I den här studien beskrivs hur skolkuratorer arbetar förebyggande mot kränkande behandling för att främja elevers välmående och utveckling. Studien syftar till att undersöka skolkuratorers arbetssätt gällande förebyggande arbete mot kränkande behandling på grundskolan. Frågeställningar för att uppfylla studiens syfte är: Hur arbetar skolkuratorer förebyggande mot kränkande behandling? Hur är handlingsutrymmet i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling utifrån skolkuratorers perspektiv? Hur ser samverkan ut med andra professioner i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling? För att uppfylla studiens syfte och behandla frågeställningarna valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen transkriberades och analyserades genom tematisk analys och jämfördes sedan med relevant tidigare forskning inom det aktuella ämnet. Resultatet som presenteras innebär att det förebyggande arbetet mot kränkande behandling utförs på olika sätt, på olika nivåer. Andra betydande delar i studien påvisar handlingsutrymmet och samverkan med andra yrkesprofessioner på skolan. Resultatet har diskuterats och analyserats med en grund i den systemteoretiska utvecklingsekologiska teorin, vilket har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Ytterligare fynd, som studien redovisar, är: förebyggande arbetssätt i form av vuxennärvaro, värdegrundsarbete och förebyggande i kombination med åtgärdande arbete. / This study describes how school counsellors work to prevent bullying in order to ensure pupils' well-being and development. The aim of the study is to investigate school counsellors' approaches to preventing bullying in primary schools.  The questions posed to fulfill the purpose of the study are: How do school counsellors work to prevent bullying? From the perspective of school counsellors, how is the professional discretion in the prevention of bullying? How is the collaboration with other professions present in the prevention work preventing bullying? In order to fulfill the study's purpose and answer the research questions, a qualitative method was chosen using semi-structured interviews. The data collection was transcribed and analyzed through thematic analysis and then compared with relevant previous research on the topic of bullying. The result of the study shows that the prevention work against bullying is carried out in different ways at different levels. Other significant elements of the study are the scope of action and the interaction with other groups of professionals present and active at a school. The presented result is discussed and analyzed with the basis in the system theoretical developmental ecological theory, which has been the theoretical starting point of the study. Other findings in the study are: preventive approaches in the form of adult presence, value-based work and prevention combined with remedial work.

The aim of this study was to explore perceptions of social workers in the prevention of juvenile crime. The theoretical framework guiding the study consisted of resilience, risk and prevention factors as well as preventions levels of preventive social work. These concepts were applied to analyze the empirical data. Qualitative group interviews were conducted with social workers from three different counties. Results showed that preventative social work is both complex and challenging. Futhermore it requires collaborations between various actors from different sectors of society. Identifying children at risk as well as the establishment of early contact by social services is imperative for the interventions to work effectively. The allocation of social service resources as well as earlier onset of criminality among minors prove to be future challenges in the field. Social workers preventative work was done primarily on an “indicated and selected level”. Risk and prevention factors identified in the study were found primarily in the local community, within the family as well as the interrelationship among peer groups. / Studien syftade till att undersöka fältassistenters erfarenheter av att arbeta förebyggande med barn och unga upp till 18 år som riskerar att hamna i kriminalitet. Studiens teoretiska ram bestod av resiliens, risk- och skyddsfaktorer samt de olika preventionsnivåer för socialt förebyggande arbete, dessa begrepp tillämpades för att analysera det empiriska materialet. Tre kvalitativa gruppintervjuer genomfördes med fältassistenter från tre olika kommuner. Resultatet visade att det förebyggande arbetet är komplext och utmanande, bedrivs i nära samverkan med aktörer från olika delar av samhället. Identifiering av barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet likväl som etablering av kontakt i ett tidigt skede framkom som en förutsättning för att insatserna ska fungera förebyggande. Politiska beslut gällande resursfördelning för fältverksamhet och att allt yngre barn debuterar i kriminalitet är framtida utmaningar.Respondenterna beskrev att deras förebyggande arbete framförallt sker på indikerad och selektiv nivå. Dem risk- och skyddsfaktorer de identifierar i sitt arbete visade sig framförallt ligga på närsamhället, inom familjen och kamratgrupper.

The purpose of this study was to, through qualitative interviews, contribute to a deeper understanding of how collaboration between human-treating organizations, which work preventively against drug use among young people in X-municipality, continues in practice. Therefore, we also want to investigate how this collaboration is experienced within four human-treating organizations. These are the police, social services, field group and student health team at school in X-municipality. This was done with the help of nine qualitative interviews in semi-structured form. The results of the interview material were analyzed using organizational theory and previous research. From the results, we could see that collaboration is perceived as an important phenomenon where the organizations collaborate to some extent, but not as much as they would like. Where organizational factors such as regulations, personal interaction and different approaches to the social problem affect the extent to which cooperation takes place.

