The study examines the various tools and resources that are used by social studies teachers when teaching about the EU on an upper-secondary school level. The paper is based on the sociocultural theory on learning and tries to determine what abilities are developed in each material. In total, qualitative content analysis were done on 26 teaching materials. Four social studies teachers, working at four different schools have shared their teaching material with the study. The shared teaching material makes up the data for this study. The result of the study is compared with the result of previous research that has also been linked with the subject. All teaching material shared with the study about the EU have been in digital format, centered around a classroom and lesson plan where the computer plays a leading role. The teaching material used is mainly produced by the teachers themselves, with about a quarter of the teaching material obtained from external sources. The study finds that PowerPoint is the most frequently used resource, which is often used to introduce the student to the subject and mainly aims to develop the student’s conceptual ability. In teaching about the EU, there has been a large focus on developing the student’s conceptual-, analytical- and communicative ability. The result of the study shows that the development of these three abilities often take place in connection with each other and are to a certain extent dependent on each other. Conceptual ability is the most frequently developed and trialed ability in the teaching material shared with the study. The study finds that role-playing is a popular tool among most of the participating teachers of this study. The result show that almost all abilities are developed with the help of role-playing exercises, while at the same time it increased the possibility for communication between the students and for collective learning, which is in line with the sociocultural theory on learning. Like role-playing exercises, most of the analyzed teaching materials are rooted in or inspired by reality, which the sociocultural theory on learning highlights as an important aspect. The development of the procedural ability and metacognitive ability is found to a lesser extent in the teaching material, which indicates the possibility for teachers to let students seek information on their own and work more with feedback. / I studien undersöks de olika redskap och resurser som samhällskunskapslärare använder sig för att undervisa om EU på gymnasienivå. Uppsatsen bygger på den sociokulturella teorin för lärande och undersöker vilka förmågor som utvecklas i respektive redskap och resurs. Totalt gjordes kvalitativa innehållsanalyser på 26 undervisningsmaterial. Vi som skriver uppsatsen har fått ta del av undervisningsmaterialet från fyra olika samhällskunskapslärare, yrkesverksamma på fyra olika skolor. Materialet som uppsatsen har fått ta del av är direkt hämtad från lärarnas egen undervisning och kursupplägg för diverse kurser inom samhällskunskap. Resultatet av studien jämfördes med resultatet från tidigare forskning som kopplas till ämnet. Allt undervisningsmaterial som tilldelats om EU utgår ifrån digitala resurser, med ett lektionsupplägg där datorn har spelat en central roll. Undervisningsmaterialet som används är främst framtaget av lärarna själva, med ungefär en fjärdedel som hämtas från externa källor. Studien finner att PowerPoint är den mest frekvent använda resursen, som ofta används vid introduktionsfasen av arbetsområdet för att utveckla begreppsförmågan. Undervisningen om EU har ett stort fokus på att begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan utvecklas och prövas. Resultatet för studien visar att utvecklandet av de tre förmågorna ofta sker i samband med varandra och är till en viss utsträckning beroende av varandra. Begreppsförmågan är den vanligaste förmågan att utveckla eller pröva genom undervisningsmaterialet. Studien finner att rollspel är ett populärt redskap hos de flesta av lärarna som deltagit i studien. Resultatet visar att nästan alla förmågorna utvecklas med hjälp av rollspelen samtidigt som det ökar möjligheten för kommunikation mellan eleverna och kollektivt lärande, i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande. Likt rollspelen, är flertalet av de analyserade undervisningsmaterialen förankrade i eller inspirerade av verkligheten, vilket den sociokulturella teorin om lärande lyfter som en viktig aspekt. Utvecklandet av procedurförmågan och den metakognitiva förmågan återfinns i mindre utsträckning i undervisningsmaterialet, vilket visar möjlighet till förbättring för lärare att låta eleverna söka information på egen hand och arbeta mer med återkoppling.

