Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig. Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.

<p>Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.</p><p>Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.</p><p>Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.</p><p>Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.</p>