Artificial intelligence and machine learning has become an important part of society and today businesses compete in a new digital environment. However, scholars and regulators are concerned with these technologies' societal impact as their use does not come without risks, such as those stemming from transparency and accountability issues. The potential wrongdoing of these technologies has led to guidelines and future regulations on how they can be used in a trustworthy way. However, these guidelines are argued to lack practicality and they have sparked concern that they will hamper organisations' digital pursuit for innovation and competitiveness. This master’s thesis aims to contribute to this field by studying how teams can work with risk mitigation of risks associated with machine learning. The scope was set on capturing insights on the perception of employees, on what they consider to be important and challenging with machine learning risk mitigation, and then put it in relation to research to develop practical recommendations. The master’s thesis specifically focused on the financial technology sector and the use of machine learning in credit scoring. To achieve the aim, a qualitative single case study was conducted. The master’s thesis found that a combination of processes and capabilities are perceived as important in this work. Moreover, current barriers are also found in the single case. The findings indicate that strong responsiveness is important, and this is achieved in the single case by having separation of responsibilities and strong team autonomy. Moreover, standardisation is argued to be needed for higher control, but that it should be implemented in a way that allows for flexibility. Furthermore, monitoring and validation are important processes for mitigating machine learning risks. Additionally, the capability of extracting as much information from data as possible is an essential component in daily work, both in order to create value but also to mitigate risks. One barrier in this work is that the needed knowledge takes time to develop and that knowledge transferring is sometimes restricted by resource allocation. However, knowledge transfer is argued to be important for long term sustainability. Organisational culture and societal awareness are also indicated to play a role in machine learning risk mitigations. / Artificiell intelligens och maskininlärning har blivit en betydelsefull del av samhället och idag konkurrerar organisationer i en ny digital miljö. Forskare och regulatorer är däremot bekymrade gällande den samhällspåverkan som sådan teknik har eftersom användningen av dem inte kommer utan risker, såsom exempelvis risker som uppkommer från brister i transparens och ansvarighet. Det potentiella olämpliga användandet av dessa tekniker har resulterat i riktlinjer samt framtida föreskrifter på hur de kan användas på ett förtroendefullt och etiskt sätt. Däremot så anses dessa riktlinjer sakna praktisk tillämpning och de har väckt oro då de möjligen kan hindra organisationers digitala strävan efter innovation och konkurrenskraft. Denna masteruppsats syftar till att bidra till detta område genom att studera hur team kan arbeta med riskreducering av risker kopplade till maskininlärning. Uppsatsens omfång lades på att fånga insikter på medarbetares uppfattning, för att sedan ställa dessa i relation till forskning och utveckla praktiska rekommendationer. Denna masteruppsats fokuserade specifikt på finansteknologisektorn och användandet av maskininlärning inom kreditvärdering. En kvalitativ singelfallstudie genomfördes för att uppnå detta mål. Masteruppsatsen fann att en kombination av processer och förmågor uppfattas som viktiga inom detta arbete. Dessutom fann fallstudien några barriärer. Resultaten indikerar att en stark förmåga att reagera är essentiellt och att detta uppnås i fallstudien genom att ha tydlig ansvarsfördelning och att teamen har stark autonomi. Vidare så anses standardisering behövas för en högre nivå av kontroll, samtidigt som det bör vara implementerat på ett sådant sätt som möjliggör flexibilitet. Fortsättningsvis anses monitorering och validering vara viktiga processer för att mitigera maskininlärningsrisker. Dessutom är förmågan att extrahera så mycket information från data som möjligt en väsentlig komponent i det dagliga arbetet, både för värdeskapande och för att minska risker. En barriär inom detta arbetet är att det tar tid för den behövda kunskapen att utvecklas och att kunskapsöverföring ibland hindras av resursallokering. Kunskapsöverföring anses däremot vara viktigt för långsiktig hållbarhet. Organisationskultur och samhällsmedvetenhet indikeras också påverka minskningen av risker kring maskininlärning.

