This thesis has examined in which respects the employer's right to unilaterally change the arrangement of working hours for its employees is limited, in current Swedish law. The work has analyzed different limitations found in statutes, case law and in agreements and divided them into two different categories. One is a substantive aspect, which has taken aim at such limitations which partly mean prohibitions against the employer to arrange working hours in a certain way, and partly those which oblige the employer to make a certain decision. The second is a formal aspect, which does not take away the employer's decision-making right but constitutes practical obstacles for the employer in the decision-making process or that certain obligations are triggered after making a certain decision. The work has also concluded that there is no detailed regulation of how the working hours should be arranged in the Swedish statutory system, which means that the employer's right to decide is extensive. Hence, the most effective and far-reaching way to limit the employer's right to decide is through collective agreements with trade unions and personal agreements with individual employees.

Sambandet mellan social och organisatorisk arbetsmiljö och den anställdes hälsa är väl etablerat, varav på senare tid har det betonats allt mer att en bristande social och organisatorisk arbetsmiljö är den viktigaste riskfaktorn till ökad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet. Denna studie syftade till att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö i en kommun, huvudsakligen med utgångspunkt i chefers upplevelser ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. Det möjliggjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sju chefer och ett huvudskyddsombud som deltagare. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön inom kommunen huvudsakligen upplevs fungera bra ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, framförallt i och med en god kommunikation och en omfattande åtgärdshantering i form av bland annat regelbundna arbetsplatsträffar, prioritering av arbetsuppgifter samt dokumenterade och tillgängliga riktlinjer avseende kränkande särbehandling. Det finns utrymme för förbättring avseende några faktorer. Förslag, baserat på det som framkommit i studien, är att se över krav i relation till resurser för att minska upplevd hög arbetsbelastning hos chefer samt utbilda dem inom gränslöst arbete för att separera arbetsliv från privatliv. Förslag är även att tydliggöra nolltolerans avseende kränkande särbehandling inom de verksamheter där det brister för att fler arbetstagare ska agera på förekomst av det och slutligen, att fler chefer inför en mindre medarbetarundersökning veckovis. Det i syfte att kontinuerligt få en inblick i medarbetarnas upplevelser av deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö för att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv.

På grund av uppmaning från EU-kommissionen tillfördes nya bestämmelser i Arbetstidslagen (1982:673) för att anpassas de skyddsregler som finns om minsta dygnsvila i EU:s arbetstidsdirektiv är att en fastställd viloperiod kan påverka sjukvårdspersonalens stress inför att nå sömn efter ett kvällspass positivt. Däremot visar det sig att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila inte är en garanti för att sjukvårdspersonalens återhämtning ökar. Sjukvårdspersonalen upplever att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila har skapat förändringar som orsakat ökad stress, ökad arbetsbelastning, brist på återhämtning och sämre balans mellan deras arbets- och privatliv. Det är därav möjligt att se lagen kunna ge upphov till likvärdiga hälsorisker som den syftar att förebygga. Reglerna av bestämmelsen påverkar sjukvårdspersonalen möjlighet att fylla deras privatliv med meningsfulla saker samt nå återhämtning. Till förs resonemang om att det inte är få timmar mellan arbetspassen som upplevs vara den största påverkan för deras återhämtning, utan att det är bristande flexibilitet och fler antal arbetspass i följd. Avslutningsvis framförs en sammanfattande diskussion av studiens resultat följt av förslag på framtida forskning