<p>Undersökningen tar reda på fem olika grundskollärares uppfattningar kring värdegrundsarbetet. Synen på värdegrund, konflikter, elevers problembeteende samt metoden ART (aggressive replacement training) diskuteras. Hur dessa begrepp kommer till uttryck i det vardagliga arbetet samt vilka pedagogiska konsekvenser det får förs även fram. ART är en metod som ska ge elever alternativ till ett negativt beteende. Den innefattar tre delar: ilskekontrollträning, social färdighetsträning samt moralträning. För att undersöka hur lärares värdegrundsarbete förmedlas har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultaten visar att värdegrundsarbetet genomsyrar lärarnas vardag. I värdegrunden ingår konflikthantering och det måste prioriteras före undervisningen, anser deltagarna. Om eleverna inte är trygga kan de inte ta in kunskap. För att ha en trygg klassrumsmiljö krävs positiva sociala relationer mellan lärare och elever. Genom ett empatiskt förhållningssätt kan läraren skapa ett gott socialt klimat och vara en förebild för eleverna. ART är ett verktyg för att arbeta förebyggande med värdegrund, samtidigt som metoden erbjuder strategier för ett alternativt beteende hos de elever som har svårigheter socialt och emotionellt. Deltagarna beskriver positiva effekter hos dessa elever både gällande lärandet och i den sociala samvaron. För att få en mer bestående förändring hos eleverna krävs tid och ett gott samarbete med hemmet. Resultatet visar att föräldrar inte alltid är positivt inställda till sitt barns deltagande i ART. Kritik framförs mot att metoden riktar in sig på symtomen och inte tar tag i de bakomliggande orsakerna.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ”moderna” utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den. Intervjuerna visar också att de har mycket kunskaper kring utemiljön, men möjligen inte erfarenheten för att våga använda den fullt ut. Vi kunde också finna att Naturskolan, som bidrog med pengar också hade en stor påverkan i utformningen av utemiljön.</p>

<p>Abstrakt </p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.</p>

<p>I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. </p><p>Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. </p><p>För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola. Med hjälp av mitt empiriska material vill jag ge en bild av dels föräldrars förhållningssätt kring religion i förskolan, dels vilka förhåll-ningssätt som föreskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I min analys av detta material har jag använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys. </p><p>Det finns en tendens att dela in barn i olika grupper efter religiös och kulturell tillhörighet och trots att Sverige ofta beskrivs som ett sekulärt land finns det en mening med att fråga sig vilket inflytande majoritetsreligionen har på förskolans verksamhet och hur detta ter sig i mötet med förskolebarnen och deras kulturella bakgrund.</p>

<p>I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. </p><p>Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. </p><p>För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola. Med hjälp av mitt empiriska material vill jag ge en bild av dels föräldrars förhållningssätt kring religion i förskolan, dels vilka förhåll-ningssätt som föreskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I min analys av detta material har jag använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys. </p><p>Det finns en tendens att dela in barn i olika grupper efter religiös och kulturell tillhörighet och trots att Sverige ofta beskrivs som ett sekulärt land finns det en mening med att fråga sig vilket inflytande majoritetsreligionen har på förskolans verksamhet och hur detta ter sig i mötet med förskolebarnen och deras kulturella bakgrund.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.</p>

<p> </p><p> </p><p><strong></strong>Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända invandrarbarn har det i skolan och hur lärarna arbetar med dem. Jag utgår från lärarens perspektiv i mitt arbete.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ ansats som metod, för att få en djupare förståelse av nyanlända flyktingbarns situation i skolan. Den empiri jag har använt har erhållits från kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört tre halvstrukturerade intervjuer.</p><p><em></em></p><p>Tidigare forskning visar att från ett monokulturellt perspektiv där lärarna undervisat utifrån svenskhetens referensramar, värderingar och mål, trots att det har funnits mångkulturella elever i klassrummet, har man nu kommit fram till att en skola med många elever med multietniska bakgrunder bör innehålla ett annat pedagogiskt arbetssätt som utgår mer från elevers olikheter. Detta mångkulturella perspektiv, där man undersöker hur lärarrollen går och bör gå hand i hand med mångkulturell skolutveckling, är en ny gren i forskningen. Ett nytt pedagogisk begrepp har tillkommit vilket är <em>interkulturellt</em> lärande, det tolkas som en mång- och ömsesidig process där individer lär sig att vara öppna och acceptera varandras kulturer. Interkulturell pedagogik tolkas även som ett förhållningssätt i undervisningen vilket genomsyrar lärarens arbete med nyanlända flyktingbarn. Forskning visar även att många flyktingbarn har upplevt våld och trauma på ett eller annat sätt. Många av dessa människor sitter bakom en skolbänk någonstans i landet. Olika metoder och arbetssätt behövs för att hjälpa dessa elever som lider av hemska erfarenheter. Dessa metoder har sin utgångspunkt i den interkulturella pedagogiken.</p><p> </p><p>I min undersökning visar det sig att många nyanlända barn har olika erfarenheter från hemlandet. Några har varit med om hemska upplevelser, trauman och aldrig gått i skolan. Det förekommer även analfabetism bland elever och föräldrar. Lärarens synsätt på de olika kulturerna är att alla ska behandlas lika och undervisas på ett sådant sätt som passar alla. Eleverna måste lära sig att acceptera varandras kulturer. Det jag fann mest intressant i min undersökning var en viss folkgrupps syn på muslimer och andra kulturer. Där fann jag en hierarki och statusskillnader mellan grupper som jag inte visste kunde uppstå. Detta skulle kunna vara en intressant aspekt för vidare forskning.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att undersöka pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilar. Det har också studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lärandestilar. I litteraturgenomgången beskrivs olika lärandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som använts för att få fram resultatet har varit kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lärandestilar men våra resultat visar inte att pedagoger medvetet lägger upp sin undervisning utifrån dessa olika lärandestilar. Resultaten visar också att de visuella och auditiva lärandestilarna verkar vara mer tillgodosedda än andra.</p>

<p>I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet. På så sätt hämtar barnen in kunskaper lättare då de fångas av något spännande vilket underlättar för lärandet. Dessutom visar studien att pedagogerna ofta har ett syfte med att gå in i barnens lek samt skapar syften utefter lekens innehåll och går sällan in i barnens lek enbart för att leka.</p>

<p>Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning.</p><p>En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.</p>