I denna studie undersöker vi de främsta anledningarna till att medieteknikstudenter på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) använder blåljusfilter. Då man som medieteknikstudent använder elektroniska enheter under sina studier är det relevant att undersöka de vanor som studenterna har i deras användande och förstå anledningen bakom deras vanor. 17 studenter intervjuades med frågor kopplade till användningen av blåljusfilter där en del av intervjun fokuserade på den intervjuades vanor i användandet medan den andra delen fokuserade på upplevda effekter av användandet. Efter att ha sammanfattat intervjuerna kunde vi sammanställa de anledningar som framkom flest gånger under intervjuernas gång. Det framkom då att den främsta anledningen till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är att deras ögon blir mindre ansträngda, vilket de upplever ökar bekvämligheten framför skärmen. Den näst främsta anledningen var att studenterna ville få bättre sömnvanor. De främsta anledningarna till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är samma anledningar till att blåljusfilter rekommenderas och dessa anledningar stämmer överens med teorin. Anledningarna kan motivera personer som spenderar mycket tid framför skärmar att testa på denna vana om de upplever ett behov av mindre ansträngda ögon eller sömnvanor. / This study examines the main reasons behind why media technology students at KTH (Royal Institute of Technology) use blue light blocking filters on their technical devices. Since technical devices are frequently used during the studies of media technology it’s interesting to discover more about the habits in front of the screens and the reason behind those habits. 17 students were interviewed with questions related to their habits with the blue light blocking filter. One part of the interview focused more on their everyday usage while the other part where more focused on the experienced effects after using these filters. The interviews were then summarized and the reasons for the usage could be compiled in order to achieve a ranked list that would answer our question. The main reason why media technology students use blue light blocking filters is because it decreases the strain on the eyes, which increases their comfort in front of the screen. The reason that ended up in second place was in order for the students to develop more healthy sleeping habits. The main reasons why media technology students use blue light blocking filters are also the same reasons why these filters are recommended. The reasons also correspond to the previous research that has been done within this area. These reasons can motivate people that spend a lot of time in front of their screens to implement this habit of using a blue light blocking filter if they experience strained eyes or bad sleeping habits.

Research questions: How do industrial manufacturing companies maintain and adapt their organizational capabilities during transformation towards servitization? How do manufacturing firms maintain and balance their operational capabilities while developing service capabilities? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how industrial manufacturing companies maintain, adapt and balance organizational capabilities in production in the transition towards servitization. Method: The theoretical framework used in this study is based on studies on digital transformation, servitization and organizational capabilities and how these affect the manufacturing industry. The qualitative study is based on five interviews and complementary email conversations, which were conducted with managers at Volvo Construction Equipment. The selection of respondents was carried out according to positions with relevant competence to create an overall as well as detailed understanding of the company's digitization, servitization and organizational capabilities. Conclusion: The results of the study demonstrate the importance of technological integration with customers to expand the service business and adaptation of existing capabilities in new environments. The balance between production and service development is central, which requires consensus and a shared vision. Volvo Construction Equipments customer-oriented strategy has led to more advanced services that require new capabilities. A clear strategy for servitization, digitization and production are therefore necessary to achieve a successful transformation. / Forskningsfrågor: Hur bibehåller och anpassar tillverkande industriföretag sina organisatoriska förmågor vid transformation mot tjänstefiering? Hur bibehåller och balanserar tillverkande industriföretag sina operativa förmågor under utvecklingen av tjänstefieringsförmågor? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen hur tillverkande industriföretag bibehåller, anpassar och balanserar organisatoriska förmågor i produktion i övergången mot tjänstefiering. Metod: Den teoretiska referensram som använts i denna studie bygger på studier om digital transformation, tjänstefiering samt organisatoriska förmågor och hur dessa påverkar tillverkningsindustrin. Den kvalitativa studien bygger på fem intervjuer och kompletterande mailkonversationer, som genomfördes med ledare hos Volvo Construction Equipment. Valet av respondenter utfördes efter positioner med relevant kompetens för att skapa en övergripande samt detaljerad förståelse för företagets digitalisering, tjänstefiering och organisatoriska förmågor. Slutsats: Resultaten från studien påvisar vikten av teknologisk integration med kunder för att expandera tjänsteaffären och anpassning av befintliga förmågor i nya miljöer. Balansen mellan produktion och tjänsteutveckling är central, vilket kräver samförstånd och gemensam vision. Volvo Construction Equipments kundorienterade strategi har lett till mer avancerade tjänster som kräver nya förmågor. En tydlig strategi för tjänstefiering, digitalisering och produktion är därmed nödvändig för att uppnå en lyckad transformation.

