TV- och mediabranschen drivs på av teknikutveckling och är under förändring där allt fler konsumenter väljer att konsumera video via internet vilket ställer krav på aktörerna i TV-branschen. Traditionella TV-operatörer försöker förändra sina affärsmodeller, branschgränser blir mer otydliga där bolag som tidigare ansvarat för it-infrastrukturen försöker ta större del av värdekedjan, nystartade företag ser sin chans att konkurrera samt globala aktörer som Google och Apple blir allt större hot. För konsultbolag finns det i TV-branschen därför möjligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik rådgivning och resurser för att hjälpa TV- aktörerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som försöker etablera sig inom TV- och mediamarknaden behöver ta ställning till frågeställningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppnår en stark marknadsposition. Eftersom den framtida utvecklingen av den övergripande marknadskonfigurationen är oklar så skapar det också behov för sådana konsultbolag att förstå hur de skapar förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft. Denna undersökning syftar därför till att undersöka positioneringsstrategier för långsiktig konkurrenskraft i konsultbolag inriktade mot branschen av media- och TV- lösningar. Studien har genomförts på företaget Eyevinn med hjälp av en kvalitativ fallstudie. Undersökningens metodik följer det Wahlbinska U:et och har haft ett explorativt angreppssätt för att skapa en bred förståelse för deras positioneringssituation. Den insamlade empiriska datan för studien baseras främst på intervjuer som är genomförda med anställda på fallföretaget Eyevinn och deras kunder. Analysen har utförts med ett holistiskt tillvägagångssätt och är uppdelad i två huvudsakliga områden. Det ena området har sin grund i affärsmodellssynsättet kompletterat med dynamiska förmågor. Det andra området har en bas i generell litteratur inriktat på positioneringsstrategi kompletterat med litteratur för positioneringsstrategi som är specifikt inriktat för konsultbolag. De underliggande analyserna har således blivit Utvärdering av långsiktig konkurrenskraft med grund i företagets förmågor och resurser, Matchning mellan fallföretaget och dess önskade position, Position relativt konkurrenter, Värdeerbjudandets konkurrenskraft, Position i värdekedjan och Utnyttjande av företagets marknadsroll. Resultatet av undersökningen visar att det är relevant för konsultbolag inom branschen av media- och TV-lösningar att förstå vilka mekanismer som finns tillgängliga i deras befintliga och eftersträvda marknadsroll för att förstärka deras konkurrenskraft. Vidare så visas att en differentieringsstrategi som specialist ställer höga krav på värdeerbjudandets substantiering men också att en sådan differentiering i sig själv kan användas för att förstärka substantieringen samt resonansen av värdeerbjudandet. Det visas även betydelsefullt att det internt, bland konsultbolagets personal, säkerställs att det finns en gemensam och enhetlig syn för konsultföretagets positioneringsstrategi och marknadsinriktning. ii Resultatet av affärsmodellsanalysen visar med hjälp av logiken i fallföretagets aktivitetssystem att det finns ett cyklist och självförstärkande samband (virtuos cycle) i aktiviteterna som leder till konsultföretagets förmåga att skapa legitimitet på marknaden för sin expertkunskap. Denna aktivitetscykel identifieras som kritisk för fallföretagets möjlighet att ta ut premiumarvoden och att förflytta sig närmre sin önskade marknadsposition som kunskapsledande. För att skapa förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft i ett konsultbolag med en specialistdifferentiering så visar undersökningen att strukturer för hantering av kunskap blir betydelsefulla. Kunskapsstrukturerna bör stödja införskaffande, bevarande samt utvärderande för dess möjlighet att kommersialiseras med anledning att stärka en marknadsposition som kunskapsledande. Rekommendationerna som framtagits är riktade till fallföretaget Eyevinn för att hjälpa de att förstärka sin befintliga marknadsposition och förflytta dem närmre sin önskade position med långsiktig konkurrenskraft. Dessa är att på sikt ersätta deras interna befintliga kommunikationsverktyg och etablera en struktur för kunskapshantering, kunskapsbevarande och kunskapsdelning. I deras marknadsroll ska de för att stärka och skydda sin position hos sina kunder utnyttja mekanismer som förstärker kundernas switching costs. För att hantera interna skillnader i uppfattningen om Eyevinns positioneringsstrategi så föreslås fem grundläggande frågeställningar som de gemensamt bör gå genom. Uppsättning av rutiner för snabb kommersialisering av ny kunskap rekommenderas för att förflytta företaget närmre en position som kunskapsledande. Förbättrad redundans av företagets tillgängliga kompetenser föreslås göras genom ett tillvägagångssätt som innebär att kunduppdrag även stödjs “back office”. Eyevinns säljkommunikation rekommenderas anpassas för att främja deras möjlighet att samla på sig mer erfarenheter och därmed förstärka deras substantiering. Eyevinn rekommenderas att förstärka förtroendet från kunderna genom att fokusera på de aktiviteterna som är inkluderade i den virtuos cycle som skapar legitimitet i att besitta expertkunskap. / The TV and media market is affected by the modern development in technology which is transforming the industry and making it