No description available.

No description available.

<p>The essay’s purpose is to illustrate the topic of parental leave and the distribution of the domestic work in the households. Furthermore this essay aims to investigate the following questions:</p><p>§ Which factors will be of importance while considering how to divide the parental leave?</p><p>§ How do families with small children distribute the domestic work?</p><p>§ What are the opinions regarding equal allocation of parental leave quotas in families with small children?</p><p>We have used a quantitative method to gather our empirical data. Surveys were handed out to parents visiting six “Öppna förskolan” in Örebro. The data was then analyzed using rational choice and structure functionalistic theory.</p><p>The conclusions that we have been able to draw from this study are that most parents, who answered our survey, are against an equal allocation of parental leave quotas. They thought that it should be up to each family to decide what is best for them, when deciding how to divide the parental leave. Economy and nursing were the two main points taken under consideration for the division. To assure the validity of this research we have compared our results with results collected by “Statistiska CentralByrån” (SCB).</p><p>Key words: parental leave, domestic work, equal allocation of parental leave quotas</p> / <p>Syftet med det här arbetet är att belysa ämnet föräldraledighet och hemarbetets fördelning. Utifrån detta syfte har tre frågeställningar formulerats som uppsatsen ämnar utreda:</p><p>§ Vilka faktorer ligger bakom fördelningen av föräldrapenningsuttaget?</p><p>§ Hur ser fördelningen av hushållsarbetet ut i småbarnsfamiljer?</p><p>§ Hur resonerar småbarnsföräldrar i frågan om kvotering av föräldraledigheten?</p><p>Vi valde att arbeta med en kvantitativ metod för att samla in vårt empiriska material. En enkät delades ut på sex ”Öppna förskolor” i Örebro. Materialet som vi fick in analyserades sedan utifrån rational choice och strukturfunktionalism.</p><p>De slutsatser som vi har kunnat dra utifrån analysen är att de flesta respondenter i vår enkät är emot kvotering av föräldraförsäkringen. Detta motiveras med att det ska vara upp till var och en hur man väljer att fördela föräldradagarna. De två största faktorerna, utifrån vår populations svar, som påverkar uppdelningen av föräldraledigheten är ekonomi och amning. Undersökningen visar också på att det finns en övervägande negativ inställning till kvoterad föräldraledighet. Vår respondentgrupps svar stämmer väl överens med den statistik som finns tillgänglig hos Statistiska Central Byrån (SCB) och vi anser därför att underökningen är representativ och valid.</p>

The essay’s purpose is to illustrate the topic of parental leave and the distribution of the domestic work in the households. Furthermore this essay aims to investigate the following questions: § Which factors will be of importance while considering how to divide the parental leave? § How do families with small children distribute the domestic work? § What are the opinions regarding equal allocation of parental leave quotas in families with small children? We have used a quantitative method to gather our empirical data. Surveys were handed out to parents visiting six “Öppna förskolan” in Örebro. The data was then analyzed using rational choice and structure functionalistic theory. The conclusions that we have been able to draw from this study are that most parents, who answered our survey, are against an equal allocation of parental leave quotas. They thought that it should be up to each family to decide what is best for them, when deciding how to divide the parental leave. Economy and nursing were the two main points taken under consideration for the division. To assure the validity of this research we have compared our results with results collected by “Statistiska CentralByrån” (SCB). Key words: parental leave, domestic work, equal allocation of parental leave quotas / Syftet med det här arbetet är att belysa ämnet föräldraledighet och hemarbetets fördelning. Utifrån detta syfte har tre frågeställningar formulerats som uppsatsen ämnar utreda: § Vilka faktorer ligger bakom fördelningen av föräldrapenningsuttaget? § Hur ser fördelningen av hushållsarbetet ut i småbarnsfamiljer? § Hur resonerar småbarnsföräldrar i frågan om kvotering av föräldraledigheten? Vi valde att arbeta med en kvantitativ metod för att samla in vårt empiriska material. En enkät delades ut på sex ”Öppna förskolor” i Örebro. Materialet som vi fick in analyserades sedan utifrån rational choice och strukturfunktionalism. De slutsatser som vi har kunnat dra utifrån analysen är att de flesta respondenter i vår enkät är emot kvotering av föräldraförsäkringen. Detta motiveras med att det ska vara upp till var och en hur man väljer att fördela föräldradagarna. De två största faktorerna, utifrån vår populations svar, som påverkar uppdelningen av föräldraledigheten är ekonomi och amning. Undersökningen visar också på att det finns en övervägande negativ inställning till kvoterad föräldraledighet. Vår respondentgrupps svar stämmer väl överens med den statistik som finns tillgänglig hos Statistiska Central Byrån (SCB) och vi anser därför att underökningen är representativ och valid.

Den svenska drömmen om pappaledighet är en dokumentärfilm som berättar om Sveriges dröm om att få fler pappor att ta ut föräldraledighet genom kampanjer, reklamer och lagstiftningar. Den berättar även om statistiken och verkligheten -att få män väljer att vara föräldralediga.  Två pappor, far och son, som varit föräldralediga 1976 och idag får berätta om sina erfarenheter. Hur det är att gå mot den statistiska strömmen, varför de valde att göra det och hur det är att göra det.  Den svenska drömmen om pappaledighet är en dokumentär där drömmar och lagstiftning om föräldraledighet möter normer och verklighet.