Studiens syfte är att ge en fördjupad uppfattning om hur lärare organiserarar muntlig framställning i kursen Svenska 1 för att stötta elever med talängslan. Studien avser även att belysa vilka pedagogiska anpassningar som lärare använder i undervisning för att förebygga och minska talängslan hos elever. Vidare undersöks även hur elever med talängslan upplever dessa anpassningar, hur deras talängslan påverkar dem psykiskt och fysiskt samt vilka utmaningar de möter inom och utanför skolvärlden. För att inhämta material till studien har en kvalitativ intervjumetod använts där två svensklärare och sex elever med talängslan har blivit intervjuade. De intervjuade lärarna har undervisat eleverna i kursen Svenska 1. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studien utgår från en sociokulturell teori och några centrala begrepp som språkliga redskap, appropriering, mediering, den proximala utvecklingszonen, stöttning samt sociokulturella praktiker. Resultatet visar att svensklärarna organiserar muntlig framställning i kursen Svenska 1 för att stötta elever med talängslan med ett progressivt undervisningsupplägg som innebär frekvent färdighetsträning, emotionellt stöd och ett förbyggande arbete i form av ett tillåtande klassrumsklimat. Resultatet från elevintervjuerna visade att elevernas upplevelser av huruvida lärarnas anpassningar hade en främjande effekt eller inte dels grundade i relationen till läraren, dels i vilken nivå av talängslan de upplevde. Elever med låg till medelhög nivå av talängslan upplevde att anpassningarna som erbjöds var tillfredställande medan elever med hög nivå av talängslan inte fann anpassningarna tillfredställande. Resultatet visar att elever med hög nivå av talängslan behöver ett mer omfattande stöd för att minska sin talängslan än vad lärare kan erbjuda inom ramen av undervisningen.

This study is a quantitative study that has examined 29 students in grade 8 who have not received a pass grade in mathematics. The focus of this study is in two areas: first, which mathematical abilities do the students have the greatest difficulties in, and second, on the relationship between mathematics difficulties and reading and writing difficulties. Mathematical abilities have been studied using knowledge matrices from the national tests in mathematics. Reading and writing difficulties has been investigated using test results from diagnostic material in the area. The results show that conceptual and problem-solving skills are the most difficult abilities in which previous research also indicates. Procedural ability is the ability where most students show competency, which also is consistent with previous research. The study indicates that there are links between mathematics difficulties and reading and writing difficulties, although it is not possible to show strong correlations in this small study.

Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever berättelser, samt hur berättelser påverkar deras bildarbeten i bildundervisningen.  Deltagarna i studien var fyra andraårs gymnasieelever som hade kursen Bild och form 1b. Det empiriska materialet insamlades genom deltagande observationer och intervjuer, vilket sedan analyserades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Elevernas berättelser presenterades även i form av elevarbeten på Konstfacks vårutställning 2023, där gestaltningen syftar till att visuellt presentera deltagarnas upplevelser och fantasier om berättelser. I resultatet framkom det att deltagarna i studien upplevde inspirationskällor som värdefulla inför bildarbeten, då detta väckte fantasin och underlättade vid beslutsfattningar i hur de ville forma sina arbeten. Detta visade att det kan vara lärorikt att utgå ifrån teman som berättelser, då det ger fler ingångar till elevernas olika visuella kulturer.