Bakgrund: På grund av skillnader mellan parternas intressen kan det vara en utmaning attupprätthålla en tillitsfull och konstruktiv relation mellan arbetsgivare och facklig organisation. Facket vill värna om arbetarnas rättigheter medan arbetsgivaren förespråkar utveckling ochtillväxt. Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fack förväntas komma överens iförhandlingar. Uppnås inte detta kan facket orsaka låsningar som begränsar företaget att utvecklaverksamheten. I dagens snabbföränderliga företagsklimat kan detta få ödesdigra konsekvenser.Således är det intressant att undersöka hur den fackliga samverkan kan förbättras och påverkaföretagets konkurrenskraftiga resurser och förmågor. Syfte: Syftet är att förklara hur svenska företagsledningar uppfattar den lokala samverkan medfackklubben och dess påverkan på företagens konkurrenskraftiga resurser och förmågor. Metod: Undersökningen genomfördes via kvalitativa fallstudier bestående av sjukollektivavtalsbundna privata företag som hade en existerande samverkan med en lokalfackklubb på arbetsplatsen. Empiri har samlats in genom fokusgrupps- och djupintervjuer medföretagens företagsledningar. Empirin granskades därefter via enskilda inomfallsanalyser samt enkomparativ mellanfallsanalys. Uppsatsen har tillämpat ett abduktiv forskningsansats. Slutsatser: Studien visar att HR-orienterade och politiska perspektiv kan förklara den fackligasamverkans polariserade karaktärsdrag. Ett centralt fynd är att egennyttiga intressen ochvärderingar har en destruktiv inverkan på denna samverkan. Vid en konstruktiv samverkan kanlokal fackklubb även agera som en värdeskapande länk mellan ledning och medarbetare.Företagsledningen kan dessutom använda sig av värdeskapande och förebyggandeförhållningssätt och andra praktiska metoder för att styra samverkan mot mer konstruktivasamarbetsformer. Dessutom har studien visat på en främjande och begränsande kedjereaktion påföretagets organisatoriska och mänskliga resurser och förmågor. Dessa effekter har sedermera enpositiv eller negativ inverkan på företagets förutsättningar att utveckla sina dynamiska förmågoroch skapa konkurrensfördelar på den volatila marknaden. Vidare presenterar studien flera förslagför att förstärka eller rekonstruera de relationella förutsättningarna mellan parterna. / Background: Due to conflicts of interest, it can be a challenge to maintain a trusting andconstructive relationship between employer and the local union. The union aims to protectworkers' rights, while the employer wants the company to grow and develop. The Swedishmodel relies on employers and unions reaching agreements through negotiations. If this fails, theunion can cause deadlocks that limit the company's ability to develop its operations. In today'srapidly changing business climate, this can have fatal consequences. Thus, it is of interest toinvestigate how union cooperation can be improved and affect the company’s competitiveresources and capabilities. Purpose: The purpose is to explain how Swedish corporate management perceives collaborationwith the local union and its impact on the company's competitive resources and capabilities. Method: The investigation was conducted through qualitative case studies consisting of sevenprivate companies bounded by collective agreements, which also had an existing collaborationwith a local union at the work place. Empirical data was collected through focus group andin-depth interviews with the companies' management. The data was then examined though caseanalyses followed by a comparative cross-case analysis with a abductive approach. Conclusions: The study shows that HR-oriented and political perspectives can help explain thepolarized nature of union cooperation. A key finding is that self-serving interests and values havea destructive impact on this cooperation. In a constructive collaboration, the local union can alsoact as a value-creating link between management and employees. Additionally, companymanagement can utilize preventive approaches and other practical methods to steer cooperationtowards a more constructive direction. The study also revealed a promoting and limiting chainreaction on the company's organizational and human resources and capabilities. These effectshave a significant impact on the company’s conditions for developing its dynamic capabilitiesand creating competitive advantages in a volatile market. Furthermore, the study presents severalproposals to strengthen or reconstruct the relational conditions between the parties

