence for nurses to be able to provide the desired care and to handle their emotional burden. Further education and research are required to improve the nurse's knowledge of the subject.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom och cirka 2% av den svenska befolkningen har diagnostiserats med hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär antingen att hjärtats tömningsförmåga är nedsatt, systolisk dysfunktion, eller att hjärtats kammare inte fylls på som de ska, diastolisk dysfunktion. Egenvård i form av kost och vätskerestriktion, eventuell viktnedgång och minskat alkoholintag är av stor betydelse för sjukdomens utveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio artiklar, varav en artikel med kvantitativ ansats, åtta artiklar med kvalitativ ansats samt en artikel av mixad metod. Huvudresultatet: Det framkom att personer med hjärtsvikt upplevde depression, oro och rädsla över att ha drabbats av en obotlig sjukdom. Att utföra aktiviteter och arbete var mer påfrestande än tidigare innan sjukdomen eftersom de inte längre hade samma fysiska möjlighet. Personerna med hjärtsvikt tog hjälp av egenvård och olika hanteringsstrategier för att förbättra hälsotillståndet och undvika försämring både vad de gällde fysiska och psykiska aspekter. Slutsats: Personerna med hjärtsvikt upplevde försämrad psykisk hälsa och fysisk förmåga, vilket gav upphov till en känsla av isolation och ensamhet. Egenvård ansågs vara viktigt för att undvika försämring av sjukdomen. En ökad förståelse av personers upplevelser av hjärtsvikt bland sjuksköterskor kan förbättra stödet för personer med hjärtsvikt i deras egenvård och kan således ge en förbättrad livskvalité för den specifika patientgruppen / Background: Heart failure is a progressive disease, and in Sweden around 2% of the population have been medically diagnosed with heart failure. The condition weakens the heart, and its capacity to function normally, making it unable to supply the cells with enough oxygen-rich blood. There are different types of heart failure, where the two most common is diastolic heart failure, which hinder the heart’s ability to fill up with blood properly, and systolic heart failure, which refers to the heart's inability to pump after filling with blood. While there is usually no cure for heart failure, many lifestyle changes like regular exercise, maintaining a healthy body weight, and giving up smoking can slow down its progression. Purpose: The purpose of this study was to investigate different people’s perspective of living with CHF. Main Results: The study indicated that people with heart failure experienced depression, anxiety and worry after being diagnosed with an incurable condition. It also showed that daily activities and work became more strenuous for sufferers after developing the condition because they no longer had the same physical capacity. Many diagnosed with heart failure utilized different coping strategies to improve their general health in order to avoid physical or mental deterioration. Method:  A descriptive literature review of ten articles, one article with a quantitative approach, eight with a qualitative approach and one with a mixed method approach.  Conclusion: Those diagnosed with heart failure experienced a decline in both their mental health and physical capacity, which left them feeling isolated and lonely. Self-care was highlighted as an important aspect to avoid the condition getting worse. An improved understanding of patients experiences with heart failure among nurses can lead to improved care and quality of life for the specific patient groupBackground: Heart failure is a progressive disease, and in Sweden around 2% of the population have been medically diagnosed with heart failure. The condition weakens the heart, and its capacity to function normally, making it unable to supply the cells with enough oxygen-rich blood. There are different types of heart failure, where the two most common is diastolic heart failure, which hinder the heart’s ability to fill up with blood properly, and systolic heart failure, which refers to the heart's inability to pump after filling with blood. While there is usually no cure for heart failure, many lifestyle changes like regular exercise, maintaining a healthy body weight, and giving up smoking can slow down its progression. Purpose: The purpose of this study was to investigate different people’s perspective of living with CHF. Main Results: The study indicated that people with heart failure experienced depression, anxiety and worry after being diagnosed with an incurable condition. It also showed that daily activities and work became more strenuous for sufferers after developing the condition because they no longer had the same physical capacity. Many diagnosed with heart failure utilized different coping strategies to improve their general health in order to avoid physical or mental deterioration. Method:  A descriptive literature review of ten articles, one article with a quantitative approach, eight with a qualitative approach and one with a mixed method approach.  