Att ha autism innebär att individen drabbats av en funktionsnedsättning som påverkar utvecklingen och beteendet. Detta kan uttrycka sig på olika sätt och därmed variera med tanke på ålder och begåvning. Alla individer med autism har svårigheter med kommunikationen. Svårigheten ligger i att använda det språk som de har samt använda både verbal- och ickeverbal kommunikation. Den sociala fritidens mål är att vara med andra och finna stöd hos andra människor och strävan är att skapa relationer och acceptans. Problemområdet baserades på observationer under den verksamhetsförlagda utbildningen, där unga vuxna med autism hade svårt att interagera med sina vänner. Detta sågs som ett problem som behövde kartläggas ytterligare. Syftet är att kartlägga vilka möjligheter och svårigheter unga vuxna 18-25 år med autism upplever angående social interaktion med vänner. En kvalitativ studie har genomförts, där sammanlagt 9 deltagare intervjuats. Resultatet visar på att det finns både främjande och stödjande faktorer som påverkar interaktionen med vänner samt att det finns ett stort behov av arbetsterapeutiska interventioner. Resultatet sammanfattas i 5 olika teman; betydelse av en bra vän, sociala medier, bibehålla kontakten, förväntningar och bemötande från samhället och gemensamma intressen. Behovet av interventioner angående vänskapsrelationer för målgruppen behöver kartläggas ytterligare. / Having autism means the individual suffers from a developmental disorder and behavior. This can be expressed in different ways and varies depending on age and talent. All individuals with autism have difficulty with communication, both using language and use of verbal and nonverbal communication. The social leisure time goal is to be with others and find the support of other people and strive to create relationships and acceptance. The problem area was identified based on observations in clinical education, where young adults with autism had difficulty interacting with friends. This was seen as a problem that needed to be investigated further. The aim of this study is to identify opportunities and difficulties of young adults aged 18 to 25 years with autism regarding their social interaction with friends. Nine participants were interviewed. The results show that there are both promoting and supporting factors affecting the interaction with friends and there is a great need for occupational therapy interventions. The result was summarized into five themes; importance of a good friend, social media, maintaining contact, expectations and behavior of society, and common interests. The need for interventions regarding friendship for the target group needs to be investigated further.

<p>Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp </p><p> </p><p>Jacob Axdorph</p><p>Peter Kock</p><p> </p><p>Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö?</p><p>En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.</p><p> </p><p> 2009                                                        Antal sidor: 28</p><p> </p><p>Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.</p><p> </p><p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, <em>Matematikverkstad </em>(2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.</p><p> </p><p>För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.</p><p> </p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.</p>

<p>Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit. Även miljöns påverkan på upprätthål-landet av de nyförvärvade färdigheterna undersöks. Studien har genomförts med kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer har utförts vilka sedermera har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna upplever positiva förändringar hos de elever som fullföljer ART. Effekter som de kunnat skönja är ett minskat vinstorienterat beteende, ökat självförtroende och förbättrad koncentrationsförmåga samt effektivt tillämpande av de nyför-värvade färdigheterna både praktiskt och teoretiskt. Klassen har i de flesta av fallen förändrats genom att den har blivit lugnare och tryggare som grupp. Mil-jön är av stor betydelse för de förändringsprocesser som eleven genomgår. Vi-dare är miljön väsentlig för upprätthållandet av färdigheterna i skolklassen. Den kritik som respondenterna riktar till metoden är gällande den bristande roll bar-nens föräldrar spelar i behandlingen. Författarnas slutsats är att ART är en ef-fektiv metod som ger stöd och möjligheter för elever med ett avvikande beteen-de. Skolan upplevs av författarna vara en optimal plats för att vidareutveckla och bevara de färdigheter som ART medför. Vidare diskuteras huruvida en ut-vecklad dialog mellan de vuxna som finns kring varje elev skulle leda till ökade möjligheter att tillgodose det enskilda barnets specifika behov. För att detta skall kunna ske bör föräldrar/vårdnadshavare ges större utrymme till att ta del av barnets behandling och skolgång. Studien avslutas med förslag på fortsatt forskning.</p>

No description available.

<p>Syfte:</p><p>Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.</p><p>Frågeställningar:</p><p>Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?</p><p>Metod:</p><p>Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.</p><p>Resultat:</p><p>Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation.</p><p>Slutsats:</p><p>Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.</p>

No description available.