easier for consumers to consume video through the web which in turn puts new requirements and demands on the companies active in that market. Traditional TV-operators are trying to change their business models, market boundaries are becoming more unclear, firms that were previously responsible for the IT-infrastructure are now trying to expand their grasp on the value chain, new start-ups see their chance to compete and global actors such as Google and Apple are becoming an increasing threat. Consulting firms that are active in this market therefore have the opportunity to fulfill customers’ needs of market specific consulting and resources to help companies adapt to the digitalization. Consulting firms trying to establish themselves in the TV and media market needs to ask themselves questions such as what spread their offering should have, what competencies and roles they should offer, and how they should act to attain a strong market position. Since the future development of the marketplace is unclear, there is also a need for such consulting firms to understand how they create foundations for sustainable competitive advantages. This study therefore has the objective to examine positioning strategies that achieves sustainable competitive advantages for consulting firms in the TV and media market. The study has been conducted as a qualitative case study at the consulting firm Eyevinn. The research methods used for the study were based on the principles of Lekvall & Wahlbin and had an exploratory approach to create a genuine understanding of the problem. The collected data was primarily based on interviews conducted with employees at the company Eyevinn and their customers. The analysis has been performed with a holistic approach and is separated into two main areas. The first area has its basis in the business model approach complemented with dynamic capabilities. The second area has a basis in general management literature focused on positioning strategies complemented with literature for positioning strategies that is specifically targeted to consulting firms. The underlying analyses are Evaluation of sustainable competitive advantages with a basis in the company’s capabilities and resources, The fit between the case company and its wanted position, Position in relation to competitors, The value propositions competitive advantages, Position in the value chain and exploiting the company’s market role. The results of the study shows that it is relevant for consulting firms within the TV and media market to understand the mechanisms available in their current and desired market role to strengthen their competitive advantages. It’s also shown that a differentiating strategy as a specialist puts high demands on the value proposition’s substantiation however such a differentiation strategy in itself can also be used to strengthen the substantiation together with the resonance of the value proposition. It’s also of importance that the firm internally, amongst the company’s personnel, makes sure that there is a common and unified view of the consulting firms’ positioning strategy and market direction. iv The result of the business model analysis shows through the logic of the case company’s activity system that there is a cyclic and reinforcing connection (virtuous cycle) in the activities that lead to the consulting firms ability to create legitimacy on the market for their expertise and knowledge. This activity cycle is identified as critical for the case company’s ability to receive a premium price and to move closer to their wanted position as a knowledge leader. To create conditions for sustainable competitive advantages in a consulting firm with a specialist differentiation the study shows that structures for handling of knowledge are important. The knowledge structures should support acquiring, preserving and evaluating its possibility to be commercialized with the reason to strengthen the market position as a knowledge leader. The recommendations that have been formulated are aimed to help the case company Eyevinn with strengthening their current market position and to move them closer to their wanted position with sustainable competitive advantages. In a long term perspective Eyevinn should replace their current internal communication tool and establish a structure for knowledge gathering, knowledge preservation and knowledge sharing. Eyevinn should exploit switching costs-mechanisms available in their current market role to protect and strengthen the position they have. To handle the internal discrepancies in the understanding of Eyevinns positioning strategy we suggest that they should go through five basic questions together to address the situation. Eyevinn should establish processes to support quick commercialization of new knowledge in order to move Eyevinn closer to its wanted position of knowledge leaders in their market. An improvement of the redundancy of the firm’s available competencies is recommended by a process which includes back office support to its customer assignments. Eyevinn’s sales communication is recommended to be adapted to support their ability to gather more experiences which strengthens their substantiation. Eyevinn is recommended to strengthen the trust perceived by their customers by focusing on the activities included in the virtuos cycle that creates legitimacy for their expert knowledge.

