<p>Könsuppdelningarna i hushållssysslorna har bevisats ha att göra med den generella genusideologin i det aktuella landet. Här undersöks om en man och en kvinna som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma sysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen har inte kunnat bevisas utan det motsatta har tvärtom delvis bekräftats, nämligen att mannen bl.a. i högre grad än kvinnan skattades som en bra förebild, samt att det i högre grad ansågs vara viktigt för barnen att fadern tar ut föräldraledigheten. Möjliga förklaringar till detta är att papparollen befinner sig i ett utvecklingsstadium, där män som tar sitt föräldraansvar uppmuntras och anses vara bättre föredömen än bakåtsträvande kvinnor som sköter hushåll och barn istället för att slita sig loss från hemmets sfär.</p>

<p>Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har åtminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien är att öka förståelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jämställda villkor med sin man/sambo när det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgått från tre frågeställningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar när det gäller rätt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jämställda villkor när det gäller att ta hand om barn?  Vem av föräldrarna har tagit föräldraledighet och vilka är i så fall orsakerna till det?<em> </em></p><p> </p><p>Det empiriska materialet påvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller är mammalediga. Utifrån kvinnornas resonemang framgår en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar när det gäller barnuppfostran och att ta hand om sina barn. Kvinnor är mer delaktiga i att till exempel lämna och hämta barn från dagis, köpa kläder åt barn eller följa med barnen till barnmottagningen när det är sjuka. </p><p> </p><p>Kvinnorna i det empiriska materialet definierar likartat begreppet jämställdhet mellan två föräldrar. Samtliga tycker att jämställdhet betyder att föräldrarna tar lika mycket ansvar för barnen utan att känna sig tvingad eller utnyttjad. Bredvid familjelivet kan därutöver var och en ägna tid åt sina intressen. Intervjupersonerna tycker att jämställdhet existerar när båda tar sitt ansvar för barnen och delar på de uppgifterna. Utifrån det som mina respondenter hävdar anser jag att de föräldrarna lever i jämställdhet eftersom de hjälps åt för att tillfredställa barnets behov. De flesta av kvinnorna tycker att deras make/sambo tar lika stort ansvar för att tillfredställa barnens behov. Det framgår att föräldrarna samarbetar i sådana sammanhang så att barnet ska ha det bra.</p><p> </p><p>Därutöver visar studien att merparten av mammorna tog föräldraledigt flera gånger och under längre tidsperiod än deras make/sambo. Orsakerna till det är bland annat att männen har fast arbete och att kvinnan tog paus från sina studier. Andra orsaker ligger i att kvinnan har lägre lön än hennes sambo och att kvinnan var arbetslös eller att mannens arbete inte tillät att ta mer föräldraledighet.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem föräldrapar som delat nästintill lika på föräldraledigheten. Fokus har legat på papporna och vårt syfte var att försöka förstå vad som motiverat dessa pappor till att vara hemma med sina barn i lika stor utsträckning som mammorna. Vi ville även se om det verkligen är så svårt att dela lika på föräldraledigheten som det ofta sägs vara, samt inspirera fler föräldrar till att dela lika. Intervjuerna presenteras i uppsatsen som livsberättelser och i analysen reflekterar vi kring dessa med hjälp av utvalda teorier och begrepp, bland annat Giddens: rena förhållanden och Beck och Beck-Gernsheim: första och andra moderniteten. Vårt resultat visar att det är flera faktorer som motiverat papporna till att ta ut sin del av föräldraledigheten, den främsta är pappans och mammans gemensamma vilja att dela lika och att skapa en nära relation till sitt barn.</p>

Abstrakt Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem föräldrapar som delat nästintill lika på föräldraledigheten. Fokus har legat på papporna och vårt syfte var att försöka förstå vad som motiverat dessa pappor till att vara hemma med sina barn i lika stor utsträckning som mammorna. Vi ville även se om det verkligen är så svårt att dela lika på föräldraledigheten som det ofta sägs vara, samt inspirera fler föräldrar till att dela lika. Intervjuerna presenteras i uppsatsen som livsberättelser och i analysen reflekterar vi kring dessa med hjälp av utvalda teorier och begrepp, bland annat Giddens: rena förhållanden och Beck och Beck-Gernsheim: första och andra moderniteten. Vårt resultat visar att det är flera faktorer som motiverat papporna till att ta ut sin del av föräldraledigheten, den främsta är pappans och mammans gemensamma vilja att dela lika och att skapa en nära relation till sitt barn.

