No description available.

Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen ska goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen främjas samt att patientens behov av kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Studier har visat att patienter får träffa många olika vårdare. Kontinuitet är en viktig förutsättning för att sår ska läka så snabbt som möjligt. Det finns tydliga riktlinjer för hur svårläkta sår ska skötas men studier har visat att följsamheten till dessa många gånger är dålig. Patienter får också ofta olika information från olika vårdpersonal och det skapar förvirring. Studien belyser de erfarenheter som patienter och medarbetare har av processen att skapa en ökad kontinuitet; i betydelsen kontinuerlig relation, information och behandling för patienter med svårläkta bensår på en distriktssköterskemottagning. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en förbättrad kontinuitet för patienter med svårläkta bensår. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att belysa de erfarenheter som sjuksköterskor har av processen att skapa en ökad kontinuitet. Studien har en beskrivande och utvärderande design med kvalitativ ansats. Interventionen bestod av utbildning, ny bokningsrutin, ändrad schemaläggning, broschyr om svårläkta bensår och datoriserad sårläkningsjournal. Före interventionen intervjuades fem patienter och tolv sjuksköterskor och efter interventionen fem patienter och sex sjuksköterskor. Journalgranskning utfördes för att följa hur många olika sjuksköterskor patienter fått träffa under en åttaveckorsperiod före och efter förändring. Alla sjuksköterskor fick besvara frågor om förändringsklimatet genom enkäten PARIHS. Enkäten PARIHS visade att förändringsklimatet var bra på arbetsplatsen och stöddes av ledningen men att det fanns dåligt med tid för att kunna diskutera och reflektera över forskningsresultat. Sjuksköterskorna upplevde att kontakten med patienterna blev bättre när det blev ett mindre vårdlag. Informationen kunde läggas på rätt nivå och patienten kunde då vara mer delaktig i sin behandling. Patienterna upplevde en förbättrad personalkontinuitet men tyckte det var svårt att vara delaktiga i vården. De hade fått information om kost, motion och kompression men de mindes inte att de fått broschyren. Målet att patienterna skulle få en kontinuerlig relation har blivit förbättrad men om kontinuitet i information och behandling har blivit bättre råder delade meningar. PARIHS var en bra metod för att beskriva förutsättningar för förbättringsarbetet.

Sammanfattning Bakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska påbörjas tidigt och vara målinriktad. För patienter som drabbats av mild till måttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vård på strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar ett förbättringsarbete där tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell på en strokeenhet. Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vårdtid på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning från sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till måttlig stroke. Metod Förbättringsarbetet utvärderades genom mätning av vårdtider och mätning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbättringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras närstående, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal. Nio patienter och sex närstående intervjuades. Vid fokusgruppsintervjun deltog två arbetsterapeuter, två sjukgymnaster och en sjuksköterska. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Arbetssättet med tidig understödd utskrivning testades på tio patienter. Vårdtiden var något kortare, men osäkerhet finns i mätningarna och i den kvalitativa analysen framkom tveksamhet om vårdtiderna påverkades. Upplevelsen av trygghet i samband med hemgång var något högre bland deltagarna i projektet jämfört med baslinjemätningen. Vid intervjuerna med patienter framkom värdet av att erhålla rehabilitering i sin hemmiljö. Både patienter och närstående beskrev att teamet bidrog med kunskaper om stroke, rehabilitering och säkerhetsaspekter i hemmet, samt att kontinuiteten med samma personal var värdefull. Närstående beskrev också att de fått stöd av teamet i närståenderollen. Personalen framhöll vid fokusgruppsintervjun förbättrad kvalitet för patienterna, tidsbrist och svårigheter med prioriteringar samt en arbetstillfredställelse i nöjda patienter och att arbeta med förbättringar. Slutsats Tidig understödd hemgång med stöd av ett stroketeam upplevdes positivt av patienter, närstående och personal. Arbetssättet var engagerande men tidskrävande. Förhoppningen är att lärdomarna från detta projekt kan bidra till fortsatt utveckling av rehabiliteringsprocessen i samband med utskrivning.