Denna studie syftar till att undersöka vilka matematiska förmågor som förekommer inom vanliga kursläromedel i matematik på gymnasienivå. Hur dessa är fördelade i förhållande till varandra inom respektive matematikläromedel samt hur de är fördelade i jämförelse över dessa läromedel. Det är en innehållsanalys baserat på ett etablerat ramverk som utgår ifrån att först konstatera vad som är matematiskt kunnande, och därefter implementera ett analysverktyg som kan koda tryckta uppgifter ifrån matematikläromedlen till någon matematisk förmåga. Verktyget bygger på att indentifiera kompetensrelaterade aktiviteter ifrån läromedlen för att bestämma vilken matematisk kompetens det motsvarar, även kallade förmågor. Dessa förmågor är definierade i Skolverkets aktuella läroplan för gymnasieämnet Matematik. De är procedur, begrepp, problemlösning, modellering, resonemang och kommunikation. Resultatet visar att olika förlag med olika författare till de analyserade läromedlen har valt att premiera olikartad över hur fördelningen utav förmågorna ska se ut, inom det undersökta specifika avsnittet. Men generellt sett så konstaterar denna studie, med stöd ifrån resultatet, att procedurs- och begreppsförmågan är överrepresenterade bland uppgifterna som ska träna elever i matematiska förmågor. Historiskt sett är inte resultatet helt märkvärdigt eftersom procedurer, eller algoritmer, alltid har på ett eller sätt varit ett stort fokusområde för inlärningen utav matematisk kunskap inom skolväsendet. För vidare studier på universitet och högskola är det oftast mer väsentligt att basala algoritmiska procedurer sitter hos eleverna. Men då denna studie enbart har fokuserat på läromedlen så kan nästa steg vara att undersöka lärarens pedagogik och möjlighet till påverkning utav vilka matematiska förmågor som eleverna tränas på, både under och utanför lektionstiden. Samtliga matematiska förmågor som innebär matematiskt kunnande bör ges utrymme till att tränas på av eleverna. / This study aims at investigating which mathematical abilities appear in regular math textbooks aimed towards secondary education. How these abilities are proportioned to each other within respective textbook as well as how they are proportioned in comparison over several textbooks. This is a content analysis based on an established framework which proceeds from first determining what is mathematical knowing and thereafter implementing a tool of analysis which can code printed textbook exercises to some mathematical ability, or competency. The tool identifies competence related activities from the textbooks in order to determine which mathematical competency it corresponds to. The mathematical abilities are defined in current Swedish national school curriculum for mathematics in secondary education. They are procedure, concept, problem solving, modelling, reasoning and communication. Results show that different publishers with various authors of the analyzed textbooks have divergent proportions of mathematical abilities represented, within a specific subchapter. In general this study can state that the abilities procedure and concept are overrepresented among all the abilities which students are meant to practice. Historically seen, this result is not that surprising as procedures, or algorithms, have always in one way or another been a primary focus for attaining mathematical knowledge in school. For further studies at college or university it is important that students are already familiar with basic algorithmic procedures. Although this study has mainly focused on mathematics textbooks, next step could be to study the teacher’s role and pedagogy in affecting which abilities students get to practice, both in and outside class time. All mathematical abilities should be given enough time for students to practice and improve in

Vid övergångar från förskola till förskoleklass ses samverkan och kommunikation mellan de olika verksamheterna ofta som centralt för att barns tidigare erfarenheter och kunskaper ska tas till vara. Men vad har förskollärarna och lärarna för perspektiv och förväntningar på vilka förmågor som barnen bör ha med sig i övergången mellan förskola och förskoleklass? Och vad bör ingå i kommunikationen och samverkan vid övergången? Studiens syfte är att belysa och bidra med kunskap om förskollärares förväntningar på barns förmågor samt vilken kommunikation och samverkan som bör finnas i övergången mellan förskola och förskoleklass. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från tre förskolor och tre förskoleklasser insamlades relevant empiri utifrån intervjufrågor med utgångspunkt från våra forskningsfrågor. Svaren transkriberades, analyserades, kategoriserades och teman bildades utifrån forskningsfrågorna. Förskollärarna och lärarna har olika förväntningar på förmågor som barnen ska ha med sig i övergången från förskola till förskoleklass. Samtidigt finns det en enighet kring vikten av god kommunikation och samverkan mellan de olika verksamheterna. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är viktigt utifrån ett förskollärarperspektiv och ett lärarperspektiv att det finns en god kommunikation och tydlig struktur mellan förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklassen vilket gynnar övergången mellan de båda verksamheterna.