Könsuppdelningarna i hushållssysslorna har bevisats ha att göra med den generella genusideologin i det aktuella landet. Här undersöks om en man och en kvinna som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma sysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen har inte kunnat bevisas utan det motsatta har tvärtom delvis bekräftats, nämligen att mannen bl.a. i högre grad än kvinnan skattades som en bra förebild, samt att det i högre grad ansågs vara viktigt för barnen att fadern tar ut föräldraledigheten. Möjliga förklaringar till detta är att papparollen befinner sig i ett utvecklingsstadium, där män som tar sitt föräldraansvar uppmuntras och anses vara bättre föredömen än bakåtsträvande kvinnor som sköter hushåll och barn istället för att slita sig loss från hemmets sfär.

Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har åtminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien är att öka förståelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jämställda villkor med sin man/sambo när det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgått från tre frågeställningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar när det gäller rätt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jämställda villkor när det gäller att ta hand om barn?  Vem av föräldrarna har tagit föräldraledighet och vilka är i så fall orsakerna till det?   Det empiriska materialet påvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller är mammalediga. Utifrån kvinnornas resonemang framgår en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar när det gäller barnuppfostran och att ta hand om sina barn. Kvinnor är mer delaktiga i att till exempel lämna och hämta barn från dagis, köpa kläder åt barn eller följa med barnen till barnmottagningen när det är sjuka.    Kvinnorna i det empiriska materialet definierar likartat begreppet jämställdhet mellan två föräldrar. Samtliga tycker att jämställdhet betyder att föräldrarna tar lika mycket ansvar för barnen utan att känna sig tvingad eller utnyttjad. Bredvid familjelivet kan därutöver var och en ägna tid åt sina intressen. Intervjupersonerna tycker att jämställdhet existerar när båda tar sitt ansvar för barnen och delar på de uppgifterna. Utifrån det som mina respondenter hävdar anser jag att de föräldrarna lever i jämställdhet eftersom de hjälps åt för att tillfredställa barnets behov. De flesta av kvinnorna tycker att deras make/sambo tar lika stort ansvar för att tillfredställa barnens behov. Det framgår att föräldrarna samarbetar i sådana sammanhang så att barnet ska ha det bra.   Därutöver visar studien att merparten av mammorna tog föräldraledigt flera gånger och under längre tidsperiod än deras make/sambo. Orsakerna till det är bland annat att männen har fast arbete och att kvinnan tog paus från sina studier. Andra orsaker ligger i att kvinnan har lägre lön än hennes sambo och att kvinnan var arbetslös eller att mannens arbete inte tillät att ta mer föräldraledighet.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten. Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras. Utifrån de reella villkor somindividen har att förhålla sig till, ekonomi, arbetsvillkor och studier i dessa fall, förhandlar föräldrarna fram hur de ska kunna omsätta sina ideal i praktiken. Således blir även klass en viktig faktor då det både hjälper till att forma föräldrarnas ideal och även för att det påverkar möjligheterna att omsätta dessa ideal till praktik. Analysen visade att vissa traditionella föreställningar om föräldraskapet kvarstår. Det innebär fortfarande olika saker att vara mamma och vara pappa vad gäller ansvar för omsorgav barnen och försörjning av familjen. Det är till exempel fortfarande självklart att mammanär hemma den första tiden för att hon ammar eller att barnet väljer mamma för att mysa. Det framkommer även att det finns en något skev arbetsfördelning där vissa mammor tar lite större ansvar hushållet och för omsorgen av barnet eller barnen. Dock kan man se att förändringar har skett hos dessa, förhållandevis unga, föräldrar. Att dela på föräldraledigheten framstår som en självklarhet och framförallt framhävs att det är självklart att pappa ska varaföräldraledig för att skapa en nära relation till sitt barn. Detta uttrycks i praktiken genom att båda föräldrarna är föräldralediga. Att de studerande mammorna har uttalade önskemål om att blir klara med skolan så att de kan bidra till familjens ekonomi samt att de lämnar hemmetunder spädbarnstiden tyder på en förändring. På så vis kan ses att dessa föräldrar i alla fall harambitionen att försöka skapa ett mer jämställt föräldraskap. Även om förändringar har skett,och fortfarande förefaller att försiggå, har vi dock en bit kvar att gå innan föräldraskapet kanbeskrivas som jämställt.