Slöseri är ett stort problem på byggarbetsplatser. Ett koncept där minimering av slöseri är centralt är Lean-manufacturing. Detta arbetes syfte var att utreda hur förbättringsarbete används på byggarbetsplatser. De befintliga systemen för förbättringar analyserades och förslag till förbättringar gavs. Genom intervjuer undersöktes hur förbättringsarbete sker på byggarbetsplatser. Egenkontroller och arbetsberedningar användes som kvalitetsarbete på arbetsplatserna. Det visade sig att de inte har något system för förbättringsarbete. Eftersom inget system användes så utvecklades ett system från grunden. PDCA-cykeln är en metod för förbättringsarbete som bildar själva ryggraden i Lean. Den metoden låg till grund för utformandet av förbättringsarbetet för byggarbetsplatsen. Företaget har rutiner för säkerhetsarbete som förbättringsarbetet anpassades efter. Resultatet blev Kvalitetsrond som har ett liknande upplägg som företagets skydds- och miljöronder. Kvalitetsronden utförs precis som skydds- och miljöronden en gång i veckan på byggarbetsplatsen där problemområden identifieras och sedan specificeras i en FMEA liknande mall. Kvalitetsronden erbjuder möjlighet att arbeta med hela PDCA-cykeln på byggarbetsplatser. Att samla in problem och lösa dem är en sak, att se till att lösningarna sprids och används är svårare. Standardisering är problematiskt, till skillnad från industrier där fabriken är på ett och samma ställe så upprättas tillfälliga fabriker på byggarbetsplatserna där byggnaderna ska stå. Varje projekt är unikt och det sker ett ständigt utbyte av personal och ledning. Arbetsberedningar som används inom företaget skulle kunna fungera som standardisering. Den bästa metoden väljs ut och den beskrivs sedan ingående med material, maskiner, antal arbetare etc. För att skapa mervärde så att även erfarna skall använda dessa så skulle de med fördel kunna fungera som checklistor och beräkningsverktyg. / Wasting is a major problem on construction sites. A concept where the minimization of waste is central is called lean manufacturing. This essay aims to investigate how improvement work is used on construction sites. The current systems for improvement were analyzed and suggestions for improvement were given. Interviews were used to examine how improvement work on construction sites was used. Self-control and working preparations were used as quality systems on the construction sites. It turned out that they have no system for quality improvement. Because no system was used a system had to be developed from scratch. The PDCA-cycle is a method of improvement which forms the backbone of Lean. This method was the basis for the design of the improvement process. The company has procedures for the safety work that this improvement work adapted. The result was Quality Round which has a similar design as the company's safety and environmental rounds. The Quality round is used as health and environmental rounds once a week at the construction site where problem areas are identified and then specified in an FMEA-like template. The Quality round provides the opportunity to work with the entire PDCA-cycle on construction sites. To notice the problems and solving them is one thing, to ensure that the solutions are distributed and used is however more difficult. Standardization is a problem at construction sites because unlike in the industry business where the production is stationary the facilities are constantly moved depending on the projects location. Each project is unique and there is a constant exchange of staff and management. Working preparations used in the company could serve as method for standardization. The best method is selected and then described in detail with the amount of material, equipment, number of workers, etc. In order to add value so that even experienced staff will use these, they could also serve as checklists and calculation tools.

This master’s thesis was written on the behalf of Saba Frukt och Grönt AB in Helsingborg and is the final part of the Master program in Mechanical Engineering at Halmstad University. The main task was to introduce visual control and increase the rate of concept in two of the departments of the company. The goal is to come up with implementation proposals, and if possible to implement one in the near future. The author attacks the problem by using the Six Sigma DMAIC-methodology as it is a clear and structured approach. As a complement Lean-inspired tools are used. After compiling the results from the interviews and benchmarking some suggestions are made. These are reviewed with stakeholders and a discussion of how to go on further was held. Within a short time the implementation starts on one department with visual methods such as marks on the floor and an andonlamp. Unfortunately, due to time constraints, nothing is yet implemented in the other department. However the work is going on and it requires a lot of planning and preparation. Conclusions are drawn that the goal is achieved and recommendations for future work are presented in this master’s report.

Lean är en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men är idag även dominant bland svenska industriföretag samt offentlig verksamhet. Då lean anpassas utifrån varje enskild organisation finns det oändligt många definitioner av begreppet. Relativt lite forskning är idag gjord på hur strategin påverkar de anställda i organisationer som arbetar med strategin. Den forskning som har genomförts pekar på både positiva och negativa effekter av lean, där flest antal utfall är negativa. Studien har undersökt hur medarbetarna i en produktion upplevt implementeringen av lean samt utifrån vissa faktorer sett till hur de upplevt arbetet med denna strategi. De faktorer som har undersökts är: kreativitet, känslan av att kunna påverka arbetet, ansvar, arbetsmiljö (monotont arbete, arbetsskador) och stress. Resultatet av studien blev att medarbetarna var positiva till implementeringen av lean, främst baserat på faktorerna: känslan av att kunna påverka arbetet, ansvar och arbetsmiljö i bemärkelse minskade antal arbetsskador samt bättre ordning och struktur på arbetsplatsen. Bland de övriga faktorerna som undersöktes hade de intervjuade olika uppfattning, både positiva och negativa. Dock var samtliga intervjuade positiva till organisationens arbete med lean i stort och även om inga generella slutsatser dras i denna studie kan detta ses som ett bidrag till de studier som visar på positiva effekter hos medarbetarna vid arbete med lean.

