Förutsättningen för ett jämställt samhälle är att varje individ ges möjlighet att försörja sig genom förvärvsarbete. För att kvinnor ska ha samma möjligheter som män innebär det att ansvaret för omsorg av barn och det obetalda hemarbetet måste delas jämlikt. En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjlighet att göra karriär, få jämlika löner samt en bättre pension är att föräldraledigheten delas lika, detta då frånvaro från arbetet påverkar förutsättningarna. Ekonomiska orsaker, traditionella rollförväntningar på kön samt attityder på arbetsplatser och i hemmen påverkar uppdelningen av föräldraledigheten. Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnors upplevelser av föräldraskapets påverkan på karriären genom att besvara frågeställningarna: Hur upplever kvinnor omgivningens förväntningar på dem som kvinnor och mödrar? Hur upplever kvinnor att föräldraskapet påverkat deras karriärer? Vad är orsakerna till att män tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor? Metoden som använts för att besvara dessa är kvalitativ, semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju kvinnor som varit föräldralediga och återgått i arbete. Insamling av empirin har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket innehållande tidigare forskning avseende familjeliv, arbetsliv och jämställdhet. Samt teori om könsroller av Connell och Pearse (2015), modernitet och självidentitet av Giddens (2008) och teori om arbetsliv, familjeliv och kön av Nordenmark (2004). Resultatet visar att kvinnorna upplever att förväntningarna på dem är högre när barnen är yngre samt att det är stora skillnader mellan förväntningar på kvinnor och män. Föräldraskapet, inkluderat föräldraledigheten, påverkar möjligheterna till karriär, studiens resultat visar att föräldraskapet har en påverkan för både kvinnor och män. Studiens resultat visar att uppdelningen av föräldraledigheten påverkas av traditionella könsroller, omgivningens förväntningar samt av biologiska och ekonomiska orsaker. Sammanfattningsvis är det av vikt för individen, samhället och organisationer att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Denna studie kan bidra till ökad medvetenhet, vilket är en förutsättning för att skapa jämställdhet.

Denna uppsats handlar om föräldrars resonemang kring och fördelning av föräldraledighet. Syftet har varit att undersöka betydelsen av de centrala aspekterna i hur heterosexuella föräldrar resonerar kring och väljer att fördela föräldraledigheten. Vi frågade oss vilka aspekter som är betydelsefulla för hur föräldrar resonerar kring och väljer att fördela föräldraledigheten, samt på vilket sätt könsroller synliggörs i föräldrarnas föreställningar kring föräldraskap i relation till uppdelningen av föräldraledigheten. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med sex intervjupersoner, tre kvinnor och tre män. Resultatet av det analyserade datamaterialet visade på att de centrala aspekterna som var av betydelse för hur föräldrar resonerat kring och fördelat föräldraledigheten var olika bland intervjupersonernas svar. En del resonerade kring ekonomins betydelse, andra pratade om hur amningen varit betydelsefull i deras diskussioner. Det visade sig också att kvinnorna uttryckte en önskan och vilja av att vara föräldralediga, samt att intervjupersonernas föreställningar om föräldraskap präglades av kvinnliga och manliga könsroller.

<p>Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet. Studien har även visat att respondenterna fått ett positivt bemötande inför pappaledigheten från familj, vänner, arbetskamrater samt chef. Även från arbetsplatsen har det varit positivt bemötande, till motsats av vad en del av tidigare forskning visat. Att levnadssättet, framför allt fritiden, ändrats var något som respondenterna påpekade men att det inte var något de klagade på.</p>

<p>I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta en</p><p>löneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstateras</p><p>att det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vid</p><p>föräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierar</p><p>tidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagens</p><p>flexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande och</p><p>bemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem ses</p><p>som ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad.</p>

