Förlossningen är en stor händelse i kvinnans och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossning och skall även ha kunskap kring komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar exempelvis vaginal instrumentell förlossning med tång eller vakuumextraktion (VE) som här benämns sugklocka. Instrumentella förlossningar i Sverige ökar och år 2011 avslutades ca 9 % av förlossningarna instrumentellt. Forskning har visat att förlossning med VE ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och skapar vårdlidande hos kvinnorna. Lite forskning finns kring kvinnors upplevelse av förlossning med VE. Syftet med studien är därför att belysa kvinnors upplevelse av förlossning som avslutats med VE. På så sätt ökar kunskapen vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för barnmorskor att stödja dessa kvinnor. Individuella intervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Kvinnorna var mellan 31-44 år och förlösta mellan 5- 11 månader före intervjutillfället. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för genomförandet. I resultatet framkom de fem kategorierna; rädsla för ohälsa, känsla av uppgivenhet, behov av stöd från personal, önskan om delaktighet samt avsaknad av det normala och förväntade förlossningsförloppet. Studien visade att kvinnorna upplevde rädsla och smärta vid förlossningen och att behovet av barnmorskans stöd i form av närvaro och information var viktigt för att minska rädslan och öka delaktigheten. För att kvinnorna skulle känna delaktighet var det viktigt att barnmorskan hjälpte dem att få kontroll över förlossningen och motivera dem att fortsätta kämpa. I temat Önskan om att bli bekräftad i det normala under det oväntade och komplicerade förlossningsförloppet framkom att det var betydelsefullt för kvinnorna att VE avdramatiserades utan att det komplicerade förloppet bagateliserades. Vidare forskning kring detta ämne är av stor vikt då barnmorskans kunskap kring känslor i samband med förlossning ökar chanserna för att skapa en positiv förlossningsupplevelse vid förlossningar som avslutas med VE. / Program: Barnmorskeutbildning

I slutet av 1980-talet fick förlossningsrädsla en ökad uppmärksamhet i Sverige och ett flertal verksamheter för förlossningsrädda startades. Förlossningsrädsla har visat sig i flertal studier leda till olika interventioner och fler komplikationer vilket kan påverka kvinnans förlossningsupplevelse och anknytningen till sitt barn. En del kvinnor lider av så kallad primär förlossningsrädsla, vilket uppstått innan kvinnorna varit med om någon förlossning, dock så är majoriteten av förlossningsrädda kvinnor omföderskor vilket benämns som sekundär förlossningsrädsla. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsrädda omföderskors tankar och känslor om sin kommande förlossning. Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats gjordes med nio stycken omföderskor. Texten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras genom tre kategorier, Att sakna tilltro till sig själv och kontroll av sin rädsla, Att känna ovisshet och osäkerhet och Att försöka hantera sin rädsla. Dessa kategorier är uppbyggda av åtta underkategorier. Resultatet visar att kvinnorna var rädda för en upprepning av sin tidigare erfarenhet och kvinnorna uttryckte en önskan om respekt, lyhördhet och vänligt bemötande. Genom att belysa hur kvinnor kan tänka och känna inför sin kommande förlossning kan barnmorskor på förlossningsklinik öka sin förståelse för vad förlossningsrädsla kan innebära. På så sätt kan grunden läggas för en bättre handläggning av vården av förlossningsrädda kvinnor vid nästa förlossning och därmed öka möjligheter för en mindre traumatisk förlossningsupplevelse. / Program: Barnmorskeutbildning