Förhållandet mellan man och kvinna är på många sätt låst vid normativa förhållningsregler bundet till könsroller. Föräldraledigheten är än i dag, trots stora förändringar mot ett jämställt samhälle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av föräldraledigheten medan mannen arbetar. Förhållandena går mot förändring men denna förändring sker långsamt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig. Detta görs ur ett maktperspektiv för att se på vilket sätt den indirekta makten i form av resurser och könsroller påverkar hur föräldrar väljer att agera. Studien bygger på intervjuundersökningen "Tid och pengar" som genomfördes av Riksförsäkringsverket (RFV) i början av 2003. Intervjuerna har utförts över telefon och handlat om föräldrars inställning till olika områden gällande barnomsorg och föräldraledighet. Fokus ligger vid vad respondenterna angivit ha styrt den tidsmässiga fördelningen av föräldraledigheten. Tre regressioner har utförts för att studera hur olika faktorer påverkar fördelning av tid i föräldraledighet för man respektive kvinna, samt den procentuella fördelningen. Resultaten visade att den procentuella fördelningen samt faderns längd på föräldraledigheten till stor del styrs av mannens inkomst. Tjänar han mer tenderar han vara hemma längre och ta ut en större andel av föräldraledigheten. Moderns tid i föräldraledighet påverkas främst av det aktiva valet. Hennes val att vara hemma eller arbeta visar större effekt på såväl den procentuella fördelningen som hennes egen längd på föräldraledigheten än vad mannens val gör. Slutsatsen som dras utifrån dessa resultat är att den normativa bilden av manligt och kvinnligt spelar stor roll för hur föräldrarna agerar. Förklaringsfaktorn för moderns längd på föräldraledigheten är låg vilket tyder på att valda variabler inte är tillräckliga för att förklara hennes agerande. Tolkningen av detta blir att den normativa rollen har så starkt inflytande på kvinnans agerande som moder att det för henne blir en självklarhet att vara hemma en stor del av föräldraledigheten vad än hon har för resurser. Tolkningen av faderns beteende är att det främst är vinstintresset som styr där vinsten av ett hemmaliv vägs mot förlust inkomstmässigt. Med högre inkomst kommer ett bekvämare liv i hemmet vilket väger upp mot den ekonomiska förlusten i form av ersättning vid föräldraledighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur heterosexuella kvinnor i en barnfamilj upplever valet kring föräldraledighet samt skapa en förståelse för hur resonemanget kring föräldraledigheten ser ut i Sverige.  Vidare har förståelse kring resonemanget utgått från att synliggöra de faktorer som kan ligga till grund för kvinnornas val. För att kunna besvara syftet har sex stycken intervjuer med kvinnor utförts vilket utgör det empiriska materialet. Tidigare forskning av föräldraledighet påvisar att det finns en ojämn fördelning av föräldraledighet mellan man och kvinna. Detta låg till grund för valet att intervjua kvinnor, de parterna som tagit ut störts del av föräldraledigheten. Resultatet påvisade att majoriteten av kvinnorna upplevde att de hade ett val i frågan om föräldraledighet. Till de bidragande faktorer som kvinnorna nämnde i resonemanget var framförallt en ekonomisk aspekt men även en könsrollsaspekt. / The aim of this study is to investigate how heterosexual women in families with children experience the choice around parental leave, as well as create an understanding for the reasoning behind it. Further, grationalisation of parental leave in women´s narratives is based on visualizing elements which forms the basis for the women's choices. In order to answer the aim of the study, six interviews with women were conducted and represent the empirical material. Previous research on parental leave demonstrate that there is an uneven distribution of parental leave between men and women. This was the underlying cause for interviewing women, who are the ones using the biggest part of the parental leave. The result demonstrated that the majority of the women experienced that they had a choice concerning parental leave. The contributing factors the women mentioned having an influence on the reasoning were overall an economic aspect but also a gender role aspect.

Uppsatsen behandlar föräldraledigas syn på lönearbetets icke-ekonomiska betydelse efter en tid borta från arbetslivet. Syftet är att bidra till förståelsen av vilken betydelse arbete har för människors välbefinnande, något som tidigare främst undersökts empiriskt genom studier på arbetslösa. Vidare syftar studien till att se hur teorier om arbetets betydelse utarbetade utifrån studier på arbetslösa även kan användas för att förstå föräldraledigas situation. En viktig avgränsning är att uppsatsen endast behandlar betydelsen av ett arbete i relation till att inte arbeta. Faktorer som påverkar välbefinnandet på olika arbetsplatser tas alltså inte upp. Studien utgår från Jahoda och Warrs teorier om arbetets latenta funktioner, samt Ezzys teori om statuspassager. Det empiriska materialet består av nio kvalitativa intervjuer med individer som varit föräldralediga i minst fem månader. Resultatet visar att upplevelsen av att inte arbeta och den betydelse arbetet tillskrivs är mycket skiftande. Alla informanter vill återgå i arbete av andra skäl än ekonomiska, men medan några informanter har saknat flera aspekter av att arbeta och upplevt tiden borta från arbetslivet som delvis jobbig, beskriver andra den som njutbar. Tydligast är att arbetet för informanterna är betydande för att ge utmaning, utveckling och intellektuell stimulans. De teman som återkommer i resultatet är till stor del förenligt med Jahoda och Warrs funktionalistiska teorier om arbetets latenta funktioner, men resultatet visar även på betydelsen av den subjektiva tolkningen av situationen vilket ligger mer i linje med Ezzys statuspassageteori. En svaghet i studien är att alla respondenter är högutbildade och har arbeten med krav på specifik kompetens, något som antas färga resultatet.