Bridge Resource Management (förkortat BRM) är idag en naturlig del av handhavandet av fartyg, med syfte att öka säkerheten. Olyckorna till sjöss minskar däremot inte i den takt som de borde. Studien har därför ställt frågan om hur aktiva sjöbefäl upplever att träning i BRM kan förbättras för att bidra till ökad säkerhet, med icke-tekniska förmågor som teoretisk utgångspunkt. Slutsatsen är att inget fartyg är det andra likt när det gäller arbetet med BRM, och förhållandevis abstrakta egenskaper hos besättningen som inställning och beteende i kombination med praktisk nautisk kompetens och erfarenhet är nyckelkomponenter för fartygets säkra framförande. Varje tillfälle för BRM-träning bör också hanteras som unikt, framför allt utifrån deltagarnas specifika behov och bakgrund. / Bridge Resource Management (in short BRM) is today a natural part of ship handling, with its purpose of enhancing safety. The accidents, on the other hand, are not declining by a desired rate. This study has therefore posed the question of how working deck officers experience training in BRM and how it is contributing to safety. The theoretical basis is the concept of non-technical skills. The conclusion is that every vessel is unique when it comes to BRM. Seemingly abstract faculties as attitude and behavior shown by the crewmembers combined with practical, nautical competence and experience are key factors for safe ship handling. Every moment of BRM-training should be a unique event, and therefore arranged keeping the specific needs and background of the participants in mind.

This essay is about how thinking skills are requested in examinations in the course religion 1 in Swedish upper secondary schools. To investigate this an analysis template has been created which is constructed from Göran Svanelids theory the big five, who explains which abilities the Swedish curriculum demands. The main question for this study is How clear and to what extent are the abilities who Göran Svanelids theory the big five points out in exams within the course religion 1? To answer this, three support questions has been made. The First is about how these abilities change between the program they are used. The second one is how the form of examination affects the possibilities to show the abilities and lastly how the kind of question affects the possibility to show the abilities. The analysis template and theory derive from the Swedish curriculum and the lecturer Göran Svaneldis analysis of the curriculum. He found five thinking skills or abilities which all subjects value and who the pupils are supposed to learn. These are; concept skills, the skill to analyse, communicative skills, the ability to perform a procedure and metacognition. These abilities have been operationalized to become a theory to inspect how well and to what extent they are asked for in an examination. Therefore, this study is based on text interpretation of the examinations, with an aim of being both qualitative and quantitative. Out of the total amount of 106 emails sent to principals, teachers and administrative personnel at upper secondary school’s total of 38 examinations were collected1. 14 out of these were written tests, 16 were written essays and eight were oral examinations. The result displays that all examinations ask for the abilities but not all types of questions in the examinations ask for all abilities. The closed type of question only gives the opportunity to show concept skills. The concept skill is the most visible ability in all exams, the secondly most visible skill is the communicative skill, thirdly the analysis skill, fourthly is the skill of procedure and fifth and lastly, the metacognitive skill. The conclusion is that programs who aim to ensue further studies ask for all abilities to a larger extent and with a higher level of clarity. While the vocational program who aim to ensure a working career after upper secondary school ask for the abilities with a lesser clarity. Written essays are the best form of examination to ask for the abilities to a larger extent and with a higher clarity than oral examinations or written tests.