Våldsbejakande extremism är ett nytt fenomen i den svenska kontexten och ett ämne som synliggjorts allt oftare de senaste åren genom nyhetsrapporteringar. Våldsbejakande extremism har tidigare bekämpats nationellt till att numera hanteras mer lokalt och kommunalt. Arbetet har till viss del letts centralt från en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism till nu myndigheten Center mot våldsbejakande extremism. Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism angav genom sin nationella strategi mot våldsbejakande extremism en riktlinje att samtliga kommuner ska upprätta lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra hur socialarbetare arbetar mot våldsbejakande extremism, där emfas på det som undersökts legat på implementeringsprocessen av handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Resultatet presenteras genom teoretisk förankring i implementeringsteori och gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien visar på hur det förebyggande arbetet ses som en av de främsta framgångsfaktorerna i arbetet mot våldsbejakande extremism, hur kommunala skillnader påverkar arbetet samt att det är utmanande med fenomenet i sig på grund av dess (politiska) laddning. Samtidigt visas exempel på hur socialarbetare använder sig av sitt handlingsutrymme för att ge förutsättningar att klara av sitt jobb utmaningarna till trots. / Violent extremism is a new phenomenon in the Swedish context and has been raised to attention in the last few years, not only in the daily tabloids. Violent extremism has previously been handled at national level but has now changed to be handled at a more local and communal level. The work has in some parts been led centrally from a national coordinator for protecting the democracy against violent extremism to now be led by the authority Center against violent extremism. The national coordinator for protecting the democracy against violent extremism stated through its national strategy against violent extremism a guideline that all municipalities must establish local action plans against violent extremism. The purpose of this study is to investigate and make visible how social workers work against violent extremism, where the emphasis of what was investigated was on the implementation process of the local action plans against violent extremism. The results of the study show how preventive work is seen as one of the success factors in the work against violent extremism, how municipal differences affect the work and that it is challenging with the phenomenon itself due to its (political) tension. At the same time, examples are shown of how social workers use their room for action to provide the conditions to cope with their job despite the challenges.

Syftet med denna studie har varit att genom en kritisk diskursanalys undersöka hurbegreppet förebyggande arbete i relation till kriminalitet bland barn och unga används i samhällsdebatten. Detta för att bidra med kunskap om hur förståelsen och användningen av begreppet i sin tur kan påverka hur socialtjänsten arbetar förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga. Empirin bestod av 30 debattartiklar där begreppet förebyggande förekom tillsammans med barn och unga samt kriminalitet eller brott. Debattartiklarna hämtades från Sveriges största dags- respektive kvällstidning, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under tidsperioden 2023-01-01 till 2024-04-24. För att analysera denna empiri använde vi oss av kritisk diskursanalys som både teoretiskt ramverk samt metod. I studiens resultat utkristalliserades ett antal diskurser; diskursen om tidiga insatser, diskursen om civilsamhället, diskursen om familjens betydelse och ansvar samt diskursen om allmänprevention. Dessa diskurser analyserades för att förstå hur användningen av begreppet förebyggande i sin tur kan påverka hur socialtjänsten arbetar förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga. Studiens slutsatser visar att samtliga diskurser är överens om att förebyggande arbete är viktigt men att begreppet framställs och används på olika sätt. Socialtjänsten lyfts fram som en viktig aktör men hur socialtjänsten ska arbeta förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga konkretiseras inte nämnvärt i diskurserna. Socialtjänstens arbete med barn och unga kan komma att påverkas av hur diskurserna använder begreppet förebyggande genom det faktum att det väntas en ny socialtjänstlag med en betoning på det förebyggande arbetet i form av ett perspektiv. Detta perspektiv medför ett tolkningsutrymme som kan formas av dessa diskurser. Ett sådant tolkningsutrymme påverkas i sin tur av olika maktrelationer där framförallt styrande politiker och deras diskurser har stor makt att fylla detta tolkningsutrymme med idéer om vad förebyggande arbete är riktat mot kriminalitet bland barn och unga. / The purpose of this study has been to analyze, by the use of critical discourse analysis, how the concept of preventive work in relation to crime among children and young people is used in the social debate. This is to provide knowledge about how the understanding and use of the term can affect how social services work preventively in relation to crime among children and young people. The data consisted of 30 debate articles where the term prevention appeared together with children and young people and crime. The debate articles were taken from Sweden's largest daily and evening newspapers, Dagens Nyheter and Aftonbladet, during the time period 2023-01-01 to 2024-04-24. To analyze this data, we used critical discourse analysis as both theoretical framework and method. In the results of the study, a number of discourses was identified; the discourse on early interventions, the discourse on civil society, the discourse on the importance and responsibility of the family and the discourse on general prevention. These discourses were analyzed to understand how the use of the term prevention can have an impact on how social services work preventively in relation to crime among children and young people. The study draws the conclusions that all discourses agree that preventive work is important, but that the term is presented and used in different ways. Social services are highlighted as an important actor, but how social services should work preventively in relation to crime among children and young people is not explained in any further details in the discourses. Social services' work with children and young people may be affected by how the discourses use the term prevention due to the fact that a new social services law is expected with an emphasis on preventive work as a perspective. This perspective entails a space of interpretation that can be shaped by these discourses which in turn are affected by different power relations. Politicians have the power to impact the interpretation of the perspective by their ideas about what preventive work should consist of in regards of crime among children and young people.