Introduktion: Ett av de viktigaste målen inom förlossningsvården är att kvinnor får en positiv förlossningsupplevelse. En positiv förlossningsupplevelse utvecklar en positiv inställning till moderskapet och hjälper till att underlätta övergången till att bli föräldrar. Trots att det framkommer i ett flertal studier att ett gott stöd, bemötande och trygghet främjar en positiv förlossningsupplevelse, förekommer det att avsaknad av dessa tre faktorer som orsakar negativa upplevelser för nyblivna föräldrar.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till att föräldrar inte är nöjda med stöd och bemötandet och/eller inte kände sig trygga i samband med vård under förlossningen, samt att beskriva vad som kan förbättras i stöd och bemötandet.Metod: En webbaserad enkät som besvarades av nyblivna föräldrar efter förlossningen under 2011 på ett sjukhus i västra Sverige. Web-enkäten innefattar föräldrarnas upplevelser under hela vårdkedjan, mödrahälsovård, förlossning samt BB. Denna magisteruppsats består av en analys baserad på tre slutna frågor samt efterföljande tre öppna frågor där en lägre grad av nöjdhet alternativt missnöjdhet (5%) gällande upplevelser av stöd, bemötande och trygghet i samband med barnafödande. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De som var mindre nöjda/missnöjda med förlossningsvården uttryckte empatilöst och oprofessionellt behandlande av personal, att inte bli lyssnad till eller betrodd, att personalen inte läst journalen eller gav otillräckligt med information. Vidare sågs att föräldrarna saknade fysisk och mental närvaro av personal och de upplevde personalen som stressad. Detta kunde resultera i en otrygghet hos föräldrarna samt medförde det en oro, vilket kunde bidra till en negativ förlossningsupplevelse. Analysen av materialet resulterade i sju kategorier. Konklusion: De flesta föräldrarna är nöjda eller mycket nöjda med stöd, bemötande och trygghet i samband med barnafödande på förlossningsavdelningen. Andelen föräldrar som var mindre nöjda eller missnöjda beskrev framförallt ett missnöje med stöd, bemötandet och informationsflödet från vårdpersonalen. Detta visade sig resultera i en otrygghet samt en negativ förlossningsupplevelse. [Abstract:] Introduction: One of the most important aims within obstetric care is to give women a positive birth experience. A positive birth experience develops a positive attitude towards motherhood and helps to ease the transition to become parents. Although it’s found in several studies that good support during labor, a respectful and professional attitude from obstetric staff and the sense of security promote a positive birth experience, it occurs that absence of these three factors cause a negative perception of labor for parents.Objective: The aim was to describe the causes why parents were not satisfied with the support and treatment and / or did not feel safe in connection with care during labor, and to describe what can be improved when it comes to support and treatment.Method: A web-based questionnaire answered by parents after giving birth in 2011 at a hospital in western Sweden. Web survey includes parents' experiences throughout the continuum of care, maternity care, obstetric care and maternity ward. This master thesis consists of an analysis based on three closed questions and subsequent three open questions where a lower degree of satisfaction or dissatisfaction (5%), regarding perceptions of support, treatment and protection in connection with childbirth, describes in text. The data were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Those who were less satisfied / dissatisfied with maternity care expressed a lack of empathy and unprofessional treatment by the staff, not to be listened to or mistrusted, that the staff did not read the journal or gave insufficient information. Furthermore the parents described a lack of physical and mental presence of staff and experienced staff as being stressed. This could result in parents feeling less secure which could led to anxiety which could contribute to a negative birth experience. The analysis of the data resulted in seven categories.Conclusion: The majority of parents are satisfied or very satisfied with the support, attitude and sense of security during childbirth. The proportion of parents who were less satisfied or dissatisfied described the particular dissatisfaction with support, attitude and information flow from the staff. This was found to result in a sense of feeling insecure and a negative birth experience. / Program: Barnmorskeutbildning

Att föda barn är förenat med smärta. Fokus ligger idag på att minska eller göra smärtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier är effektiva hjälpmedel för smärthantering och personligheten kan påverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka copingstrategier som förknippas med en tillfredsställande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses påverka valet av dem. Enkäter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse. De mer optimistiska kvinnorna använde sig mer av närmande coping (r = 0,53; p = 0,001) som innefattas av att söka emotionell och instrumentell support, att acceptera och agera aktivt för att hantera sin situation. Och användandet av närmande strategier var i sin tur förknippat med en mer positiv förlossningsupplevelse (r = 0,50; p = 0,05) där optimism och närmande coping tillsammans stod för 30 % av variansen. Kunskapen om hur optimism påverkar copingbeteendet kan effektivisera strategianvändandet under förlossningen.

Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten. Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor. Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS. Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse. Fler förstföderskor än omföderskor önskade planerat kejsarsnitt när de kom till Auroramottagningen. De flesta kvinnor som önskade vaginal förlossning blev vaginalt förlösta. Över hälften av kvinnorna som deltog i studien var mindre rädda för förlossning 1 – 2 år efter förlossningen än de upplevde att de var innan Aurorasamtalet och förlossningen. Konklusion: Aurorasamtal förefaller ha störst betydelse för omföderskor och för de kvinnor som önskar vaginal förlossning. / Background: About 5 % of all pregnant women suffer from severe fear of childbirth. Women with fear of childbirth are at higher risk for complications during and after pregnancy. In Sweden a lot of resources are being spent on Aurora counselling to help women with fear of childbirth. There is no comprehensive evaluation of Aurora counselling though. Aim: The aim of this study was to examine the experience and impact of Aurora counselling for childbirth as well as the experience of the following birth among primipara and multipara women. Method: The study had a retrospective study design in which data was collected through a survey. The data was compiled in SPSS. Results: The majority of women felt that the Aurora counselling has helped them to experience a more positive birth experience. More primipara than multipara desired an elective caesarean section when they came to Aurora Clinic. Most of the women who desired to have a vaginal birth became vaginally delivered. More than half of the women who participated in the study were less afraid of childbirth 1 - 2 years after the birth than they estimated they were before the Aurora counselling and childbirth. Conclusion: Aurora counselling seems to have the greatest impact on multipara women as well as on women who desire vaginal birth.

Plats och stöd för födande är faktorer som påverkar kvinnor vid barnafödande. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på förlossningsklinik. Att kvinnor får längre till sin närmaste förlossningsklinik är något som ökar i samband med centralisering av förlossningsvården. Det saknas studier i Sverige på kvinnors erfarenheter av att ha långt avstånd mil till närmaste förlossningsklinik. Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av att ha över tio mil till närmaste förlossningsklinik. En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där telefonintervjuer genomfördes med tio kvinnor bosatta i Norrbotten. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och ledde fram till fyra kategorier; “Strategier inför färden: Att försöka få kontroll”, “Att komma iväg: Med målet att föda i trygghet”, “Att vara på förlossningen: På gott och på ont”, “Eftertankar: Med facit i hand”. Kategorierna utmynnade i temat: Kvinnor tar ett ansvar för att hinna föda i trygghet. Avståndet medförde en oro och kvinnor utvecklade strategier för att försöka få kontroll över den otrygga situationen. Att ta beslutet om när de skulle åka in till förlossningen kunde vara förenat med osäkerhet och beslutet var något som kvinnorna hade önskat få bekräftelse i. Att vara på förlossningen beskrevs som en trygghet. Där fanns kompetens och resurser och möjlighet att överlåta ansvaret för förlossningen till barnmorska. Efter förlossningen fanns en oro för vad som kunde ha hänt och tankar om att det var tur att allt gick bra. Resultatet visar att det långa avståndet påverkar kvinnor med en oro innan, under och efter förlossningen.

En förlossning är en kraftfull upplevelse som kommer påverka kvinnans hälsa och självkänsla. Ibland uppstår komplikationer med mor eller barn som gör det nödvändigt att avsluta förlossningen med kejsarsnitt, vilket kan leda till en traumatisk upplevelse. Antalet akuta kejsarsnitt ökar för varje år och det är viktigt att få en ökad förståelse för hur kvinnor upplever denna oförberedda situation. Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av en förlossning som avslutas med ett akut eller ett urakut kejsarsnitt. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, baserad på nedskrivna berättelser från 16 kvinnor. I resultatet presenteras fynden i två huvudkategorier; ”Att världen vänds upp och ned” samt ”Varierad information och stöd”. Dessa resulterar sedan i sju underkategorier; Blandade reaktioner i samband med beslutet, Känsla av ensamhet,  Mötet  med  barnet  blev  inte  som  förväntat,  En  omställning  i  den  nya vardagen, Ett gott stöd av partnern, Brister i vårdandet samt Otillräcklig information. Ett akut/urakut kejsarsnitt upplevs olika beroende på omständigheterna till kejsarsnittet samt vad kvinnan bär med sig för erfarenheter sedan tidigare. Det kan leda till en traumatisk och negativ förlossningsupplevelse som kan påverka kvinnans syn på sig själv samt sin sexuella och reproduktiva hälsa. Upplevelsen av information och stöd under en förlossning har stor betydelse för kvinnans förlossningsupplevelse. En vanlig upplevelse vid ett akut/urakut kejsarsnitt är att kvinnan känner sig ensam i sin situation, och att hon ligger ensam på post-operationsavdelningen utan information om vad som har hänt och hur hennes barn mår. Barnmorskebristen i Sverige gör att alla kvinnor inte får möjligheten till en närvarande barnmorska med kontinuerligt stöd, vilket också påverkar kvinnors trygghet under förlossningen. Partnern blir istället ett stort stöd och vid en komplex situation som akut och urakut kejsarsnitt är det inte ovanligt att kvinnan oroar sig för sin partner.

