The aim with this study was to increase the knowledge about as well as shed light on hidden refugees’ living conditions by compiling research about hidden refugees’ living conditions and complete this research by doing a field survey with people with different knowledge and experience of hidden refugees’ living conditions. The result was analyzed on the basis of Nussbaum’s list of ten human abilities and the convention of human rights. The study showed that hidden refugees' living conditions are experienced as very critical, and characterized by lack of human rights as well as means to utilize and develop their abilities. The conclusion of the study is that hidden refugees’ living conditions could not be considered humane and that there is a need for ethics when treating hidden refugees.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan på elevers kognitiva förmågor upplever vi som ett väsentligt inslag i grundskolans tidigare år. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lärares uppfattningar kring denna inverkan samt deras åsikter kring detta arbetssätt och dess effekter. Metoden som använts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgått från en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Enkäten delades ut till lärare i nio olika grundskolor i två kommuner i Västra Götalands län. Genom enkäten har vi undersökt utbredningen av lärarnas åsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och även gett dem utrymme att motivera och förklara sina åsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan på elevers kognitiva förmågor såsom koncentration, minne och lärande. De uttrycker att de upplever arbetssättet som övervägande positivt och ger även uttryck för sina erfarenheter kring vad det är med arbetssättet som resulterar i de effekter det medför. Resultatet visar bland annat att lärarna ser att arbetssättet tillgodoser elevernas behov av att få använda flera sinnen i sitt lärande.Slutligen diskuterar vi resultatet med utgångspunkt i forskning, litteratur och teori.Bland annat diskuterar vi den fysiska aktivitetens placering i undervisningen, om den bör integreras eller fungera som en paus. Vi diskuterar även vikten av ett varierat arbetssätt för att tillgodose elevers olika lärstilar och öppna upp för användande av fler sinnen i undervisningen. / Physical activity in teaching and its impact on students’ cognitive abilities is something we experience as an essential part of primary education. The aim of the study was to examine the extent of teachers’ perceptions of this impact as well as their opinions about this working method and its effects. The method used in the study was quantitative with a qualitative part and was based on a questionnaire with both quantitative and qualitative questions. The questionnaire was handed to teachers in nine different elementary schools in two municipalities in the county of Västra Götaland, Sweden. Through the survey, we investigated the distribution of teachers’ opinions about physical activity in teaching and also gave them space to justify and explain their opinions.The results of the study show that the majority of the teachers think that physical activity in education has a positive impact on students’ cognitive abilities such as concentration, memory and learning. They express that they experience this way of working as mainly positive and also express their experiences concerning what it is about this working method that results in the effects that it brings. The result shows that the teachers perceive that the working method meets pupils’ needs to use multiple senses in learning.Finally, we discuss the results on the basis of research, literature and theory. Among other things, we discuss the physical task's position in teaching, whether it should be integrated or act as a break. We also discuss the importance of a varied approach to meet students' different learning styles, and open up the use of more senses in teaching.

De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna. För att få svar på vår frågeställning använde vi oss av telefonintervjuer till fyra I ur och skur-förskolor och fyra förskolor utan den inriktningen. I intervjuerna frågade vi om vilken materiel som fanns tillgänglig för barnen, hur de arbetar med de finmotoriska förmågorna i planerade aktiviteter samt hur ofta de hade planerade aktiviteter. Genom de här frågorna fick vi fram svar på hur medvetet de olika förskolorna arbetar med de finmotoriska förmågorna. Det visade sig att det inte skiljde sig något mellan de olika typerna av förskolor, något vi inte håller med om efter egna erfarenheter. Största delen av de olika förskolorna ansåg att de finmotoriska förmågorna tränas automatiskt i den fria leken och vardagen, något som tidigare studier säger emot då barn ofta väljer bort den typen av aktivitet vid fri lek. Våra intervjuer visar endast på vad pedagogerna anser och inte på vad som faktiskt sker, därför hade en observationsstudie varit bra att komplettera med. / The fine motor ability is extremely important when it comes to reading and writing skills, since the hand needs to be trained to do small movements and the eyes needs to be able to follow these movements. Children who have difficulties with the fine motor ability become dependence of others, since they have problems clothing themselves and using cutlery. The development of the fine motor ability becomes difficult when the children use mittens outdoors since they are in the way and material that challenges the fine motor skills isn´t as available during the cold seasons. This doesn´t allow children at I ur och skur preschools, which are all-time outdoor preschools, the same training of fine motor ability during cold seasons. The aim of this study is to compare I ur och skur preschools with preschools without that direction, regarding the development of fine motor ability. To answer our questions we used telephone interviews to four I ur och skur preschools and four preschools without that direction. In the interviews we asked about what material was available for the children, how they trained the fine motor ability in planned activities and how often they had planned activities. By means of these questions we got answers that showed how deliberately the different preschools worked with the fine motor ability. The study showed that there was not any difference between the preschools, something we do not agree on based on own experiences. Most preschools claimed that the fine motor ability automatically trained in free play and everyday experiences. Our interviews only showed what the preschool teachers claim and not what really happens in the preschool, thus an observation study would have been a good complement, considering this.