Uppsatsen är en fallstudie av landstriderna kring Narvik 1940 analyserade utifrån degrundläggande förmågorna med perspektivet att ta emot stöd.Trots tillskyndande stöd från allierade förband kunde inte de norska och allierade förbanden komma till ett avgörande mot de numerärt underlägsna och tillsynes avskurna tyska förbanden i fjällen kring Narvik. För att belysa de förutsättningar som rådde på taktisk nivå så används tre frågeställningar: -Hur fördelade sig de grundläggande förmågorna hos tyska förband respektive allierade förband under det studerade händelseförloppet? -Vilka förmågor var särskilt framträdande för de olika förbandens strid? -Vilka eventuella svårigheter att ta emot stöd i striderna kring Narvik är relevanta för svenska förhållanden? Resultatet av studien visar att avsevärda brister i förmågan till ledning hos de allierade förbanden förelåg varvid det tillskyndande stödet blev ineffektivt. Dessutom var de tyska förbandens goda förmåga till skydd samt uthållighet, viktiga faktorer för de allierades svårighet att komma till ett avgörande. / This study is a case study of the land war in the vicinity of Narvik 1940, analysed in perspective of the six basic capabilities of combat; effect on target, protection, mobility, command and control, sustainability and intelligence. The main angle is the challenges of receiving support. How come the Norwegians and supporting allied units weren’t able to defeat the outnumbered German troops in the mountains? To be able to filter out the essential factors on a tactical level the following questions are used: -How did the basic capabilities of combat appear among the allied and the German units? -Which capability was most decisive for the outcome of the battle between the opponents? -Which difficulties in receiving support are relevant for Swedish conditions? The result of the study reveals that severe mistakes in the command and control among the allied units caused ineffective support from the allied units. It also reveals that the protection and sustainability among the German units had an important role for the outcome.

SAMMANFATTNING  I den globala värld vi lever i idag behöver vi geografiska kunskaper i såväl samhället som på individnivå, för att på bästa sätt kunna bemöta en värld i ständig förändring. För att vuxna och framförallt unga människor av vår tid skall kunna se världen ur ett geografiskt perspektiv behöver vi ha en bra undervisning i geografi i vår svenska skola.   Tidigare forskning visar på vikten av att ha en bra balans mellan ämnet (geografi), läraren och eleven, samt av vilken betydelse lärares uppdateringar inom ämnet har för att ämnesinnehållet skall vara relevant i det samtida samhället. För att undersöka lärarnas val av innehåll och syn på framtiden utfördes en kvalitativ intervju med fyra gymnasielärare. En induktiv ansats användes vid intervjuanalysen för att finna det unika i lärarnas svar. När en analys av resultaten utfördes användes en deduktiv ansats för att se hur resultaten förhåller sig till olika geografididaktiska typologier. Analysen visar att geografiundervisningen gått från att, under tidigare kursplaner, ha varit baserad på faktakunskaper, naturdeterminism och delvis samhällsvetenskap, till ett i dagsläget mer sammanhållet geografiämne med dynamik, pluralism och konfliktperspektiv som grundar sig i aktuella händelser och samhällsdebatter. Resultaten i denna studie visar i stor utsträckning att dagens geografiundervisning handlar om att ge eleverna förutsättningar och kunskaper att bemöta framtidens utmaningar och för att möjliggöra en önskad framtid.   Nyckelord  Ämnesinnehåll, curriculum-making, geografiundervisning i framtiden, förmågor. / Abstract In the global world we live in today we need geographical knowledge of society, as well as from an individual perspective to be able to meet a world in constant change. For adults but especially for young people of today to be able to see the world from a geographical perspective there is a need for relevant education of the subject within the Swedish school system.  Previous studies show how important it is to have a good balance between the subject (geography), the teacher and the students, and the importance of the teacher’s up to date practice within the topic to be able to teach relevant subject matter. To study the teachers´ choices of content and their vision about the future, qualitative interviews were completed with four geography teachers at upper secondary level. An inductive approach was chosen for the analysis of the interviews to find unique qualities within their answers. When the analysis was conducted, and results gathered, a deductive approach was used to correlate the findings and how they may relate to different didactical typology within geography education.  