Conclusion: Those diagnosed with heart failure experienced a decline in both their mental health and physical capacity, which left them feeling isolated and lonely. Self-care was highlighted as an important aspect to avoid the condition getting worse. An improved understanding of patients experiences with heart failure among nurses can lead to improved care and quality of life for the specific patient group

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 700 organtransplantationer årligen. Organ kan doneras från levande och avliden donator. Antalet möjliga donatorer har ökat men är inte tillräckligt för att tillgodose behovet. Att vänta på ett organ innebär stor ovisshet och leder till att relationer förändras. Personerna känner hopp och är förväntansfulla inför livet efter transplantationen. Personer som är levande donatorer ångrar inte sitt beslut att donera efteråt. Sjuksköterskor som arbetar med patienter som väntar på en organtransplantation skapar en nära relation till patienten, arbetet kan vara mycket psykiskt påfrestande men också givande.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter en organtransplantation.  Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 10 kvalitativa artiklar.  Resultat: Första tiden efter en organtransplantation upplever personerna isolering och begränsningar. Oro för avstötning och för framtiden förekommer och personerna anpassar sig på olika sätt. Personerna upplever brist på förståelse, svårigheter att leva upp till förväntningar och beskriver behov av stöd. Relationen till familj och vänner förändras. Känslor av tacksamhet och skuld har betydelse.  Slutsats: Tiden efter en organtransplantation upplevs isolerande och kantas av känslor som oro, tacksamhet och skuld. Personerna behöver göra anpassningar genom en förändrad livsstil och upplever en ny vardag. Det är svårt att leva upp till andras förväntningar, relationer förändras och personer upplever brist på förståelse och ett behov av stöd. Att hjälpa personerna se mening i sina upplevelser, och att styra de hälsofrämjande insatserna till att stödja personernas egna förmågor och resurser är en viktig del av sjuksköterskans arbete. / Background: Approximately 700 organ transplantations are undertaken in Sweden every year. Organs can be donated from both living and deceased donors. The number of possible donors has increased but is not enough to accommodate the need. Waiting for an organ means living with great uncertainty. It also changes relationships with family and friends. People waiting for an organ are hopeful for the future and are anticipating normalcy after the transplantation. Living donors do not regret their decision to donate. Nurses caring for people waiting for an organ establish close relations to the patient, their work can be mentally demanding but also rewarding.  Aim: To describe people´s experiences after an organ transplantation.  Method: Descriptive literature review based on 10 qualitative articles.  Result: Time after an organ transplantation is experienced as isolating and restrictive. There are experiences of anxiety of organ rejection and worry about the future and people adapt in different ways. People feel a lack of understanding from others and find it hard to meet expectations. There is a need for support and relations alter. Feelings of gratitude and guilt are of significance.  Conclusion: Time after an organ transplantation is isolating and there are feelings of anxiety, gratitude and guilt. People adapt by making lifestyle changes and experiences a new living. Meeting others expectations is difficult and relationships alter. People experiences lack of understanding and need for support. Helping people find meaning in their experiences and guiding them to use their abilities and resources is an important aspect of nursing.