Bakgrund: En förlossning kan väcka många känslor hos den födande kvinnan, både positiva och negativa. Denegativa känslorna kan försvåra och bromsa kvinnans förlossningsförlopp. En hjälp i att kvinnan ska upplevafödandet som hanterbart kan vara Föda utan rädsla [FUR] metodens fyra verktyg; andningen, avspänningen,röstens kraft och tankens kraft. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vilka skillnader som fanns mellanfödande kvinnor som använt sig av metoden Föda utan rädsla och födande kvinnor som inte använt sig avmetoden, genom att jämföra bakgrundsvariabler, förlossningsvariabler och förlossningsupplevelse. Metod:Kvantitativ retrospektiv studie. Urvalet bestod av 4421 kvinnor som fött barn vid en förlossningsavdelning iMellansverige under januari 2020-november 2021. Variabler från kvinnornas förlossningsjournaler hämtadesautomatiskt till SPSS och innehöll avidentifierad information. Data analyserades i statistikprogrammet SPSSmed deskriptiv design, chi-två test och logistisk regression. Resultat: Resultatet visar att förstföderskoranvände metoden i större utsträckning än omföderskor. En lägre andel kvinnor som använde FUR-metodenavslutade förlossningen med akut kejsarsnitt (4,4 procent VS 12,4 procent). Slutsats: Studien har visat attFUR-metoden kan påverka förlossningsutfallet. Användandet av FUR-metoden påverkade inte hur kvinnanskattade sin förlossningsupplevelse. För att grundligt kartlägga metodens effekt behövs därför vidare studier.Klinisk tillämpbarhet: Om studiens resultat kan bekräftas genom vidare forskning, bör personal utbildas inomFUR-metoden och barnmorskor på mödravården bör uppmuntra både förstföderskor och omföderskor attbekanta sig med FUR-metoden.