The analysis deduces that geography education has moved away from being based on factual knowledge, nature- determinism and partly social science to a more cohesive geographical subject with dynamic, pluralism and conflict perspective that is based on current affairs and social debates. To conclude, the results in this study show that the geography education today, is fundamentally based around providing an education that will give students a clear framework, to build knowledge that will meet the challenges of the future and enable them to achieve a desired outcome. Keywords Subject content, curriculum-making, future geography education, capabilities

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om de fysiskt kvantifierbara förmågorna snabbhet, spänst, styrka och kondition har betydelse för slutbetyget i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Följande frågeställningar var centrala för studien: Överensstämmer data från CY-PSPP med de egenformulerade enkätfrågorna? Korrelerar självskattade fysiska förmågor med betyget i idrott och hälsa? Finns det någon skillnad mellan ovan nämnda självskattade fysiska förmågor i hur de korrelerar med betyget i idrott och hälsa?   Metod Studiens data baseras på enkätsvar från 233 gymnasieelever i stockholmsregionen. Enkäten är dels utformad efter CY-PSPP-metoden, dels av egenformulerade frågor. Databehandlingen utfördes i beräkningsprogrammen Excel och SPSS Statistics, där Spearmans rangkorrelation beräknades. CY-PSPP variablerna jämfördes med variabeldata från de egenformulerade frågorna.   Resultat Resultatet av jämförelsen mellan CY-PSPP och EF-frågorna visar på tydlig korrelation. Baserat på elevsvaren var spänst den kvantifierbara förmåga som i högst grad korrelerade med betyget, strax följt av snabbhet och kondition. Styrkeförmågans korrelation gentemot betyget var långt mycket lägre än för de andra värdena.   Slutsats Data från undersökningen pekar på att det finns positiv korrelation mellan alla de fyra förmågorna och betyg i idrott och hälsa. Förankrat i Bourdieus begrepp är det svårt att avgöra i hur stor utsträckning konditionsförmågan i sig kan klassas som ett kapital för höga betyg samtidigt som styrkeförmågan föga verkar vara ett kapital i detta avseende. En del tyder på att snabbhet och spänst i lite högre grad än kondition kan ses som ett kapital för betyget. / Aim The aim of the study is to establish whether the four self-rated quantifiable attributes speed, elasticity, strength and endurance correlate with the acquired grade for physical education in year 9 in the Swedish school. The following questions were predominant: Is the data from the self-formulated questions consistent with data from the CY-PSPP form? Is there a correlation to be found between any or some of the self-rated four attributes and the grade in physical education? Is there any difference between the above-mentioned self-rated physical abilities in how they correlate with the grade in physical education?   Method The data presented in the study is based on answers from surveys from 233 high school students in Stockholm. The survey is constructed partly by the CY-PSPP method and partly from self-formulated questions. Data was processed in excel and the statistical program SPSS, where Spearman-correlations were calculated. The CY-PSPP variables were compared to variable data from self-formulated questions.   Results The result of the comparison between the CY-PSPP form and the self-formulated questions show evident correlation. Based on the student answers, elasticity was the attribute that showed strongest correlation toward the grade, closely followed by speed and endurance. The strength attribute correlated significantly less with the grade than the other attributes.    Conclusions Data from the survey display a positive correlations between all of the attributes and grades in physical education. Anchored in Bourdieu’s terminology, it is hard to decide whether the attribute endurance can be ascribed to be a capital with respect to the grade in physical education, meanwhile, the attribute strength show few signs of being a capital in that sense. Some suggest that speed and elasticity to a wider extent than endurance can be regarded as a capital for high grades.