Bakgrund: Den palliativa vården handlar om att vårda patienter i livets slut. Allt sedan dess start under mitten av 1900 talet fram tills nu har den genomgått stora förändringar och meningarna om på vilket sätt denna vård ska genomföras är nu kluvna. Den moderna palliativa vården mål är att ge patienter hälsomässigt god sista tid, när syftet har gått från att bota patienten till att symptomatiskt behandla för att minska smärta och obehag av sjukdom. Syfte Att belysa vilka egenskaper och förmågor sjuksköterskan inom den palliativa slutenvården anser är viktigast för att kunna möta patientens behov i livets slutskede. Metod: I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide enligt Dahlen. Intervjuerna analyserades därefter enligt Graneheim & Lundmans modell. Resultat: Resultatet har presenterats i två kategorier med tillhörande egenskaper och förmågor som framkommit under intervjuerna. Egenskaper och förmågorna som lyfts fram är: ödmjukhet, kommunikation mot kollegor, flexibilitet, lyhördhet, förmågan att se den totala smärtan och kommunikation med patienten. Dessa egenskaper och förmågor är de som informanterna tyckte var viktiga för att kunna ge en god palliativ vård. De intervjuade sjuksköterskorna punkterade dock att de egenskaper och förmågor som lyftes fram som viktiga för palliativ vård även var viktig inom andra vårddiscipliner för att god vård skulle uppnås men att fokus i större utsträckning låg på de sociala bitarna av vården jämfört med andra avdelningar. / Background: Palliative care is about caring for patients at the end of life. From its inception in the mid-1900s until now, it has undergone major changes and the ideas about how this care should be carried out is now divided. The modern palliative care aims to give patients good health-wise last time, when the purpose has shifted from curing the patient to symptomatically treat to reduce the pain and discomfort of illness. Aim: To illustrate the qualities and abilities that nurses in palliative inpatient care consider most important in order to meet the patients’ needs in the final stages of life. Method: Five semi-structured interviews were conducted based on an interview guide created according to Dahlen guidelines. The interviews were then analysed according Graneheim & Lund's model. Results: The results are presented in two major categories and their associated skills and abilities that emerged during the interviews. Skills and abilities highlighted are: humility, communication with colleagues, flexibility, responsiveness, ability to see the total pain and communication with the patient. These skills and abilities are those the informants thought were important in order to provide good palliative care.The interviewed nurses pointed out that these qualities and abilities that were highlighted as important for palliative care was also important in other health care disciplines to achieved good healthcare but the focus on social caring within palliative was practiced in a bigger extent compared to other departments.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i grundläggande kognitiva förmågor mellan högpresterande idrottare och amatörer. I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades datan in från deltagare som rekryterades från ett idrottsgymnasium, en elitklubb och ett antal från personliga kontakter via ett bekvämlighetsurval. 39 deltagare deltog i studien i åldrarna 15-39, 21 högpresterande idrottare (M= 20.48, SD= 5.77) och 18 amatörer (M= 19.44, SD= 4.79). De grundläggande kognitiva förmågorna mättes med fyra kognitiva test: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test och Digit Symbol Substitution Test. Dessa valdes ut för att mäta uppmärksamhet, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan högpresterande idrottare och amatörer i den grundläggande kognitiva förmågan bearbetningshastighet där gruppen av högpresterande idrottare nådde högre värden i mätningarna. Inga signifikanta skillnader uppdagades i de grundläggande kognitiva förmågorna uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Studiens resultat indikerar på att framtida forskning bör ta hänsyn till typ av idrott hos atleten i en urvalsprocess för en tydligare jämförelse. Frågan kring skillnader i grundläggande kognitiva förmågor är mer komplex än en uppdelning mellan högpresterande idrottare och amatörer. / The purpose of this study was to investigate possible differences in basic cognitive ability between high-performing and amateur athletes. In this quantitative cross-sectional study the data was collected from participants that were recruited from a highschool, an elite club and through personal contacts. 39 Participants participated in the study ages 15-39, 21 high-performing athletes (M= 20.48, SD= 5.77) and 18 amateur athletes (M=19.44, SD= 4.79). The basic cognitive abilities were measured with four tests: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test and Digit Symbol Substitution Test. These were selected to measure attention, processing speed, and executive functions. The results showed a statistically significant difference between high-performing athletes and amateur athletes in the basic cognitive ability processing speed where the high-performing athletes showed a higher processing speed than amateur athletes. No significant differences were detected in the basic cognitive abilities of attention and executive functions. The results of the study indicate that future research should take into consideration the type of sport the athlete is involved in for a selection process with a clearer comparison. The differences in basic cognitive abilities is more complex than the comparison between high-performing and amateur athletes.

Digitaliseringen fortskrider inom den svenska skolan och rapporter som menar att lärare inte integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen i samma utsträckning som andra ämnen. Tidigare forskning pekar på att det råder en kompetensbrist bland lärares förmåga till att integrera digitala verktyg i undervisningen. Därmed blir syftet med denna studie att undersöka och belysa hur lärare beskriver integrationen av digitala verktyg i matematikundervisningen samt hur lärarna ser på elevers lärande. Författaren till detta arbete har intervjuat fem lärare för att samla in data. Teorier såsom TPACK och TPACK development model används för att analysera datamaterial från intervjuerna från de fem lärarna. Studiens resultat pekar på att elevers lärande främjas men att det kan uppstå problematik i integrationen av digitala verktyg i matematikundervisning. Vidare framkommer det att förutsättningar måste skapas för både lärare och elev i integrationen av digitala verktyg i undervisningen. Slutligen dras slutsatsen att digitala verktyg allena inte bär med sig en pedagogik själv utan det är läraren som måste tillämpa digitala verktyg utifrån pedagogiska syften.