Bakgrund och problemformulering: Många kvinnor har bestämt sig för att amma innan förlossningen. Tidig hemgång från BB-avdelning gör att BVC-sköterskan har ett stort ansvar att stödja nyblivna mammors amning. Studier visar att BVC ibland ger bristfällig och felaktig information om amning och mammor upplever amningsstödet från BB bättre än stödet från BVC. Med bakgrund av detta utformades studiens syfte för att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd på BVC.Syfte: Att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd.Metod: Öppna intervjuer genomfördes med åtta mammor. Alla hade påbörjat amning men ammade under olika lång tid. Samtliga mammor hade deltagit i basprogrammet på BVC. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av de transkriberade intervjuerna.Resultat och diskussion: Studiens resultat visade att mammor har stort behov av individuellt stöd vid amning. Mammorna berättade om bra och mindre bra erfarenheter i mötet med BVC-sköterskan. Det som framgick av studien var att tid, individuellt stöd och uppmuntran att tro på sin egen förmåga från BVC-sköterskan var det viktigaste för mammorna. De mammor som inte fick stödet de önskade kände sig utlämnade och ensamma i sin situation, de kände att de inte dög som mammor. I de berättelser där mammorna fick stöd kände de sig stärkta. När mammorna inte kände stöd från BVC-sköterskan förstärktes deras känsla av oduglighet. Slutsatsen är att BVC-sköterskans amningsstöd är viktigt men kunskaper om amning och samtalsmetodik behöver förbättras och utvecklas för att skapa vårdande relationer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är där på grund av allvarlig sjukdom eller skada. Många av dessa patienter drabbas av intensivvårdsrelaterat delirium som räknas som en vanlig komplikation av att vårdas på IVA. Varför patienterna i så hög grad utvecklar delirium är inte tillräckligt kartlagt men de patienter som drabbas riskerar att få ett ökat lidande, förlängd vårdtid och ökad mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsrelaterat delirium. En kvalitativ design med forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod användes för att besvara syftet. I resultatet presenteras sjuksköterskornas förebyggande arbete och deras erfarenheter av att vårda patienter med delirium med hjälp av tre kategorier och tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna betonar vikten av att förmedla trygghet till patienten och genom att främja delaktighet och ge patienten kontroll över situationen försöker de bland annat förebygga delirium. Sjuksköterskornas erfarenhet är att behovet att information och sömn är stort hos patienter som vårdas på IVA och viktigt för att förhindra utveckling av delirium samt för att vårda och behandla en patient som har utvecklat ett delirium. Sjuksköterskorna uppger att det kan vara svårt att veta om en patient har utvecklat ett delirium trots att studier visar att 11-87% av patienterna som vårdas på IVA blir deliriska. En tredje del av dessa fall förblir oupptäckta. Fler patienter hade fått en mer anpassad vård om sjuksköterskorna kunnat identifiera delirium och därför är det av största vikt att intensivvårdssjuksköterskor utbildas inom området och att avdelningarna inför skattningsinstrument för att minska utbredningen av delirium. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Hemsjukvård för barn med cancer är en ny och växande vårdform i Sverige. Tillgången till hemsjukvård för barn med cancer ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvård kan det därför vara en helt ny erfarenhet att vårda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn med cancer i hemmet, men studier från andra länder har visat att sjuksköterskan kan känna osäkerhet och uppleva det mer känslomässigt krävande att vårda barn än vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvård arbetar oftast ensam och vårdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvården är många. Syftet har varit att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med cancer inom hemsjukvård. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta sjuksköterskor och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att sjuksköterskor har många och varierande upplevelser, vårdandet upplevs både berikande och belastande. Jämfört med tidigare studier har resultatet visat att det ger mycket glädje och tillfredsställelse att vårda barn inom hemsjukvård, trots att de är svårt sjuka. Sjuksköterskor känner ett stort ansvar för vården de ger och de känner också glädje över att få underlätta och göra gott för andra. Sjuksköterskorna saknar många gånger utbildning för, och erfarenhet av, att arbeta med sjuka barn och flera betonar vikten av reflektion. Slutsatser: Det är viktigt att ta tillvara den glädje och det engagemang som denna studie visar att sjuksköterskor känner inför att vårda och hjälpa barn med cancer. Med ökade möjligheter till kompetensutveckling och samarbete med mer erfarna kollegor skulle tryggheten och säkerheten i vårdandet kunna öka. Tydliga rutiner kan minska osäkerheten och större möjlighet till reflektion kan hjälpa sjuksköterskor att hantera svåra känslor som uppstår. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska