Bakgrund: De flesta kvinnor som föder barn vaginalt får någon form av förlossningsbristning som i många fall påverkar kvinnan både fysiskt och psykiskt. Trots detta finns kunskapsluckor inom ämnet där diagnostisering, prevention och behandling ligger i topp och ger en ofullständig vård för de drabbade kvinnorna. Genom att barnmorskan får ökad kunskap gällande vårdandet av kvinnor med förlossningsbristningar så stärks vården och blir mer pålitlig för de som drabbas. Syfte:   Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av förlossningsbristning. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design där 12 vetenskapligaartiklar använts. Dessa söktes fram via databaserna Pubmed samt Cinahl. Resultat: Deltagarna upplevde att de förlorat en del av sig själva genom att inte känna igen sin egen kropp då flera besvärades med urininkontinens och underlivet kändes annorlunda. Deltagarna upplevde fysisk smärta vid samlag eller fysisk aktivitet. Något som dessa kvinnor upplevde hämmar dem i sin vardag eller i sin relation till sin partner. Att inte kunna njuta av sex eller behöva avstå från sex är något som påverkar deltagarna och          sänker självkänslan. Deltagarna uppgav att bra bemötande och vårdpersonal som lyssnade och visade förståelse var viktigt för förtroendet till vården. Flera av deltagarna upplevde en normalisering av deras problem samt bristfällig information om deras skada. Slutsats: Deltagarna upplevde fysiska och psykiska besvär som exempelvis urinläckage och låg självkänsla efter sin förlossningsbristning. Bra bemötande och rätt hjälp från vården ansågs viktigt för kvinnorna. Genom att öka kunskapen i vården angående förlossningsbristningar skapas bättre förutsättningar för kvinnorna.

Förlossningsbristningar involverar olika former av skador på vagina, vulva, perineum och analsfinktrar. Skadan kan uppstå spontant under födseln eller genom iatrogena skador som hälso- och sjukvården åstadkommit. Bristningar uppskattas drabba cirka 80 procent av förstföderskor och kan leda till komplikationer som kan påverka livskvaliteten på flera sätt. Genom historien har vårdandet av bäckenbottens vävnader studerats, men allteftersom barnafödseln förflyttades till sjukhus och förlossningsvården medikaliserades kan en stor del av förlossningskunskapen ha försvunnit. Födslorummet blev till ett vårdrum och förlossningssfären till ett kliniskt skeende. Detta kan i sin tur ha bidragit till att förlossningsbristningar kommit att normaliseras. Syftet var att kartlägga hur olika metoder kan förebygga uppkomsten av förlossningsbristningar. Vald metod blev en icke-systematisk litteraturöversikt som omfattade randomiserade kontrollerade studier, observationsstudier, tvärsnittsstudier samt kohortstudier med kvantitativ design. Databassökningen utfördes i PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning utfördes på samtliga artiklar och endast ett urval som uppfyllde grundläggande kvalitetskrav ingick i litteraturöversikten. Med hjälp av en integrerad analys kunde en sammanvägning av flera studier genomföras och sammanställas till ett gemensamt resultat. Kvantitativa data extraherades från artiklarnas resultat och omformulerades till beskrivande text. Totalt 31 artiklar med kvantitativ ansats identifierades som svarade an på syftet och blev grunden för den icke-systematiska litteraturöversikten. Genom dataanalysen identifierades flera metoder som kan förebygga uppkomsten av förlossningsbristningar. Samtliga metoder delades in under två huvudkategorier: ”Metoder med god skyddande effekt på förlossningsbristningar” samt ”Metoder med tveksamt skyddande effekt på förlossningsbristningar”, med sju tillhörande underkategorier: ”Vårdande av perineum under graviditeten”, ”Vårdande av perineum i samband med förlossningen”, ”Barnmorskeledd förlossning”, ”Ett kontrollerat framfödande”, ”Barnmorskans händer och kommunikation som verktyg för att motverka förlossningsbristningar”, ”förlossningspositioner och att föda i vatten” samt ”Perineotomi i förebyggande syfte mot förlossningsbristningar”. Slutsatsen indikerade på flera metoder som kan motverka uppkomsten av förlossningsbristningar. De metoder som visade på god skyddande effekt var värme och perinealmassage, barnmorskeledda förlossningar och närvaron av två barnmorskor vid framfödandet samt att föda i sidoläge och fyrfota position. Metoder som visade på tveksamt skyddande effekt relaterat till tvetydiga resultat var att föda i litotomiläge, rutinmässig användning av perineotomi samt hands on-tekniken. På grund av osäker evidens ökar komplexiteten för forskningsområdet. / Vaginal tearing involves various forms of damage to the vagina, vulva, perineum and anal sphincters. Vaginal tearing can occur spontaneously during birth or through iatrogenic injuries achieved by the healthcare providers. Vaginal tearing is estimated to affect about 80 percent of primiparous women and can lead to complications that can affect the quality of life in several ways. Throughout history, care of the pelvic floor tissues has been studied, but as maternity care has become more medicalized, pregnancy and childbirth came to be seen as a pathological event. This, in turn, may have contributed towards the normalization of vaginal tearing. The aim was to examine how different methods can prevent the occurrence of vaginal tearing during childbirth. The method chosen was a scoping review that included the analysis of randomized controlled trials, observational studies, cross-sectional studies and cohort studies utilizing a quantitative approach. The database search was performed in PubMed and CINAHL. A quality review was performed on all articles and only the selection that met the quality requirements was included. By using an integrated analysis several studies compiled to produce a conclusive result. Quantitative data was extracted from the results of the articles and reformulated into a descriptive text. A total of 31 articles with a quantitative approach were identified that answered this thesis’ aim and built the structure of the scoping review. Through the data analysis, two main categories with associated sub-categories were identified. The main categories that have emerged are: "Methods with good protective effect on vaginal tearing" and "Methods with questionable protective effect on vaginal tearing". Sub-categories that have been identified are: "Perineal care during pregnancy", "Perineal care during birth”, "Midwife-led birth", “Controlled vaginal delivery”, "Midwife's hands and communication to prevent vaginal tearing”, "Delivery positions and water birth" and "Episiotomy as a preventive measure against vaginal tearing ". The conclusions of this thesis’ research indicated several methods that could prevent vaginal tearing. In particular, there was good evidence to establish that caring for the perineal area by massaging the perineum and applying warm compresses, midwife-led birth and the presence of two midwifes during birth as well as birth in lateral position and hands-and-knees position. Methods that were found to be ineffective included birth in litothomy position, routine practice of episiotomy as well as the hands on-technique. Due to inconclusive evidence the complexity of the research area increases.

Den sexuella hälsan och sexualiteten utgör centrala faktorer i kvinnans livsvärld. Historiskt sett har bilden av kvinnans sexualitet varit belagd med olika tabu vilket ännu idag återspeglas i samhället. Förlossningsbristningar kan leda till fysiska och psykiska konsekvenser som kan påverka kvinnans sexuella hälsa. Barnmorskan kan hjälpa kvinnan till en bättre sexuell hälsa genom att inneha god kunskap om förlossningsbristningar. Stöd och information före och efter förlossning kan bidra till en ökad Känsla av Sammanhang, KASAM, och främja den sexuella hälsan. Caritativt vårdande kan bidra till att lindra lidande samt använda lidandet som motivation till förändring. Förlossningsbristningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och därmed hennes livsvärld. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av hur deras sexuella hälsa har påverkats efter att de drabbats av förlossningsbristningar. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 10 kvinnor intervjuades. Resultatet visar att förlossningsbristningar begränsar kvinnors sexuella frihet. Kvinnorna upplevde en försämring av den sexuella hälsan men ibland även en förbättring då nya aspekter av det sexuella livet framtonades. Dock upplevde kvinnorna sig som begränsade även när deras sexuella hälsa förbättrats. Känslor av att vara trasig, smutsig, ha ett påverkat självförtroende, en påverkad relation och/eller svårigheter att träffa någon ny framkom. Sjukgymnastik, tydlig information från vården samt att utforska nya sätt att utöva sexualiteten till exempel med hjälp av sexleksaker och icke-penetrerande sex främjade den sexuella hälsan. Skamkänslor, nonchalans från vårdens sida samt bristande information upplevdes som försämrande faktorer. Det krävs en större öppenhet kring att tala om sexualitet inom vården samt en bättre samordnad och koordinerad vårdkedja i kombination med förbättrad information, utbildning och uppföljning. Sexuella hjälpmedel behöver lyftas och implementeras i vården. Barnmorskeledd utbildning av olika yrkeskategorier i att tala om sexuell hälsa kan vara av stor nytta. / Sexual health and sexuality are central factors in a woman's life world. Historically, the image of women's sexuality has been covered with various taboos, which are still reflected in society today. Perineal tears can lead to physical and psychological consequences that can affect a woman's sexual health. The midwife can help the woman to a better sexual health by having good knowledge about perineal tears. Support and information as well before as after childbirth can help increase the Sense of Coherence, SOC, and promote sexual health. Caritative care can contribute to alleviate suffering and use the suffering to generate motivation for change. Perineal tears can affect a woman's sexual health and thus her life world. The purpose of the study was to describe women's experiences of how their sexual health has been affected after they suffered from perineal tears. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 10 women were interviewed. The results show that perineal tears caused a limitation to women’s sexual freedom. Women experienced a deterioration in sexual health, but sometimes also an improvement when new aspects of sexual life emerge. However, the women felt restricted regardless of whether their sexual health had improved. Feelings of being broken, dirty and having affected self-confidence, affected relationships and/or difficulties meeting someone new emerged. Physiotherapy, clear information from healthcare and exploring new ways of exercising sexuality, for example with the help of sex toys and non-penetrative sex, promoted sexual health. Feelings of shame and nonchalant treatment from healthcare professionals as well as a lack of information were perceived as limiting. There is a need for greater openness in talking about sexuality in healthcare as well as a better coordinated chain of care in combination with improved information and follow-up. Sexual aids such as sex toys need to be lifted and implemented in care. Midwife-led training of various professional categories in talking about sexual health can be of great benefit.