De reformer av föräldrapenningen som genomförts sedan mitten på 1990-talet innebär att pappor fått utökad rätt att ta ut föräldraledighet. Även om fäder under en tioårsperiod ökat sitt uttag av föräldraledighet uppgår den idag endast till 22,3 procent i genomsnitt i Sverige. Att de trots de möjligheter som finns idag att ta ut minst lika mycket föräldraledighet som kvinnor samt att det kan innebära chanser att komma nära sina barn och få del av deras uppväxt, inte utnyttjar sin rätt i större omfattning, kan framstå som något av en paradox i ett samhälle där jämställdhet är ett mål inom flera politikområden. Att uppmärksamma detta fenomen ser vi som mycket aktuellt och viktigt för att kunna föra jämställdhetspolitiken vidare. För att undersöka detta fenomen har vi haft en ansats med kvalitativa intervjuer. Vår målsättning har varit att undersöka fenomenet utifrån tre olika perspektiv; genus, hushållsekonomi samt sociala normer . Genom att intervjua åtta fäder utifrån dessa tre aspekter har vi fått en ökad förståelse för hur det kommer sig att män inte utnyttjar sin rätt till föräldraledighet i större omfattning. Vi har efter noga genomfört arbete kommit fram till att det inom vår undersökningsgrupp är vanligt att ekonomiska överväganden styr hur föräldraledigheten delas upp mellan parterna. Det är dock bara en av orsakerna till varför statistiken ser ut som den gör. Även om vi kunnat notera att den officiella jämställdhetspolitiken har haft ett genomslag hos många av våra intervjupersoner har traditionella genusmönster också en stark ställning. Det gäller inte enbart bland männen, av intervjuerna framgår att kvinnor i förhandlingen om uttaget av föräldrapenningen kan hävda att de ska ha merparten av föräldraledigheten.

Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet. Studien har även visat att respondenterna fått ett positivt bemötande inför pappaledigheten från familj, vänner, arbetskamrater samt chef. Även från arbetsplatsen har det varit positivt bemötande, till motsats av vad en del av tidigare forskning visat. Att levnadssättet, framför allt fritiden, ändrats var något som respondenterna påpekade men att det inte var något de klagade på.

Syftet med studien är att undersöka huruvida föräldrar är nöjda eller missnöjda med det alltmer ojämna uttaget av föräldraledighet som sker då familjen växer och får sitt andra barn. Utgångspunkten är att föräldrar i regel vill vara föräldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tänkas vara begränsat av olika skäl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en känsla av att vara mindre nöjd. Med utgångspunkt i dels ekonomisk rationalitet förväntas främst männens val vara begränsat. Utifrån det här perspektivet utgör deras högre inkomstnivå ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av föräldraledigheten. Det här anses minimera förlusten av tid och ekonomi. Vid ankomsten av ett andra barn kan man tänka sig att en arbetsdelning blir ännu viktigare, varför studiens första hypotes är att män är mer nöjda med fördelningen till första barnet. Utifrån ett könsrollperspektiv förväntas kvinnor vara mer nöjd med fördelningen till det andra barnet. Sannolikt kan man anta då kvinnan är hemma en längre period har hon större möjligheter att bekräfta sig själv som en god ansvarstagande mor. Nöjdhet undersöks i två logistiska regressionsanalyser och baseras på datamaterialet Tid och pengar som är en undersökning gjord år 2003 från Riksförsäkringsverket. Urvalet består av 4000 biologiska eller adoptivföräldrar till barn födda år 1993 och 1999. Resultatet visar att längden på föräldraledigheten har en given effekt för männens nöjdhet. Huruvida familjen för ekonomiska resonemang när föräldraledigheten ska fördelas är utifrån den här studien svårt att svara på, men resultatet kan tolkas som att män värdesätter tiden med barnen högt och att ekonomi inte behöver spela en avgörande roll. Kvinnor visar sig i motsats till studiens andra hypotes vara mer nöjda med fördelningen till det första barnet. Det här tyder på att föräldrarna inte alls är nöjda när uttaget tenderar att bli ojämnt i takt med att familjen växer. Det faktum att det ojämna uttaget trots allt sker kan tolkas som att de normativa könsrollerna än idag tycks ha en tendens att styra valet. På samma sätt som män tycks möta en del hinder från att vara föräldralediga tycks kvinnor i motsats uppleva begränsningar i att avstå den.