Syftet med studien är att undersöka lärares, kuratorers och rektorers erfarenheter och upplevelser av elevers bruk av beroendeframkallande medel samt hur undervisning om dessa substanser kan bidra till ett hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Tidigare forskning har visat att det finns få studier som utforskar vilken typ av undervisning som är mest effektiv för att förhindra ungas tidiga bruk av olika substanser. För att samla in data har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. De som deltagit i intervjuerna är tre lärare, två kuratorer och en rektor. Studien baseras på delar av den sociokulturella teorin, fokus är på hur eleverna lär sig och tar till sig information. Resultatet visar att respondenterna har varierade upplevelser och erfarenheter kring elevers bruk av beroendeframkallande medel samt skilda uppfattningar om behovet av undervisning inom detta område. Samtliga respondenter är överens om att ämnet är svårt att undervisa i, men att undervisning om ämnet upplevs som positivt för det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet. Vidare framkommer vikten av att stärka elevernas förmåga att göra självständiga val. Avslutningsvis betonar respondenterna att undervisningen måste anpassas efter elevernas ålder och behov. / The purpose of this study is to investigate the experiences and perceptions of teachers, counselors, and the principal regarding students´ use of addictive substances and how education about these substances can contribute to health-promoting and preventing efforts. Previous research has shown that there are few studies exploring which types of education is most effective in preventing early use of various substances among young people. To collect data, a qualitative method in form of semi structured interviews was used. The participants in the interviews were three teachers, two counselors, and one principal. The study is based on parts of the sociocultural theory, this study focusses on how students receive information. The results show that the respondents have varied experiences and perceptions regarding students’ use of addictive substances, as well as different opinions on the need for education in this area. All respondents agree that the subject is difficult to teach, but that education about addictive substances is seen as positive for health- promoting and preventive work. Furthermore, it emerged that many of the teachers, counselors and the principal believe it is important to strengthen students’ ability to make independent choices. In conclusion, the respondents emphasize that education must be adapted to the students’ age and needs, as these vary.

Introduction: Authorities within the health care sector have a big responsibility for public health, where health promotive and preventive work methods applies to achieve a positive public health development. A big public health problem is obesity, which is a large contributing factor to lifestyle diseases that affects both adults and children. In Sweden statistic show that every fifth child is obese. An important arena is family centres which should work for guiding and supporting off families to a better health through informing the families about healthy habits. Purpose: Investigate how three family centres in southern Sweden work health promotive and preventive with families about obesity. Method: The study was performed with help from a qualitative method. Semi-structured interviews with twelve occupational professions got to represent the result. The interviews were transcribed and evaluated with a content analysis. Results: Make healthy living habits visible, guide and educate parents, different working methods, approach to the families were meaningful for the health promotive and preventive work at the family centres. The result also highlighted challenges and difficulties in the family centres work. Conclusion: The theory KASAM could be linked to the work of the family centres, as a sense of context could be important for the work with the families to perceive comprehensibility, manageability and meaningfulness. The visibility of people´s living habits is best done through a collaboration between several key players. The family centres work is important for the future public health, implementation of resources is therefore important.