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

During the recent years the interest in entrepreneurial education has increased both in terms of research being made in the subject, but also in the extent of entrepreneurial courses in Swedish secondary schools, where as the concept Junior Achievement (JA) is particularly being used. A common goal of the entrepreneurial education is apart from teaching the students how to start and run a business, to develop the students’ entrepreneurial skills and competences. The main purpose of the essay is to describe and illustrate the role of the teacher in the entrepreneurial pedagogy being used in courses with the JA concept and to investigate which entrepreneurial skills are being developed by the students participating in these courses. There is also the purpose of investigate what the characteristics are of this entrepreneurial pedagogy being used in the courses using the JA concept. The main theoretical foundation underpinning this study is the pedagogical philosophy formulated by John Dewey and the theory of situational leadership. My study took place in a secondary school in the area ofStockholm, where the JA concept was used in economical and project work courses. Two teachers teaching on these courses were interviewed and a questionnaire survey was conducted to obtain data from the teachers’ students. The main findings from this study are that the entrepreneurial pedagogy being used in the courses with the JA concept show high similarities with the philosophy of John Dewey. The role of the teacher is to be a tutor, guiding the students through the work process, by being more directional and instructive at start, and more supportive and encouraging in the end. However, the results show that it‘s unclear if the amount of help and support the students receive from the teacher is sufficient. The entrepreneurial skills, for example communication ability and creativity are being developed the most when they are connected to economical work assignments. Regarding the cooperation ability it is unclear if the ability is being developed due to the fact that the results show that students tend to cooperate with their friends and the work load being unequally shared in the JA business.

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp från Adding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor. Slutsatsen är att arbetssätt och arbetsformers betydelse är underordnad pro-jektets organisatoriska förutsättningar. / The study is based on the opinions of teachers, teachers for special education needs and the project manager’s about the significance of how to work me-thodically and the way work is organized in a mathematic project in year 3. The aim of this study is to identify how to work methodically and the way work can be organized in a mathematic project in order to develop the stu-dents’ mathematical ability, focusing the areas of arithmetic and from the perspective of special education needs. A qualitative method of investigation was chosen where information was gathered through a combination of inter-views, in groups, individually and via e-mail with representatives from each of the three groups of respondents. The analysis model has been constructed using concepts from the frameworks Adding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) and Visible learning (Hattie, 2009). Our results show that teachers, teachers for special education needs and the project manager’s view is that several factors affect how to work methodically and the way work can be organized and the lack of time is a significant factor. The conclusion is that how to work methodically-and the way work can be organized are subordinate the project´s organiza-tional preconditions.

The ability to apply and follow mathematical reasoning is an ability students should develop according to Curriculum for the compulsory school, preeschool class and the leisure- time centre 2011. The purpose of this survey was to find out how teachers in compulsory school and preeschool class work with the ability to apply and follow mathematical reasoning. I was also interested in investigating if participation in continuing professional development in mathematics influence the teachers way of working with the students. The survey consisted of six qualitative interviewees in which three of the interviewees were part of continuing professional development in didactics for teachers educating mathematics. The result showed that all interviewees consider that it is importent to communicate mathematics, both between students as well as between teachers and students. The teachers included in continuing professinonal development showed a clear consciousness in their work to reason and follow mathematical reasoning. However, among some interviewees the consiousness appeared to come from their experience and which reflects their way of working. The student's age and how far they have developed their language also appeared to be significance to how capable they are of reasoning. The teachers analyze the ability to apply and follow mathematical reasoning, it's meaning and usage, differently.