Sammanfattning Bakgrund: Under de senaste decennierna har förlossningar som startats via induktion ökat. Anledningen till att en förlossning behöver induceras kan vara flera. Vid induktion när cervix är omogen kan det ta flera dagar innan aktiv förlossning startar. Induktion och en långdragen förlossning är två enskilda riskfaktorer för en negativ förlossningsupplevelse.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av induktion av förlossning som varat längre än 48 timmar.  Metod: En kvalitativ design med tio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för studiens resultat. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har tillämpats.  Resultat: Empirin frambringade fyra kategorier: Tidens betydelse för upplevelsen, Känslan av att vara lågt prioriterad, Känslan av att kroppen inte var redo samt Stöd och information, med totalt åtta underkategorier. Resultatet visade att kvinnor som genomgått lång induktion upplevde att tiden gick ut på att vänta, flera kände sig lågt prioriterade, och att de var i vägen. De kände en frustration till kroppen när progress uteblev eller tog lång tid. Tydlig och saklig information bidrog till en känsla av delaktighet i processen. Stödet som barnmorskan förmedlade påverkade kvinnornas upplevelse av den långa induktionen.  Slutsats: Kvinnor som genomgått en lång induktion tenderar att känna sig nedprioriterade. Upplevelsen av lång induktion som varat längre än 48 timmar påverkas av den erhållna informationen. Genom tydlig och saklig information samt närvaro och individanpassat stöd möjliggör barnmorskan en ökad känsla av trygghet och en bättre upplevelse av den långa induktionen. / Abstrakt Background: In recent decades, the rates of induced labours have increased. Reasons to why a birth needs to be induced can be several. In the case of induction when the cervix is not ripe, it may take several days before active labour starts. Induction and prolonged labour are two individual risk factors for a negative birth experience.  Purpose: The aim was to shed light to women´s experiences of induction of labour lasting longer than 48 hours.  Method: A qualitative design with ten semi-structured interviews from the basis if the study´s results. A qualitative content analysis with an inductive approach has been applied.  Result: Four categories emerged: The importance of time for the experience, The feeling of being low proritiy, The feeling that the body was not ready and Support and information, with eight subcategories. The results showed that women who undergo a long induction experience time spent waiting, having low priority, and being “in the way.” They feel frustration with the body when labor is not progressing or takes a long time. Clear and concise information contributed to the women feeling involved in the process. The support provided by the midwife influenced the experiences of the long induction.  Conclusion: Women who have undergone a long induction tend to feel de-prioritized. The experiences of a long induction are affected by the information given. With clear and concise information, presence and individualized support, the midwife enables an increased feeling of security and a better experience for the women.

Bakgrund: Barnmorskor ska erbjuda rätt stöd som möjliggör säker och positiv förlossningsupplevelse. Metoden Föda utan rädsla kan hjälpa barnmorskor att bryta negativa känslor hos kvinnor och stödpersoner som kan försvåra födandet och leda till en försämrad upplevelse. Vidare kan metoden och barnmorskors kunskap bidra till ökad trygghet hos kvinnor och stödpersoner samt tilltro till det normala i födelseprocessen. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att bistå kvinnor och stödpersoner under förlossning med metoden Föda utan rädsla. Metod: Arbetet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design och analyserades med induktiv ansats. Data inhämtades genom tio intervjuer. Semistrukturerad intervjuteknik tillämpades. Resultat: Fem kategorier och elva subkategorier skapades. Barnmorskors närvaro skapade trygghet till kvinnor och stödpersoner under förlossning. Betydelsen av stödpersoner framkom tydligt. Vidare krävdes vissa förutsättningar för att metoden skulle ge bästa möjligheter att främja det naturliga. Barnmorskor behövde även tillräckligt och rätt stöd för att praktisera metoden på bästa sätt. Slutsatser: FUR bidrar till att barnmorskor blir mer engagerade och närvarande under förlossning vilket skapar goda förutsättningar att erbjuda en förlossningsfrämjande miljö och personcentrerad förlossningsvård för kvinnor och stödpersoner. Metoden skapar en ökad trygghet, tillit och delaktighet hos kvinnor och stödpersoner samt är viktig i vårdrelationen mellan barnmorskor, kvinnor och stödpersoner. / Background: Midwives should provide the right support that enables a safe and positive childbirth experience. The Confident Birth method can help midwives prevent negative feelings in women and birth partners, that could otherwise complicate childbirth and lead to a negative experience. The method and midwives' knowledge can furthermore contribute to increased sense of security in women and birth partners, as well as provide confidence in the normalcy of the birth process. Aim: To describe midwives' experiences of assisting women and birth partners during childbirth using The Confident Birth Method. Method: The work was conducted as an interview study with qualitative design and analyzed with an inductive approach. Data was collected through ten interviews. Semi-structured interview technique was applied. Results: Five categories and eleven subcategories were created. The presence of midwives created security for women and support persons during childbirth. The importance of birth partners was clearly evident. Furthermore, certain conditions were required for The Confident Birth method to provide the best opportunities to promote the natural process. Midwives also needed sufficient and appropriate support to practice the method effectively. Conclusions: The Confident Birth method contributes to midwives’ engagement and presence during childbirth, which creates good conditions to offer a childbirth-promoting environment and person-centered childbirth care for women and birth partners. The method creates increased security, trust, and participation among women and birth partners, and is important in the care relationship between midwives, women and birth partners.