Bakgrund: Patientsäkerhetsarbete är en del av sjuksköterskors arbete. En ökande befolkning kan leda till att fler patienter skadas i vården och för att minska antalet vårdskador som uppstår måste sjuksköterskor arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ ansats. Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Efter analysen framkom två teman och fyra subteman. Tema 1) Att försöka säkerställa patientsäkerheten som inkluderar: Att vilja förbättra vården och Att prioritera samarbete. Tema 2) När patientsäkerhetsarbete väljs bort som inkluderar: Att prioritera patienter och Att skydda sig själv. Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete innefattar både deras försök att säkerställa patientsäkerheten och deras medvetna val av att inte arbeta patientsäkert. Deras försök att säkerställa patientsäkerheten inbegriper sjuksköterskor vilja att förbättra vården och att prioritera samarbete. Patientsäkerhetsarbete väljs bort för att sjuksköterskor ska kunna prioritera patienter eftersom patientsäkerhetsarbetet kan ses ett hinder för vårdandet av patienter. Sjuksköterskor kan välja att inte arbeta patientsäkert för att skydda sig från negativa konsekvenser och hot. Slutsats: Utmanande arbetsförhållanden, tidsbrist, bristande utrustning och bristfälliga lokaler ses som hinder som kan försvåra sjuksköterskors arbete, vilket leder till att sjuksköterskor kan välja bort patientsäkerhetsarbete för att prioritera patienter eller skydda sig själv.

För att bedriva en säker vård har vårdpersonal skyldighet att arbeta enligt evidensbaserade metoder och systematiskt arbeta med patientsäkerhetsarbete. För att uppnå detta införs arbetsmodeller som resulterar i förändringsarbeten. Lean är en sådan modell som går ut på att eliminera slöseri genom kontinuerligt förbättringsarbete. Personalen som arbetar närmast patienterna är de som ska identifiera problem och komma med förbättringsförslag. Akutsjukvården idag är hårt belastad med höga patientflöden och bristen på sjuksköterskor medför att tiden blir en bidragande faktor till att inte kunna ge högkvalitativ vård. Studier visar att sjuksköterskor i högre grad frågar en kollega än att själva läsa vetenskapliga tidskrifter.   Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till förbättringsarbete på en kirurgisk och en medicinsk akutvårdsavdelning.   Metoden var en kvantitativ enkätstudie som analyserades med deskriptiv statistik. Enkäten bestod av 26 påståenden som respondenterna skulle ta ställning till och en öppen fråga. Av totalt 90 enkäter som delades ut besvarades 42 stycken.   Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att förbättringsarbete bidrog till ökad patientsäkerhet, en bättre arbetssituation, att det ansågs vara en del av det dagliga arbetet och att det påverkade verksamheten på ett positivt sätt. Resultatet visade även att majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att förbättringsarbete tog tid från patienterna.   Slutsatsen blev att förbättringsarbete var något sjuksköterskorna ansåg vara viktigt för patientsäkerheten och arbetssituationen men att vissa delar inom förbättringsarbetet behövdes ses över såsom tidsaspekten samt att olika moment inom förbättringsarbetet behövde tydliggöras.

Begreppet lean härstammar från Toyota och består av två grundpelare, den ena är TPS som berör logistik, forskning och utveckling ("continuous improvement") och den andra är THS som berör människorna i organisationen ("respect for people"). Båda är lika viktiga för att lean ska fungera och utifrån dessa har diverse verktyg arbetats fram med syfte att göra företaget så effektivt och lönsamt som möjligt. Det handlar om respekt, öppen kommunikation och tillit mellan medarbetarna samt att alla arbetar mot ett gemensamt tydligt mål för verksamheten. Lean är benämningen på en företagsstyrningsmodell som visat sig vara mycket effektiv inom tillverkningsindustrin såväl som inom tjänstesektorn. Toyota har genom detta blivit ett mycket framgångsrikt företag vilket gjort att företag över hela världen försökt kopiera deras arbetssätt. Fabrik X är en produktionsfabrik inom företaget Sandvik och de problem och förslag på förbättringar som uppstår inom produktionen sätts in i en aktivitetslista och prioriteras. Arbetet med att lösa dessa problem och införa förbättringsförslagen sker kontinuerligt, men inte på ett effektivt sätt. Dessutom är de aktiviteter som avverkas till större delen akuta problem. Detta har i sin tur medfört att förbättringsförslag från produktionspersonalen hamnar längre ner på listan. Det finns inte några mål uppställda för hur många förbättringar de vill uppnå varje månad. Syftet med denna studie är att analysera vilka hindrande faktorer som spelar in för förbättringsarbetet vid fabrik X. Därefter ges förslag med stöd av den teoretiska referensramen på faktorer som är stödjande och leder till en effektivisering av förbättringsarbetet. I denna fallstudie har enkätundersökningar och intervjuer utförts bland medarbetare och chefer på olika nivåer inom företaget. Teorin har samlats in via vetenskapliga artiklar, böcker och annan studentlitteratur. Resultatet av det empiriska materialet visar att det nya arbetssättet går i en positiv riktning, vilket tyder på att förbättringsarbetet kommer att bli effektivare. Det finns dock brister i kommunikationen, chefernas delaktighet i arbetet och att det saknas tillräckliga resurser. Vi rekommenderar att fabrik X ska tydliggöra kommunikationen mellan alla chefer och produktionspersonalen för att alla ska delges viktig information. Det krävs uppsatta mål för förbättringsarbetet, så att personalen vet vad de ska arbeta mot. Cheferna bör också bli bättre på att agera stödjande för sina medarbetare.

The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.