Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext. Likaså saknas kunskap om familjemedlemmars föreställningar om detsamma. Syftet med de planerade studierna är att utforska vilka olika föreställningar om den egna psykiska ohälsan som förekommer bland personer med depressionssjukdom samt att utforska vilka olika föreställningar om psykisk ohälsa hos den sjuke som förekommer hos familjemedlemmar till personer med depressionssjukdom. Metoden har en fenomenografisk ansats och undersökningarna skall genomföras med halvstrukturerade djupintervjuer.

De föreställningar man har om hälsa är något individuellt och personligt. Dessa föreställningar kan påverka hur man väljer att arbeta, kan hälsopedagogers föreställningar om hälsa ha någon påverkan på hur de önskar att arbeta? Studiens syfte var att undersöka hälsopedagogiska studenters föreställningar med fokus på hälsa. I studien har sex studenter på det Hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Gävle intervjuats om sina föreställningar om hälsa. Resultatet tyder på att studenterna ser hälsa som en helhet med en balans mellan det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Det går även att se en koppling mellan studenternas syn på hälsa och hur de önskar arbeta som blivande hälsopedagoger.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta är för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte alltid de bästa. Drygt 50 % av alla människor med funktionsnedsättning står idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsättning går arbetslösa i Piteå (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare på att ha något negativa föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning och det visar sig även att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom området. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka föreställningar arbetsgivare har till att anställa personer med funktionsnedsättning, men även hur arbetsmiljön kan se ut på de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsättningar som finns för anställning. Kandidatuppsatsen behandlar även vilka hinder och behov som finns för arbetsgivare. Viktiga delar som finns med är vilka stödformer som samhället erbjuder till arbetsgivare så att de kan överväga en anställning. Uppsatsen visar på skillnader bland arbetsgivare gällande kunskap och erfarenheter och att det i sin tur påverkar föreställningarna till att anställa personer med funktionsnedsättning. Slutsatser som vi drar är att föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning är väldigt olika, där arbetsmiljön, vilka hinder som finns för anställning och vilka behov arbetsgivare har skiljer sig åt markant. Orsaken till detta verkar vara brist på kunskap, intresse samt förutsättningarna på arbetsplatsen och dess ekonomi. / Kompetens för alla, KOFA

This study examines social workers' perceptions of their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The purpose of this study was to examine how social workers' perceptions are affected by gender and main drug of choice of activities for young people who abuse. Methodically the study was conducted with qualitative interviews with social workers active in youth substance abuse treatment. The study was carried out a review of previous research in relation to empirical data for the reason to have a discussion of possible explanations of social workers' perceptions and their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The results showed that social workers' perceptions of their daily work with young people are about attitude, reflection and development opportunities in the practical session with the youth. These factors were crucial in work with young people. Results also showed that social workers did not experience any difference due to gender in the daily work but that the choice of actions in the daily work was based on young people's problems and what substance the young people used.

No description available.

Girls and boys perceptions about the opposite sex role on the schooyard Under de senaste decennierna har skolgården och barns lek på skolgården förändrats, barn leker idag nya lekar på nya platser på skolgården. Något som många forskare är eniga om är att fotbollsplanen är en plats på skolgården som haft hög maktposition under många decennier. Denna studie utgår från barn syn på sin lek, sin skolgård och sina kamraters lek. I studien har barnen i fokusgruppsamtal fått berätta sina föreställningar om sin egen och barn av det motsatta könets användning av skolgården. Studien kretsar kring tre teman; skolgården, lek och konflikt samt könens olika roller på skolgården. Restultatet är uppdelat i kategorier flockors- och pojkars lek på skogården, lek och konflikt och könens roller på skolgården. Vår studie visar att forbollensplanens centrala roll har minskat, vår studie visar även att barnen har stor kunskap om det motsatta könets lekar på skolgården.

Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs. Jämn könsfördelning åstadkoms i båda fokusgrupperna bestående av ett jämnt antal deltagare och fokusgruppen med tre deltagare bestod av två respondenter med manligt kön och en med kvinnligt kön. Studiens data analyseras genom två teoretiska perspektiv: Marlene Schommers teoretiska modell för epistemologiska föreställningar och ett sociokulturellt perspektiv. Studien genererade en flora av resultat men för att lyfta de främsta så hyser respondenterna föreställningen att inlärningshastighet varierar mellan individer och att detta beror på sociala faktorer och intrinsikala förutsättningar. De hyser också föreställningen att kunskap förändras när bättre eller kompletterande förklaringsmodeller föreligger. En klar majoritet av respondenterna hyser föreställningen att ens inlärningsförmåga är påverkbar och avhängig sociala faktorer. Vidare är samtliga respondenter överens om att kunskap är perspektivistisk i den bemärkelsen att den varierar beroende på ur vilken synvinkel och med vilka förutsättningar man betraktar den. Två av fokusgrupperna är överens om att föreställningar om kunskap och lärande styr elevens lärandestrategier medan den tredje gruppens föreställningar uteblir. När det gäller föreställningen att skolprestation styrs av dessa faktorer godkänner två fokusgrupper denna relation medan den tredje fokusgruppens inte tar ställning till denna kausalitet.

<p>Knowledge of ecological processes are a basis for the understanding of important environmental issues. Through qualitative interviews, 8 preschool class pupils have replied to questions concerning the concept nature, disintegration and environment. The aim of this survey was to examine what attitudes and knowledge children with different pedagogical background have about the nature and the environment.</p><p>The result of this survey in whole demonstrates that all pupils have good and equivalent knowledge of the nature and the environment, independently of their different pedagogical backgrounds. A difference was however that children that have background from “I Ur och Skur” (a Swedish outdoors preschool program) know the names of all small bugs that were in the survey. Their view of what can be regained was also different.</p><p>The preschool is one very important pedagogic stand when it comes to developing the children's understanding of what happens in nature. Children will interpret science concepts differently depending on their previous experiences of the surrounding world.</p>

Utifrån egna erfarenheter har vissa ensamkommande barn och ungdomar en något förskönad bild av landet och livet i Sverige. En sådan förskönad bild kan bli ett hinder för den egna integrationen hos de ensamkommande. Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn och ungdomars föreställningar om Sverige ser ut samt om dessa har förändrats och i så fall på vilket sätt förändringen har skett under tiden i Sverige. Överlag så finns det mycket forskning om ensamkommande ungdomar men när det gäller forskning som handlar om deras föreställningar om Sverige visar det sig vara ett ganska outforskat ämne. Studien bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer med ensamkommande ungdomar där fokus har legat på deras subjektiva bild och förväntningar på Sverige samt vilka bidragande faktorer som tvingade dem till flykt och vad som låg bakom deras val att fly till Sverige. Var det en slump eller redan förutbestämt? Det har visat sig att det finns skilda förväntningar på Sverige som land, där vissa förväntningar har infriats, medan andra inte har stämt överens med verkligheten bland ungdomarna. Betydelsen av att vara medveten om hur samhällets verklighet ser ut lägger en god grund för deras egen utveckling. För att underlätta integrationen och vägen in i det svenska samhället så krävs det mer kunskap och förståelse om ämnet.

Denna studie har till syfte att belysa hur lärarstudenter tolkar begreppet stereotypa föreställningar om kön. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarutbildningen förmedlar till lärarstudenterna hur de ska arbeta i sin framtida undervisning, med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om det som anses vara manligt och kvinnligt inom ämnet idrott och hälsa. I studien används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer för att få en djupare förståelse av lärarstudenternas upplevelser. I studien används Hirdmans (2004) genussystem som det teoretiska ramverket för att analysera studiens resultat. Resultatet i studien visar på att för lärarstudenterna är stereotypa föreställningar ett nytt begrepp när det gäller kön eftersom de aldrig mött begreppet förut under sin skolgång. Dessutom menar de att universitetslärarna inte medvetet tar upp begreppet stereotypa föreställningar om kön/genus. Resultatet visar även att lärarstudenterna hade önskat mer praktiska övningar och seminarier som leder till mer kunskap om stereotypa föreställningar om kön/genus. Lärarstudenterna upplever inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna arbeta med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt eller kvinnligt i sin framtida undervisning.