The overall aim of this study is to analyze and describe the reading of a group of pupils in a preschool class and grade 1 and to search for links between preschool language and cognitive skills and early literacy development. A total of 49 pupils participated in the study and their literacy development was analyzed over two consecutive years in preschool class and grade 1, partly by teacher evaluations and partly by reading tests. In the autumn term of the preschool class the pupils’ phono­logical awareness, letter knowledge, impressive and expressive voca­bulary, short-term memory and syntactic skills were tested. The main aim was to examine how these skills predicted reading in preschool class and grade 1. Single correlation analyses revealed that phonological awareness, letter knowledge, short-term memory and syntactic skills were sig­nificantly related to literacy development, whereas these patterns of prediction were not found regarding verbal skills. When analyzing the unique contribution of every single predictor to explain variations in reading ability, phonological awareness gives a specific additional contribution to reading abili­ty in preschool class, whereas letter knowledge gives an addi­tion­al contribution both in preschool class and grade 1. These patterns of prediction were not found regarding more general verbal skills or memory.  When prior reading ability is also taken into consideration, the prediction of the analyzed preschool skills declines and it is mainly the prior reading ability that is significantly related to literacy deve­lopment. This study indicates the importance of success in early literacy development. To make this possible for all students the teachers must be able to identify the developmental stage to build upon. An impor­tant conclusion is that reading education must rely on a solid theoreti­cal basis and the use of a diagnostic approach.

Följande systematiska litteraturstudie fokuserar på elever med fallenhet för matematik och vad som lämpas i matematikundervisningen för att främja och utveckla de matematiska förmågorna hos denna typ av elever. Studien kommer att definiera begreppen fallenhet, matematisk förmåga, anpassad undervisning, stöd och stimulans samt fördjupa sig i begreppens roll och samband i undervisningen. Studien behandlar tre frågeställningar om elever med fallenhet och anpassning, stöd och stimulans i undervisningen. Resultatet visar på att elever med fallenhet för matematik ofta missuppfattas och att det mer än sällan finns brister i undervisningen för att eleverna ska uppnå full potential. Främst på grund av missuppfattningar och identifiering av elever med fallenhet, men också att de inte får det stöd eller stimulans som de är i behov av.

Studien behandlar engelskundervisning för åk 4–6 där problemet är lärarnas inställningar gentemot pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Syftet med där här studien är därför att undersöka hur pedagogiskt drama används i engelskundervisningen samt lärarnas inställningar till det. Vidare undersöks även lärarnas inställningar för språkliga- och psykosociala förmågor genom användandet av pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Studien har en kvalitativ metod med en fenomenografisk inspirerad metodansats vars resultat bygger på intervjuer från verksamma lärare i åk 4–6. Resultatet är till sin struktur uppbyggt med studiens syfte och frågeställningar och innefattar enbart utlåtanden från deltagarna. Genom lärarnas utlåtanden och forskarnas studier leder slutsatsen till att eleverna utvecklar psykosociala förmågor som i sin tur förbättrar elevernas möjligheter till ökade språkliga förmågor. / This study examines the English teaching classroom in grades 4 to 6. The problem for the study is the teachers‘attitude towards educational drama used in an English teaching classroom. The purpose is therefore to examine the teachers´ attitudes and how educational drama is used in an English teaching classroom. Furthermore, the purpose examines the teachers’ attitude towards the pupils’ capabilities to develop linguistic- and psychosocial abilities through educational drama used in an English teaching classroom. The result is based on interviews from teachers in grades 4 to 6. Onwards, the result contains only statements from the participants and is constructed by this study’s purpose and issues. Through the researchers ‘and teachers’ statements the conclusion for the study is that the pupils develop psychosocial abilities which in turn also develop the pupils’ linguistic abilities. The method used is a qualitative method with a phenomenologically-inspired theory.