The main purpose of this essay is to study the Swedish labor law concerning employees who are, aspire to be, or are expected to become parents, both men and women. Thereby accomplishing a gender perspective on the issue at hand. The study also take in to account the laws issued by the European Union, and their impact on the Swedish law system, so as to gain an international perspective. The laws regarding parental leave, both Swedish and European, involve protection for workers from being treated in a less favorable way than someone in a comparable situation, as employers are forbidden to disfavor any employee or job-seeker in basically all situations in the work place or in a recruiting context, if the disfavor is in any way related to the parental leave. The only situation where an employer is allowed to disfavor an employee regarding his or her parental leave, is if the disfavoring is a necessary consequent of the employee’s absence. However, this exception is heavily restricted and is not to be abused.   The laws concerning parental leave go hand in hand with the laws about equality and protection from discrimination. As pregnancy is tied to women alone, an employer’s choice not to hire a woman based on his or hers disinclination to cope with changes in the labor due to a woman’s right to parental leave, is in itself direct discrimination based on gender. This form of discrimination is prohibited by both Swedish and European law. The reasons for an employer, not to hire someone who is expected to invoke their right to parental leave, can often be traced to the economic consequences for the employer, however this is not an acceptable excuse, according to European law.

Studiens syfte var att undersöka hur arbetssituation och karriär påverkar hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten mellan sig. Sverige har en föräldraförsäkring som ger både mannen och kvinnan möjlighet att ta ut och dela föräldraledigheten lika, men kvinnan är fortfarande den som tar ut den hösta andelen av föräldraledigheten. Den undersökta gruppen bestod av fem informanter som varit föräldraledig och var tillbaka i arbete igen. Studien genomfördes med en kvalitativ deskriptiv metod med hjälp av en intervjuguide som var halvstrukturerad med öppna frågor. Resultatet visade på att traditioner och könsroller fortfarande är starkt styrande. Männen tar oftare ut sin del av föräldraledigheten i kortare perioder eller i mindre omfattning än kvinnor och är därför borta från arbetet mindre del. Både männen och kvinnorna tycker det är viktigt att dela på föräldraledigheten för att skapa en nära relation till sitt barn. Arbetsgivarens inställning upplevs påverka uttaget negativt p.g.a. oro för minskade möjligheter till en karriär eller löneutveckling. Den ekonomiska konsekvensen av fördelningen upplevs ha en mindre betydelse för valet. Kvinnan är den av föräldrarna som tar den största delen av föräldraledigheten och får därför de största negativa konsekvenserna.

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors inställning till delad föräldraledighet och kvinnors inställning till karriär. Den bygger på kvinnornas svar i materialet av 2009 års undersökning "Familj och arbetsliv på 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats där den beroende variabeln är positiv eller negativ inställning till delad föräldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som är relevanta för studien. De är främst indikatorer på karriärsinriktning och jämställdhetsattityd men även inställning till att skaffa barn, tidigare föräldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för. Modellerna är utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad föräldraledighet och karriär beroende på om de har barn eller ej. Resultatet visar att karriärsinriktade kvinnor troligen återfinns bland kvinnor utan barn. Karriärsinriktade kvinnor utan barn tenderar att ha en negativ inställning till delad föräldraledighet. För kvinnor med barn finns däremot inget samband. Hög inkomst samvarierar positivt med inställning till delad föräldraledighet, för kvinnor utan barn. Det är även troligt att genusstrukturer påverkar kvinnors inställning till karriär och delad föräldraledighet. En jämställd attityd överlag samvarierar med en positiv inställning till delad föräldraledighet, liksom inställning till att skaffa barn. Slutligen finns ingen tydlig skillnad mellan attityd och handling avseende kvinnors uttag av föräldraledighet. Efter inledning presenteras teori och tidigare forskning, följt av ett data- och metodavsnitt. Därefter presenteras resultat och en diskussion av resultatet. Detaljerad information om variablerna i uppsatsen återfinns i en bilaga.