Syftet med detta examensarbete är att studera och bidra med nya insikter om vad som är meningsfull kunskap för eleverna på en gymnasiesärskolas individuella program. Anledningen till att jag vill undersöka detta är att jag i mitt arbete inom denna skolform nästan dagligen möter ett dilemma i frågan om vad som är det viktigaste för den enskilda eleven att lära sig för att ha de bästa förutsättningarna i sitt framtida vuxenliv. Styrdokumenten för gymnasiesärskolans individuella program lämnar ett stort utrymme till individuella anpassningar, både beträffande stöd och kunskapsutveckling, och därmed blir också tolkningsutrymmet stort. Därför vill jag undersöka vilka uppfattningar lärare och elever, bland andra, har kring vad som är meningsfulla kunskaper för eleverna att få med från utbildningen ut i vuxenlivet. För att finna svar på detta har jag utgått från ett fenomenologiskt inspirerat metodval med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet av intervjuerna har jag tagit hjälp av teorier om KASAM och pliktetik respektive konsekvensetik för att belysa och perspektivera empirin. Huvuddragen i resultatet handlar om att meningsfulla kunskaper för eleverna på den undersökta gymnasiesärskolan utgår från elevernas framtidsbehov kopplat till vuxenliv och framtida sysselsättning. Följaktligen är det viktigt att få en bild av hur respektive elevs framtida liv kan se ut beträffande sysselsättning och vuxenliv. Eftersom det flesta eleverna, efter gymnasiet, går vidare till daglig verksamhet framstår det också som viktigt att eleverna i skolan arbetar med kunskaper relaterade till denna sysselsättning. Därmed framträder också en tydlig bild av att samarbetet mellan skolan och daglig verksamhet skulle behöva stärkas, bland annat i syfte att skapa samsyn kring vilka kunskaper som kan vara relevanta för den enskilda eleven utifrån framtida potentiella sysselsättningar. / The purpose of this thesis is to study and contribute with new insights about what is meaningful knowledge for the students who study the individual program on a special needs upper secondary school. The reason I want to investigate this is that I, in my work within this school form, almost daily meet a dilemma in the question about what´s the most important for the specific student to learn to get the best possibilities in their future adult life. The control documents regarding the special needs upper secondary school gives great opportunities to individual adjustments, concerning both support and learning and thereby the interpretation space is large. Therefore, I want to investigate the opinions of teachers and students, amongst others, about what is meaningful knowledge for the students to bring along into the adult life. To find answers to my questions I have used a phenomenologically inspired method including qualitative, semi-structured interviews. In the analysis of the results of the interviews I have applied theories about SOC together with duty ethics and impact ethics to help me illuminate and get perspectives on the empirical. The main results of the study indicate that meaningful knowledge for the students of the concerned special needs upper secondary school depend on the student’s future needs regarding adult life and future pursuits. Consequently, it is important to have an understanding on what the adult life and future pursuits of the specific student may consist of. Since the main part of the students, after leaving secondary school, continues in daily activities it also appears important to work with abilities linked to this kind of employment. Therefore, there is also a clear picture of the fact that the cooperation between school and daily activities would need to be strengthened, for instance to create consensus about what knowledges are relevant to the individual student regarding potential future pursuits.

Elever ska få möjlighet att utveckla sina muntliga förmågor. Syftet med studien är att undersöka muntlighetskulturen i klassrummet med utgångspunkt i lärares sätt att formulera frågor i helklassundervisning. Vi fokuserar därför på att undersöka lärarens roll när det kommer till den muntliga miljön vid ett undervisningstillfälle. För att uppnå studiens syfte gjordes två ljudinspelade observationer där elevernas svarsfrekvens observerades samt att lärarnas frågor analyserades i efterhand och kategoriserades med öppna- och slutna frågor. Sedan kategoriserades samtliga frågor med hjälp av begreppet frihetsgrader. Observationerna gjordes i två olika klasser, båda i årskurs 5. Vi observerade två lärare under två svensklektioner. Resultatet visar att 33 av 40 elever fick chansen att svara på frågor under lektionerna. Lärarnas strategier för att fördela frågor påverkade fördelningen av frågorna. Analysen av frågorna visar att eleverna har möjlighet att svara fritt på 14 av 49 frågor som ställdes under observationerna. Resultatet framhäver att lärarens frågor påverkar muntligheten i klassrummet, lärares tekniker för formulering av frågeställning och tekniker för att avgöra vem som ska svara på frågan är av stor vikt och något lärare bör reflektera över vid planeringen av undervisningen.