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagsläget finns för att minera. De hjälpmedel som finns och är brukbara är ytterst begränsade. Ett system som skulle kunna vända denna trend är en minkastare, något som bland annat tas upp i, för fältarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebära för Försvarsmaktens förmåga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sådant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp. Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nära knytningen till Försvarsmakten används de grundläggande förmågorna som analysverktyg och som teorikoppling. Uppsatsens resultat påvisar att införandet av ett sådant system skulle utveckla arméns, och framförallt då ingenjörförbandens förmåga att minera. Dock kan den faktiska nyttan av ett sådant system ifrågasättas i dagens insatsinriktade Försvarsmakt.

Den här studien syftar till att undersöka vilka entreprenöriella förmågor lärare anser att elever får möjlighet att utveckla genom problemlösningsaktiviteter i matematik. Frågan är relevant eftersom entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom all undervisning enligt Lgr11 (Skolverket, 2019). Tidigare forskning visar att matematik är ett av de ämnen där lärare ser störst svårighet med att få in det entreprenöriella lärandet och det har visat sig att det är vanligt att problemlösning fortfarande sker utifrån läroböcker under enskilt, tyst elevarbete utan utmanande uppgifter enligt Skolinspektionen (2009, s. 9). Detta gynnar varken matematiska eller entreprenöriella förmågor hos elever. För att besvara studiens syfte undersöks hur lärare beskriver att lektioner under problemlösning ser ut, hur problemlösningsuppgifterna som elever möter är utformade och vilken roll läraren anser att de har under problemlösningslektioner genom semistrukturerade lärarintervjuer i årskurs 1–3. Mitt teoretiska perspektiv innehåller två delar där synen på lärande bygger på en kombination av Deweys och Vygotskys pedagogik och mitt teoretiska ramverk är uppbyggt utifrån tidigare forskning angående problemlösning och entreprenöriella förmågor i ämnet matematik. Resultatet av lärarintervjuerna visar att undervisningen oftast sker utifrån läroböcker i matematik med gemensamma genomgångar där lösningsmetoder avslöjas i inledningen av lektionen. Enligt tidigare forskning (Palmér, 2016, s. 31) hotar detta att hämma elevers kreativitet och motivation att hitta egna lösningsvägar och kan leda till att elever tror att det bara finns en rätt väg till lösningen. / <p>Matematik</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka sex utvalda lärares uppfattningar om vilka kunskaper ochförmågor som är viktiga för studerande på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen att hamed sig vid övergången till den gymnasiala utbildningen SVA 1. Vidare undersöks om detfinns några övriga faktorer som påverkar övergången från grundläggande till SVA 1.Ytterligare ett tema som de intervjuade lärarna resonerar kring är bedömningen av kunskaperoch förmågor. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden ärsemistrukturerade intervjuer. Sex lärare på tre olika skolor och orter har intervjuats. Slutsatsensom kan dras av studien är att det finns många olika faktorer som påverkar övergången inomvuxenutbildningen men att de intervjuade lärarna har en viss gemensam syn på vilka 2kunskaper och förmågor som är betydelsefulla. Kunskaper om grundläggande grammatik,genremedvetenhet och strategier väger mest vid övergången från grundläggande till SVA 1.Tidsfaktorer samt information om elevernas utbildningsbakgrund spelar en betydande roll förelevens språkutveckling men det anses även att skrivandet bör ses som en process. Gällandebedömningen skiljer lärarnas åsikter sig en aning men det kan konstateras att den formativabedömningen är den metod som de flesta lärarna föredrar.