I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett års föräldraledighet och ett års förvärvsarbete förändrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot på data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhället. De flesta reformer inom föräldraförsäkringen och skattesystemet har påverkat låg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid föräldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opåverkade av reformerna. Låginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersättning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del på grund av förvärvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget påverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning år 2008.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några manliga chefer upplevde att de lyckats förena sin yrkesroll med familjerollen och uppnå balans mellan dessa roller. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur har balansen sett ut mellan familjeliv och arbetsliv?  Hur har föräldraledigheten sett ut? Hur har rollfördelningen varit i hemmet? Metodologiskt har en semistrukturerad intervjuform med en förbestämd intervjuguide använts. Urvalet bestod av åtta manliga chefer inom både den kommunala och privata sektorn i Halmstad. Av de åtta intervjudeltagarna blev det ett bortfall. Intervjuernas längd varade mellan 35-50 minuter. Resultatet visade att de manliga cheferna upplevde att de hade en relativt bra balans mellan arbetsliv och familjeliv, men att det inte var enkelt att uppnå denna balans. De flesta cheferna ansåg att män med höga befattningar hade svårare att kombinera arbete och familj, främst för att de hade högre krav på sig och en större ansvarsbörda än en anställd. Diskussionen berörde följande teman: balans mellan arbetsliv och familjeliv, föräldraledighet, rollkonflikt och rollfördelning. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how some male managers felt about the balance between professional roles and family roles. The study was based on the following questions: How has the balance been like between family life and working life? How has parental leave taken? How has the role division been in the home? Methodological has a semi-structured interview method with a predetermined interview guide been used. The sample consisted of eight male managers in both the municipal and private sectors in Halmstad. Of the eight interviews there was one falling off. The interviews continued between 35-50 minutes. The results shows that the male managers felt that they had a relatively good balance between work and family. They said it was not easy to achieve this balance. Most managers felt that men with higher positions find it more difficult to find this balance between work and family. They have higher demands on there time and a greater burden of responsibility than other employees. The discussion concerned the following topics: Balance between work and family, parental leave, role conflict and role allocation.

Research on internal communication in organizations oftenfocus on communication in the various relationships in theworkplace, but there is very little research on communicationwith those who are on parental leave.The aim of this study is to examine the subjectiveexperiences of the employees on a parental leave regardingthe communication with their employer and to understandhow, when and if the employees wish communicate withtheir employers during their parental leave. By using theorieson role identification and employees as ambassadeurs fortheir organisations, I have identified and researched factorsthat influence and are influenced by the communication withand to the employees on parental leave, and the humanresources perspective provides a view of how to includeemployees on parental leave in communication with and asresources for an organization.A web survey was conducted which shows that theemployees' interest in communicating with their employerduring a parental leave is moderate. A majority experiencethat their employer has weak or no interest incommunicating with them. Communication with colleaguesis more frequent and uses more channels thancommunication with the employer which indicates theimportance of the informal communication. A majority seethemselves as resources for the employer, most of them findit important to share organizational information and theyexperience to a greater extent that the employer wants tocommunicate with them.

I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta en löneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstateras att det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vid föräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierar tidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagens flexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande och bemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem ses som ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad.

Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal. Fokusgruppsamtalen analyseras även med hjälp av tidigare forskning samt Ylva Elvin-Nowaks och Heléne Thomssons teori om hur kön skapas. Resultatet visar att småbarnsföräldrarna upplever föräldraförsäkringen som förmånlig men svår att förstå, på grund av många regler. De belyser vikten av valfrihet i föräldraförsäkringen. Uppdelningen av föräldraledigheten motiveras i många fall utifrån föräldrarnas ekonomiska- och arbetsmässiga möjligheter men även utifrån föräldrarnas vilja att vara föräldralediga. Mammans föräldraledighet tas dock alltid förgiven medan pappan framställs ha ett val att vara föräldraledig eller inte. Föräldrarna beskriver att jämställdhet är viktigt och menar att båda ska vara nöjda med ansvarsfördelningen i hemmet samt att båda ska ha en nära relation till barnet. Föräldraskap framställs antingen som könsstereotypt eller som könsneutralt. Det vill säga att mamman framställs vara den primära föräldern eller att båda föräldrarna framställs ha samma roll.