Skolan har ett ansvar att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier. Trots detta visar undersökningar på att elever uppfattar att sexuella trakasserier förekommer på skolan, samtidigt som lärare uppfattar sin kompetens i sex- och samlevnadsundervisning som bristfällig. Genom #metoo fick sexuella trakasserier ett genomslag världen över. Syftet med studien är att undersöka hur det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier bedrivs i grundskolan samt om sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats sedan #metoo. Studien baseras på kvalitativ metod där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med fem NO-lärare som undervisar i årskurs 6-9 från olika grundskolor i Stockholms län, Västmanlands län samt Uppsalas län. En manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visar att arbetet mot sexuella trakasserier främst sker under sex- och samlevnadsundervisningen, i form av diskussioner och övningar för att främja en personlig integritet hos eleverna. Lärarna uppfattar att de inte prioriterar sex- och samlevnadsundervisningen lika mycket som de skulle vilja. Elevhälsoteamet bidrar till ett stöd för lärarna genom rådgivning. Lärarna uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats sedan #metoo, med mer levande diskussioner i klassrummet om framför allt sexuellt samtycke. Slutligen visar resultatet på att lärarna belyser att arbetet mot sexuella trakasserier är viktigt, däremot uppfattar de ett behov av kompetensutveckling inom sex- och samlevnadsundervisningen och en mer ämnesintegrerad undervisning. / The school has a responsibility to work preventively against sexual harassment. However, surveys show that students feel that sexual harassment is occurring at school, while teachers perceive their skills in sex and cohabitation as inadequate. Through #metoo, sexual harassment had a worldwide impact. The purpose of this study is to investigate how preventive work against sexual harassment is carried out in primary school and whether sex and cohabitation education has changed since #metoo. The study is based on a qualitative method where data has been collected through semi-structured interviews. Interviews have been conducted with five NO teachers who teach grades 6-9 from various primary schools in Stockholm County, Västmanland County and Uppsala County. A manifest content analysis was applied to analyze the interview material. The result shows that the work against sexual harassment is mainly done during sex and cohabitation education, in the form of discussions and exercises to promote the personal integrity of the students. Teachers feel that they do not prioritize sex and cohabitation education as much as they would like. The student health team contributes to support the teachers through counseling. Teachers feel that sex and cohabitation education has changed since #metoo, with more lively discussions in the classroom about, especially regarding sexual consent. Finally, the results show that the teachers emphasize that the work against sexual harassment is important, on the other hand, they experience a need for skills development in sex and cohabitation education and a more subject-integrated teaching.

No description available.

Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att elever som riskerar att inte nå målen ska ges den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas i riktning mot målen. Studiens syfte är att beskriva specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser för de elever som riskerar att inte nå målen. Studiens tre teman är Stödinsatser, Specialpedagogens roll och Främjande och förebyggande arbete. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger. För att bearbeta intervjumaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Analysen har gjorts utifrån systemteori och de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser är komplex. Dels handlar det om att i samråd med läraren identifiera elever, att välja adekvat anpassning eller stödinsats och att utvärdera dessa. Resultatet visar också att alla specialpedagogernas arbetsuppgifter ryms inom ramen för examensordningen men att de inbördes kan skilja sig åt i det att vissa arbetar mer elevfokuserat medan andra arbetar mer på organisationsnivå (SFS 2017:1111). Det skiljer sig också åt i hur mycket specialpedagogerna är involverade i systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla undervisningen på skolan. En slutsats som dras är att specialpedagogerna till stor del använder samma typ av extra anpassningar och stödinsatser, men att det skiljer sig mycket i vilka stödinsatser som förespråkas mest och i hur specialpedagogerna motiverar användandet av dem med utgångspunkt i användbarhet. En annan slutsats är att dokumentation av extra anpassningar är en förutsättning för att kunna utvärdera hur de har fungerat, och att många skolor gör detta trots de motsatta intentionerna i reformen kring extra anpassningar som kom 2014 (Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2014). / The Education Act (SFS 2010:800) states that students who are at risk of not reaching the minimum standards are entitled to support. The aim of this study is to describe the role of the Special Education Coordinator (SENCo) regarding the support given to students who risk not receiving a passing grade in at least one subject. The study has three parts: Support, The role of the SENCo, Promotion and prevention. The study has been conducted using a qualitative method with semi-structured interviews and qualitative analysis with nine SENCos. The analysis has been made using system theory and three perspectives: the relational perspective, the categorical perspective and the dilemma perspective. The result shows that the role of the SENCo regarding support is complex. The role includes cooperation with teachers in identifying students, in choosing the correct supplemental support and in evaluating the support given. The result also shows that the roles of the SENCo are included in the System of Qualifications (SFS 2017:1111), but that the SENCOs that were interviewed have different perspectives where some are more inclined to work close to the students whereas others operate on an organizational level. There is also a clear difference between how involved the SENCos are in the systematic quality work and in developing the teaching methods in order to reduce the amount of support provided to individual students. One conclusion is that the SENCos use the same types of supplemental support but that they motivate their use in different ways. Another conclusion is that documentation of supplemental support is necessary to be able to evaluate them and that many schools do this despite the intention in the reform from 2014 (Swedish Schools Inspectorate 2016; Swedish National Agency for Education, 2014).