Inom svenskundervisningen ska elever lära sig att samtala om elevnära frågor och ämnen genom att fråga, kommentera och framföra egna åsikter (Skolverket, 2017). Läroplanen Lgr11 beskriver inte hur lärare ska planera sin undervisning för att elever ska få möjligheten att utveckla ovan nämnda förmågor. I denna studie analyserades lågstadieelevers muntliga förmågor. Hur samtal utifrån skönlitteratur respektive iscensatta samtal kan bidra till att elever i årskurs tre utvecklar förmågorna att diskutera, uttrycka åsikter och framföra samt bemöta argument. För att få reda på hur lärare nyttjar skönlitteratur i sin svenskundervisning samt hur de arbetar för att elever ska utveckla de utvalda muntliga förmågorna har semistrukturerade intervjuer nyttjats. Genom en didaktisk design har en jämförelse mellan iscensatta samtal och samtal kring en skönlitterär berättelse genomförts för att kunna bedöma vilken typ av samtal som främst främjar elevers utveckling av de utvalda muntliga förmågorna. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna med lärare visade att de flesta lärarna främst nyttjar skönlitteratur vid individuell läsning respektive högläsning och stundvis inkluderades skönlitteraturen vid andra temaarbeten. För att elever ska utveckla de utvalda muntliga förmågorna arbetar lärarna främst för ett tryggt klassrumsklimat för att eleverna ska våga uttrycka sina tankar och åsikter. Trots tidigare forskningsrekommendationer att nyttja skönlitteratur som utgångspunkt vid samtal visar den didaktiska designen att de iscensatta samtalen främjade elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. / In Swedish education regarding Swedish as a subject, pupils should learn to talk about pupil issues and subjects by asking, commenting and expressing their own opinions (Skolverket, 2017). The curriculum Lgr11 does not describe how teachers should plan their lessons in order to enable pupils to develop the abovementioned abilities. In this study, the oral abilities of primary school pupils were analysed, how conversations based on fiction and staged conversations could help pupils in grade three to develop the ability to discuss, express opinions, argue and respond to arguments. Semi structured interviews have been used to investigate how teachers use fiction in their Swedish education and how they work to enable that pupils develop the chosen oral skills. Through a didactic design, a comparison between staged conversations and conversations about a fictional story has been conducted. This was done to be able to assess what type of conversation that primarily promotes the pupils' development of the chosen oral skills. The result of the interviews showed that most teachers mainly use fiction for individual reading and reading aloud, while fiction was included occasionally in other thematic work. For pupils to develop the chosen oral skills, teachers are primarily working for a safe classroom environment to enable pupils to express their thoughts and opinions. Despite recommendations from previous research to use fiction as a basis for conversation, the didactic design shows that the staged conversations promoted the pupils' development of the oral skills. In Swedish education regarding Swedish as a subject, pupils should learn to talk about pupil issues and subjects by asking, commenting and expressing their own opinions (Skolverket, 2017). The curriculum Lgr11 does not describe how teachers should plan their lessons in order to enable pupils to develop the abovementioned abilities. In this study, the oral abilities of primary school pupils were analysed, how conversations based on fiction and staged conversations could help pupils in grade three to develop the ability to discuss, express opinions, argue and respond to arguments. Semi structured interviews have been used to investigate how teachers use fiction in their Swedish education and how they work to enable that pupils develop the chosen oral skills. Through a didactic design, a comparison between staged conversations and conversations about a fictional story has been conducted. This was done to be able to assess what type of conversation that primarily promotes the pupils' development of the chosen oral skills. The result of the interviews showed that most teachers mainly use fiction for individual reading and reading aloud, while fiction was included occasionally in other thematic work. For pupils to develop the chosen oral skills, teachers are primarily working for a safe classroom environment to enable pupils to express their thoughts and opinions. Despite recommendations from previous research to use fiction as a basis for conversation, the didactic design shows that the staged conversations promoted the pupils' development of the oral skills.

Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design. Som analysverktyg har de grundläggande förmågorna använts och empirin utgörs av två reglementen, Infanterireglemente skyttekompani 1975 och markstridsreglemente 5 kompani.Undersökningen resulterar i att författaren upptäcker en tydlig skillnad i hur framför allt verkan och skydd artikuleras i de olika reglementena. I diskussionen visar det sig att detta kan bero på ett antal faktorer. Även utformningen av reglementet diskuteras och resultatet blir då, att för att finna vägledning i markstridsreglemente 5 kompani krävs tidigare erfarenhet av förbandstypen. Denna erfarenhet kan också påverka tolkningen av instruktionen. / Since the Cold War has not only the outside world and the perception of the opponent changed but also regulations design. In the current situation there is a Company level regulation for all fighting companies, when it previously was regulations for each of the specific types of companies. This paper discusses the impact that has on the clarity of the regulations.The work aims to investigate the transparency of notions of infantry formation tactics at company level today than during the middle of the Cold War in two guiding instructions. This is to discuss the articulation of tactics and its implications on the officer training in the armed forces. The method used is qualitative text analysis with a comparative design. To make the analysis the fundamental capabilities are used and empirical data consists of two regulations, Infanterireglemente skyttekompani 1975 and markstridsreglemente 5 kompani.The survey results in the author discovering a clear difference in how the capabilities effect and protection are articulated in the various the regulations. In the discussion, it appears that this may be due to a number of factors. The design of the regulations is also discussed and the result is that in order to find guidance in markstridsreglemente 5 kompani the reader needs previous experience of the specific company type. This experience can also affect the interpretation of the instruction.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur vanligt förekommande läromedel i Jönköping och Kronobergs län synliggör de matematiska förmågorna. Samt om och hur läromedel behöver kompletteras med annat material för att ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Genom att utveckla ett ramverk baserat på den litteratur som låg till grund för Lgr 11, analyserades tre matematikläromedel utifrån de matematiska förmågorna. Utöver analysen genomfördes två intervjuer med erfarna och verksamma matematiklärare. Resultatet av läromedelsanalyserna presenteras delvis i diagram och tabell där procentsatserna för varje förmåga redovisas för varje läromedel och dess kapitel. Därutöver visas exempel på uppgifter som synliggör en specifik förmåga. Forskningsfråga två besvaras med resultatet av intervjuerna som återges i text och med citat. Slutsatsen av studien är att samtliga matematiska förmågor synliggörs i de läromedel som analyserats, dock med olika spridning på hur stor plats de får i läromedlet. Lärare anser att de måste komplettera sin undervisning med annat material för att samtliga förmågor ska få tillräckligt mycket fokus och eleverna ges möjlighet att utveckla dem.