En majoritet av alla barn går i förskola. Vissa föräldrar väljer dock en annan lösning och stannar hemma en längre tid med sina barn. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner från omgivningen de föräldrar som stannar hemma med sina barn längre tid än normen fått. Frågeställningen är: – Vad gjorde att hemmaföräldern fattade beslutet om att stanna hemma längre än två år? – Vad innebär det för hemmaföräldern att bryta mot samhällets norm? – Hur ser hemmaföräldern på jämställdhet inom familjen? – Hur ser de på att deras ekonomiska medel och konsumtion påverkas av att arbeta mindre?   Uppsatsen har en kvalitativ ansats med tre djupintervjuer samt surveyundersökning. Resultatet visade på skiftande reaktioner från omgivningen bland annat beroende på hur jämställt man fördelat hemmatiden mellan mamman och pappan samt hur gammalt barnet är. Vissa fattade beslutet att vänta med förskola genom att använda sig av rational choice teorin där man väger för- och nackdelar mot varandra medan andra utgick mer från sin magkänsla.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social bakgrund påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Enligt tidigare forskning råder en ojämn fördelning av föräldraledighetsuttag mellan könen. Faktorer som har visat sig påverka hur föräldrar delar upp föräldraledighet är utbildning, lön samt ett instiftande av reserverad ledighet för den ena partnern. Trots upprepade försök att minska det ojämlika uttaget av föräldraledighet mellan könen delas den idag inte lika. Vi vill därför i denna uppsats analysera om det finns andra mekanismer än de nämnda ovan som påverkar uppdelning av föräldraledighet. Enligt genusteorier handlar män och kvinnor utifrån en reproduktion av förväntade beteenden som de har lärt sig genom den socialisationsprocess de exponeras för. Den primära socialisationen, som innebär att människor reproducerar sina föräldrars beteenden under de första åren i ens liv, kan komma att påverka ens handlingar i ett senare skede. Vi vill därför besvara frågeställningen hur påverkas män av sina föräldrars handlingar, gällande uttag av föräldraledighet? Analyserna görs med hjälp av ett riksrepresentativt datamaterial från LNU. Hypoteserna som ska besvaras är mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå samt mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras fäders uttag av föräldraledighet. Resultaten visar inte att mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå eller deras fäders uttag av föräldraledighet. Båda hypoteserna förkastas. Resultaten indikerar att det är andra faktorer som påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Det behövs därför dels göras vidare studier på vilka faktorer dessa kan vara samt studier på nyare data då detta är ett fenomen som är i ständig förändring.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att genom semistrukturerade intervjuer med blivande och nyblivna heterosexuella pappor undersöka attityder till och upplevelse av föräldraledighet hos pappor. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys vilket resulterade i tre teman: De ekonomiska skälens paradox, Att få välja själv och Betydelsen av andra. Empirin har analyserats i förhållande till teorin ”Doing gender”. I analysen framkom implicita attityder gällande könsroller genom att männens bidrag till familjeekonomin var ett vanligt argument för hur de valt att lägga upp föräldraledigheten. Vidare visade även studien att regler kring vilken grad av ansvar pappor förväntas ta skiljer sig mellan könen och att vi genom att förhålla oss till dessa regler reproducerar könsstereotypa föreställningar om vad som betecknas som manligt och kvinnligt.

Syftet med uppsatsen har varit att genom semistrukturerade intervjuer med mammor som är eller har varit föräldralediga längre än fadern undersöka deras subjektiva syn på och upplevelse av jämställdhet och föräldraledighet samt orsakerna till deras val. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys vilket resulterade i tre teman, dessa teman var: förväntningar på mamman, biologiska och praktiska förutsättningar vid uppdelningen av föräldraledigheten samt den komplexa jämställdheten. Tidigare forskning har visat på att det kan finnas vissa hinder som ligger till grund för varför mammor tenderar att vara föräldralediga längre än pappan, exempelvis ekonomi och traditionella könsroller. Empirin har även analyserats i förhållande till teorier såsom genussystemet, dubbelbestraffning, traditionella könsroller samt normer och multipla sociala roller. Studien visar att det är svårt att leva jämställt trots goda intentioner att göra så. Ekonomi, biologiska aspekter såsom amning och hormoner samt att mammorna upplever en yttre och inre press att leva upp till de förväntningar som finns i omgivningen är några aspekter som mammorna beskrev som bidragande till att de har varit föräldralediga längre än fadern. När det kom till jämställdhet beskrev och upplevde mammorna att det var viktigt att få bestämma själv och att man är jämställd ekonomiskt. Det var även viktigt att båda föräldrarna var lika mycket förälder till barnen samt att barnen skulle ha rätt att vara hemma med båda föräldrarna.