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning [NPF] har en nedsatt kognitiv förmåga som påverkar det sociala samspelet med andra. Genom stödinsatser kan sociala färdigheter utvecklas och bidra till social delaktighet. En stödinsats kan vara intervention med djur. Djurassisterad intervention har visat sig öka motivation och engagemang hos barn med NPF till att delta i aktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur djurassisterade interventioner kan främja social delaktighet hos barn med autism och ADHD. En systematisk litteraturöversikt med narrativ syntes har genomförts för att besvara syftet. En sökning genomfördes i fyra databaser varpå nio studier uppnådde utvalda kriterier. Resultatet visade att interventioner med djur medfört utveckling av sociala funktioner samt sociala och kommunikativa förmågor för barn med autism och ADHD. Vidare har resultatet visat att djur bidragit till förhöjd motivation och engagemang till att delta i aktivitet. Därmed menar författarna att interventioner med djur kan vara en lämplig insats som genomförs av arbetsterapeuter.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare undervisar elever på lågstadiet i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som tolkningsram. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare som undervisar på lågstadiet. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Rasmussons fem förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning (Rasmusson, 2014). Resultatet i studien visar att lärarna i större utsträckning använder tryckta texter än digitala texter i sin läsundervisning. Ingen av lärarna uttrycker att de medvetet planerar sin undervisning med syfte att eleverna ska träna de förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning. Studiens resultat visar även att när lärare involverar elevernas intresse- och erfarenhetsområden vid val av digitala texter, upplever de att elevernas digitala läsförståelse påverkas positivt. Resultatet visar att det finns en kunskapslucka om bedömning av elevers digitala läsförståelse inom forskningen vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom detta område.

Digitalization is transforming business operations and forcing organizations to formulate strategic responses. Changing environments, emerging technology, and disruptive competitors forces industries to embark on the digital era and digitalize. An industry identified as lagging in internal digitalization is the private equity sector. Private equity firms operate in a traditional industry with established business processes and core competencies far from digitalization. The purpose of this study is to identify dynamic capabilities for digitalization efforts in transactional processes. The literature review resulted in a dynamic capabilities framework applicable for transactional processes in general and later studied in the context of the investment process in the Nordic private equity industry. Trans-disciplinary research was conducted by combining theories of business process management, digitalization, and dynamic capabilities. The study derived from the belief that organization’s dynamic capabilities are interconnected to digitalization. An exploratory approach and qualitative methods was used to collect data and gain deeper insight about the investment process and its challenges in terms of digitalization. The findings resulted in a revised framework containing twelve dynamic capabilities, essential for driving digitalization in the investment process. To leverage the full potential of digitalization, organizations need to possess dynamic capabilities within digital strategy, culture and people, and business processes and structure. The study concludes that all interviewed firms deploy dynamic capabilities for streamlining the investment process. However, by understanding and seeking to digitalize, additional outcomes may be achieved such as increased competitive advantage, employee motivation and organizational growth. / Digitalisering transformerar affärsverksamheter och kräver ofta strategisk omorganisering. Föränderliga miljöer, ny teknik och ökad konkurrens resulterar i digitalisering av industrier. Private equity sektorn har identifierats som en bransch med stor digitaliseringspotential och en avsaknad av intern digitalisering. Private equity företag är verksamma i en traditionell bransch med etablerade affärsprocesser och avsaknad av kärnkompetenser inom digitalisering. Syftet med denna studie är att identifiera dynamiska förmågor för digitalisering i processer bestående av informationsflöden. Den genomförda litteraturstudien resulterade i ett ramverk med dynamiska förmågor, lämpliga för digitalisering av informationsprocesser. Ramverket har sedan applicerats på investeringsprocessen i private equity företag som är verksamma i den nordiska marknaden för att identifiera branschspecifika förmågor. Tvärvetenskaplig forskning genomfördes i syfte att kombinera teorier om business processmanagement, digitalisering och dynamiska förmågor. Studien grundar sig i tron att organisationers dynamiska förmågor är starkt sammankopplade med digitalisering. Kvalitativa metoder användes för datainsamling och för att få en djupare insikt i investeringsprocessen och dess utmaningar. När det gäller digitalisering tillämpades också ett utforskande tillvägagångssätt. Forskningen resulterade i ett reviderat ramverk som består av tolv dynamiska förmågor som visat sig vara nödvändiga för att driva digitalisering i investeringsprocessen. För att uppnå digitaliseringens fulla potential måste organisationer besitta dynamiska förmågor inom digital strategi, organisationskultur samt affärsprocesser och struktur. Studien visar att alla intervjuade företag använder dynamiska förmågor för att effektivisera investeringsporcessen. Vidare kan en fortsatt lyckad digitalisering leda till ytterligare resultat, såsom ökad konkurrenskraft, förbättrade motivation hos de anställda och organisatorisk tillväxt.