Syfte: Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match. Frågeställningar: Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Metod: Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press. Resultat: Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation. Slutsats: Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.

Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit. Även miljöns påverkan på upprätthål-landet av de nyförvärvade färdigheterna undersöks. Studien har genomförts med kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer har utförts vilka sedermera har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna upplever positiva förändringar hos de elever som fullföljer ART. Effekter som de kunnat skönja är ett minskat vinstorienterat beteende, ökat självförtroende och förbättrad koncentrationsförmåga samt effektivt tillämpande av de nyför-värvade färdigheterna både praktiskt och teoretiskt. Klassen har i de flesta av fallen förändrats genom att den har blivit lugnare och tryggare som grupp. Mil-jön är av stor betydelse för de förändringsprocesser som eleven genomgår. Vi-dare är miljön väsentlig för upprätthållandet av färdigheterna i skolklassen. Den kritik som respondenterna riktar till metoden är gällande den bristande roll bar-nens föräldrar spelar i behandlingen. Författarnas slutsats är att ART är en ef-fektiv metod som ger stöd och möjligheter för elever med ett avvikande beteen-de. Skolan upplevs av författarna vara en optimal plats för att vidareutveckla och bevara de färdigheter som ART medför. Vidare diskuteras huruvida en ut-vecklad dialog mellan de vuxna som finns kring varje elev skulle leda till ökade möjligheter att tillgodose det enskilda barnets specifika behov. För att detta skall kunna ske bör föräldrar/vårdnadshavare ges större utrymme till att ta del av barnets behandling och skolgång. Studien avslutas med förslag på fortsatt forskning.

This degree project deals with the concept of creativity and the creative output based on howSwedish upper-secondary design teachers within the Technical Engineering Programexperience this from a student's perspective. The project discusses how the concept creativityis interpreted and how the creative output is regarded by educationalists and professionaldesigners and how this then can be related to literature on the subject and in the steeringdocuments. The purpose of this degree project is to visualize the interviewees' viewpoint oncreativity and the significance of experience, skills, and environment for the creative outputand within the field of design. This in order to, in the pedagogic and didactic situation, enablethe improvement of teaching so that creativity and its output come to show. Moreover, theproject aims to create a ground for discussion of the view of the importance of these skills inthe pedagogic/didactic situation.In order to reach this aim, I have read literature on creativity from several perspectives andcarried out eight qualitative structured interviews: both with three educationalists withoutexperience within the design profession, and with two educationalists who are or have beenactive within the design profession, as well as with three professional designers. Therespondents work in different parts of the country, have different backgrounds, as well aswork experience within their respective fields. What they all have in common is that they usethe same concepts, methods, and creative processes in their daily work. My principalquestions have been:– What do the respondents read into the concept “creativity”?– In what ways does creativity express itself according to the respondents?– What significance do the respondents believe knowledge, skills, and experience oftools and methods have for “creativity”?– What significance do respondents believe that the environment (physical as well aspsychosocial) has for “creativity”?The outcome of my project is confined to the views by the respondents and illustrates the factthat the creativity concept is superficially interpreted, and is often confined to creativeactivity. Additionally, some kind of an output is needed in order to enable creativity to beinterpreted as creative. The degree project also shows that this output demands experienceand skills of how tools and methods are used, but also the need for a well functioning andsuitable, albeit adaptable, both physically and psycho-socially, as well as creativeenvironment.

Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder. Samtliga lärare har dock uppgett att de använder sig av kapitelböcker i sin undervisning. Vidare är samtal kring böcker något lärarna ofta nämner. Ett flertal lärare benämner det som boksamtal medan några lärare inte benämner det alls. Av studiens resultat att döma är lärarnas syften med högläsningen att väcka ett läsintresse, ge barnen ett större ordförråd samt utveckla och skapa en läsförståelse hos barnen. Lärarna menar att högläsning ger barnen ett större ordförråd, utvecklad läsförståelse samt ett större läsintresse. Ett fåtal lärare bedömer att högläsningen lär barnen om inlevelse vid högläsning och att betona ord, kunskap och förståelse om omvärlden, kunskap om berättelsestrukturer samt att stavningen förbättras. Studien har visat att högläsning är en undervisningsform som oavsett om man som lärare medvetet eller omedvetet arbetar med högläsning och effekterna av den, så gynnar den barnens utveckling på olika sätt. Således bör alla verksamma lärare i skolan vara medvetna om och ha kunskaper om högläsningens positiva effekter.