No description available.

No description available.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer. De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning. Svagt negativt samband fanns mellan kvinnans inkomst och amningsintentionen de första sex månaderna. Planerad föräldraledighet hade positivt samband med utbildningsnivå och ålder hos kvinnan. Anledningar till den sjunkande amningstrenden måste förmodligen sökas i den första tiden efter förlossningen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar motiv och argument bakom uppdelningen av föräldraledigheten. Frågeställningen är följande: Hur delar våra utvalda par upp föräldraledighetsdagarna, där ena partnern frilansar? Vilka motiv och resonemang ligger bakom denna uppdelning? Vi har intervjuat sex par där ena partnern är frilansare och den andra har en vanlig anställning. Anledningen till valet av den ena partnern som frilansare är att det är en annorlunda anställningsform som eventuellt kan bidra till nya förutsättningar som i sin tur kan komma att påverka uppdelningen av föräldraledigheten. Tolv olika intervjuer har genomförts var för sig där vi båda, som uppsatsförfattare har varit närvarande. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss utav teorier och tidigare forskning som har en genusinriktning samt en ekonomisk aspekt. Studien visar att det fanns flera motiv och argument bakom uppdelningen av föräldraledighetsdagarna än anställningsform. De motiv som våra par uppgav var; Försäkringskassan och dess allt för krångliga regler (enligt männen i studien), kvinnan som inte ville dela med sig av föräldraledigheten, arbetets karaktär som gjorde det omöjligt att vara hemma en längre period, arbetsgivarens inställning som enligt paren var negativ till männens ledighet, utbildning samt ekonomin. Utbildningens del i uppdelningen var inte så självklar men det fanns en tendens bland våra deltagande par att ju högre utbildning mannen hade desto längre föräldraledighet tog han ut. De olika motiven som gavs kunde rangordnas på så sätt att det i alla paren först och främst var ekonomin som styrde den slutgiltiga uppdelningen, oavsett vilka avsikter man hade från början. De motiv som uppgavs stämmer väl överens med de teorier och tidigare forskning som använts i denna studie. Genusaspekten syns i resultatet på så sätt att det föreligger, hos alla par, en ”naturlig” förväntan om att det är kvinnan som ska ta ut störst del av föräldraeldigheten. Det visar sig även att genusteorierna överensstämmer med vårt resultat om föräldraledigheten som frivillig för män, men ofrivillig för kvinnan. Den ekonomiska aspekten visar sig tydlig genom att vara det huvudsakliga argumentet för uppdelningen av föräldraeldigheten. Utifrån ett nyttomaximeringsperspektiv visar vårt resultat även att det är den person i familjen som har störst ekonomisk inkomst som tar ut minst föräldraeldighet, detta för att öka nyttan för familjen som helhet. Hos alla utvalda par stod mannen för den större delen av hushållets inkomst och det var kvinnan som tog ut den större delen av föräldraledigheten, även då hon frilansade. I två av paren delade tog kvinnan ut hela föräldraledigheten. Ett av paren skiljde sig från mängden då mannen tog ut hela fyra månader av föräldraledigheten. I ytterligare ett par tog mannen ut två månader och kvinnan resten, trots att hon även arbetade samtidigt. Resterande två par delade upp dagarna så att männen tog ut 2 månader och kvinnorna resten.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmån för kvinnans föräldraledighet men inte mannens, i familjer där kvinnan tjänar en majoritet av hushållets inkomst. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka förväntningar, normer och värderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av föräldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur värderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför? Tidigare forskning visar att föräldraförsäkringen inte ter sig likadant för båda föräldrar, då kvinnor förväntas ta mer ansvar för föräldraskapet medan mäns ledighet är mer flexibel. Utöver denna forskning används i analysen även teorier från Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, där familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner där pengar får olika värde beroende på vem de tillhör. Ett smalare perspektiv appliceras även hämtat från Max Weber och Yvonne Hirdman, där genusbetingade idealtypiska värderingar och handlingar används. Uppsatsens empiri bygger på semi-strukturerade intervjuer med 6 kvinnor, som tjänar mer än sin partner och tar ut mest föräldrapenning- och ledighet. Analysen visar, i linje med teorierna, på ett maktspel mellan institution och individ, med ett starkt förgivettagande kring fördelningen. Detta framkom i beskrivningar av upprepade korrigeringar från omgivningen vid avvikande från normen. Likt tidigare forskning upplevdes kvinnornas föräldraskap som mer villkorat och reglerat. Spädbarnsföräldrar är hjältar – men bara om de är män. Särhållningen mellan könen skedde även av några intervjupersoner, som framhöll mer traditionella och affektuella motiv till sina längre ledigheter. Faktorer som amning och arbetet ansågs viktiga men inte avgörande, och trots kvinnornas högre löner sågs ekonomin enbart som en praktisk pusselbit. Föräldraförsäkringen användes snarare på ett strategiskt sätt för att få den fördelning som föredrogs. Valet av ledighetsuttag berodde främst på föräldraideologi, inte ekonomi. Därför borde vidare forskning fokusera på betydelsen av normer och värderingar av föräldraskap. Då två intervjupersoner hade skild ekonomi från sin partner, vore även forskning kring hur detta påverkar beslutsprocessen intressant.