Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka internationaliseringsstrategier för svenska startups inom den expansiva rymdindustrin, specifikt internationalisering genom branschspecifika företagsinkubatorer, med fokus på den Europeiska Rymdorganisationens Företagsinkubator, ESA BIC. Forskningsmetodiken innefattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer med deltagare som representerar ledningen för fyra svenska entreprenörsledda företag inom rymdindustrin, där de får möjlighet att utveckla sina tankar kring företagets internationaliseringsstrategi. Uppsatsens slutsats belyser företagsinkubatorers viktiga roll i att stödja startups internationaliseringsprocess, särskilt när det gäller tillgång till nätverk, finansiering och affärsplanering. Den påvisar även hur entreprenörens egna erfarenhet, existerande nätverk, och förutsättningar påverkar behovet av en inkubator.  Den belyser också utmaningar och strategiska hinder som startups möter i den konkurrenskraftiga rymdindustrin, både inom och utanför inkubatorer. Rymdindustrin är underutforskad inom detta område och därmed ger avhandlingen värdefulla insikter om företagsinkubatorers roll i internationaliseringsprocessen för startups inom rymdindustrin, och framhäver fördelar och utmaningar som är förknippade med detta.

The purpose of this study is to enhance the understanding of what factors influence the choice of the selection process in government-funded business incubators. The study was conducted as an abductive multiple case-study of selection processes in Swedish government-funded business incubators. Our findings are summarized in a framework illustrating that owners and financiers stipulate important pre-conditions for the opportunities business incubators have in designing and implementing a certain selection process through their impact on the incubator goal and target group, and subsequently the choice of criteria. The regional context (local economics, level of entrepreneurial activity, collaborations and brand awareness) also stipulate a precondition for the incubator’s choice of the selection process by affecting the inflow of business ideas and therefore the pool of potential candidates available to the incubator. The amount and quality of the inflow mainly reflects in the rigorousness or flexibility in the application criteria. The design of the process, and thus the practices included, is highly influenced by the orientation of managers and operative staff in the incubator, conditioned upon available resources (organizational capabilities and constraints), and influenced by best practices, investor objectives, and macro trends. The study provides implications for research on selection processes in business incubators by highlighting that prior research has had a limited perspective of selection by primarily focusing on criteria and the flexibility and rigorousness in applying these, thus disregarding other practices and prevailing selection as an event rather than a process. Furthermore, we pinpoint several factors affecting the choice of the selection process, not previously discussed in the research literature. The emerging framework may also be used by stakeholders in order to understand how different factors impact the selection process and identify areas that are weak and need to be improved. / Syftet med denna studie är att förbättra förståelsen för vilka faktorer som påverkar valet av urvalsprocess i offentligt finansierade företagsinkubatorer. Studien har en abduktiv ansats och genomfördes som en multipel fallstudie av urvalsprocesser i svenska företagsinkubatorer. Resultaten från studien presenteras i ett teoretiskt ramverk som betonar att ägare och finansiärer utgör viktiga förutsättningar för inkubatorns möjligheter att utforma processen genom deras inverkan på mål och målgrupp. Mål och målgrupp återspeglas främst i valet av kriterier, men kan ha en indirekt påverkan även på det sätt som inkubatorerna arbetar för att uppfylla målen. Den regionala kontexten utgör också en viktig förutsättning för inkubatorers möjligheter genom dess påverkan på inflödet av affärsidéer och därmed poolen av potentiella kandidater som är tillgängliga för inkubatorn. Mängden och kvaliteten på inflödet påverkar i huvudsak huruvida tillämpningen av kriterier är rigorös eller flexibel. Utformningen av processen påverkas i stor utsträckning av den operativa personalens erfarenheter och gemensamma organisatoriska lärande i inkubatorn. Sådant inflytande kan dock till viss del vara begränsat av de resurser i form av medel, tid och personal som finns i inkubatorn. Vi finner även att rådande trender inom jämställdhet och hållbarhet, samt best practices och investerar-objektiv har inflytande på hur inkubatorer väljer att utforma urvalsprocessen. Studien bidrar till forskningen om urvalsprocesser i företagsinkubatorer genom att belysa att tidigare forskning har haft ett begränsat perspektiv på urval genom att enbart fokusera på kriterier samt flexibilitet och rigiditet vid tillämpningen av dessa och därmed bortse från övriga selektionspraxis. För att kunna förstå och förbättra urvalsprocessen bör ett bredare perspektiv på urval inkorporeras i forskningslitteraturen, där urval förstås som en process snarare än ett isolerat skeende. Vidare identifierar vi flera faktorer som påverkar valet av urvalsprocessen, men som inte tidigare diskuterats i forskningslitteraturen. Vårt ramverk kan också stödja olika intressenter att identifiera styrkor och svagheter i det ekosystem de verkar inom såväl som deras egen inverkan på urvalsprocessen.