The modern financial industry includes fast-changing technology, new regulations, and markets where companies at times find themselves at disadvantage. This study focuses on how organizations can build competitive advantage, particularly by drawing on the open innovation concept. We conceptualize its relationship to competitive advantage as a strategy of using and developing dynamic capabilities in business ecosystems. This view is empirically analysed through qualitative data from four organizational actors in the financial technology (fintech) sector, using semi-structured interviews and a case study approach. The results of the study show that there is a so-called fintech business ecosystem where collaboration and openness generate new opportunities and new innovations. It also shows that the capabilities networking and scanning, investment processes and an open, agile organizational culture are essential to gain advantage of the opportunities in the business ecosystem. In building competitive advantage from open innovation process, these capabilities provide speed and are necessary to find external resources that can effectively be united with internal key resources, creating unique resource combinations. This indicates that companies should focus on activities that enable these capabilities.

The purpose of this study is to examine how specialist teachers relate to content- and language-integrated learning, as well as examine if and how they work with developing the pupils' language and subject knowledge in the tutoring in order to benefit for the pupils learning process. The intention is also to examine which lingual challenges the teachers see in their subject. To answer the research questions, a qualitative method is used, and semi-structured interviews. In total, five senior high school teachers from one school in Västra Götaland have been interviewed and the subjects represented are physical education, social science, history, religion, sociology, mathematics and natural science. The result shows that teachers support content- and language integrated learning in their tutoring and they also believe that it is important to develop the pupils' lingual ability in order for them to develop in their specific subject. However, the result shows that the old subject tradition is still evident to some extent, but the perception of the role as a specialist teacher is changing. Moreover, the result shows that the teachers work with content- and language integrated learning in their specific subject, with an emphasis on terms and the understanding of concepts. It is evident that Vygotskys socio-cultural perspective and Hallidays systemic-functional grammar is seen in how teachers work, but the conclusion is that teachers to a large extent work according to these theories without being aware of it, and thus rather makes it right by coincidence. Further, the result shows that the teachers are aware of what lingual challenges the pupils' come across in their specific subject, and they agree on that there are mainly the cognitive abilities that challenge the pupil. / Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare förhåller sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, samt undersöka om och hur de i så fall arbetar med att utveckla elevens språk och ämneskunskap i undervisningen för att gynna elevens lärande. Intentionen är även att undersöka vilka språkliga utmaningar lärarna anser att eleven möter i deras ämnen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ inriktad metod valts, i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades fem gymnasielärare från en skola i Västra Götaland och ämnena som representeras är idrott och hälsa, samhällsvetenskap, historia, religion, sociologi, matematik och naturvetenskap. Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen och att de tycker att det är viktigt att utveckla elevens språkliga förmåga för att eleven ska kunna utvecklas i deras ämnen. Dock visar resultatet att den gamla ämnestraditionen fortfarande finns kvar till viss del, men att synen på ämneslärarens roll likväl håller på att förändras. Vidare visar resultatet att lärarna arbetar med språk- och kunskapsutveckling i sina ämnen, med fokus på främst termer och begreppsförståelse. Det går tydligt att se Vygotskys sociokulturella perspektiv och Hallidays systemisk-funktionella grammatik i lärarnas arbetssätt, men slutsatsen blir att lärarna till stor del arbetar omedvetet utifrån teorierna och mer råkar ”träffa rätt”. Vidare visar resultatet att alla lärarna är medvetna om vilka språkliga utmaningar som eleven möter i deras ämnen och de är överens om att det främst är de kognitiva förmågorna som är en utmaning för eleven.

Based on the After-School Centers governing documents, the activities must stimulate the pupil’s development and learning and offer meaningful leisure time. A prerequisite for the pupils to experience meaningfulness is that they are made involved and have an influence on the design of the activity. Previous research in our subject shows that pupils 'influence and participation is limited, therefore the purpose of our study is to investigate how educators create and maintain participation and influence in after-schools, and what factors enable and limit pupils room for maneuver. We have chosen to use a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with three adults who work at different After-School Centers. Our empirical data is analyzed on the basis of a socio-cultural framework with a spatial perspective. In the spatial perspective, we take the help of different entrances based on a Foucault-inspired view of power, as well as Harry Shier's participation model. The result we came to from our study is that the educators enable the pupil’s participation and influence formally in various democratic forums, as well as informally in the free play and everyday conversations. Participation and influence are found in the After-School Centers, but are limited by the educators' double tasks as the after-school center is basically situation-controlled and child-initiated, where the pupils must be given participation and influence. At the same time, the educators have governing documents with goal formulations to relate to. Other factors that limit is the adults' perspective, which sets the framework for how much room for maneuver the pupils can get. / Utifrån fritidshemmets styrdokument ska verksamheten stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. Den tidigare forskningen i vårt ämne visar på att elevernas inflytande och delaktighet är begränsat, därför är syftet med vår studie att undersöka hur fritidshemspersonal skapar och upprätthåller delaktighet och inflytande i fritidshemmet, samt vilka faktorer som möjliggör och begränsar elevernas handlingsutrymme. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre vuxna som arbetar på olika fritidshem. Vår empiri analyseras utifrån ett sociokulturellt ramverk med ett rumsligt perspektiv. I det rumsliga perspektivet tar vi hjälp av olika ingångar utifrån en Foucaultinspirerad syn på makt, samt Harry Shiers delaktighetsmodell.  Resultatet vi kom fram till av vår undersökning är fritidshemspersonalen möjliggör elevernas delaktighet och inflytande formellt i olika demokratiska forum, samt informellt i den fria leken och vardagliga samtal. Delaktighet och inflytande finns i fritidshemmen, men begränsas av fritidshemspersonalens dubbla uppdrag då fritidshemmet är i grunden situationsstyrt och barninitierat, där eleverna ska ges delaktighet och inflytande. Samtidigt har fritidshemspersonalen styrdokument med målformuleringar att förhålla sig till. Andra faktorer som begränsar är de vuxnas perspektiv som sätter ramarna för hur stort handlingsutrymme eleverna kan få.

The textile industry is currently operating in an unsustainable manner that is based on overproduction and wasteful, resource-draining practices. Therefore, recently, the concept of circular economy has been presented as a possible solution and a way forward. Changing linear economy business practices and basing them on the circular economy concept is anticipated to solve social and environmental problems while maintaining economic growth. However, fashion retail value chains essentially depend on the logic of mass production, fast fashion, and linear take-make-dispose models. Presently, circular initiatives in this context are rather limited. This thesis posits that circular business model (CBM) scalability is an important factor in the transition to a circular economy in the fashion retail value chain, and thus, a more sustainable fashion industry. Therefore, the purpose of this thesis is to further the understanding of CBM scalability in the context of fashion retail value chains. This includes expanding the notion of scalability to cover a more holistic perspective that goes beyond increasing production output solely for economic gains. Additionally, this involves enhancing the understanding of the required specific resources and capabilities that CBMs must have or develop to overcome challenges and increase their potential for scalability. Accordingly, this thesis covers three papers that utilise qualitative methods wherein archival material, such as peer reviewed journal articles and industry reports, as well as interviews with practitioners are used. Moreover, the extension of the notion of business model scalability goes beyond the boundary of the organisation and encompasses three different perspectives, namely, efficiency, adaptability, and altruism. In addition to this, three areas that challenge CBM scalability are identified. These challenges stem from different business model design themes and can be described as (i) inefficiency, (ii) lack of know-how and out-of-the-box solutions, and (iii) unfamiliarity resulting in scepticism and dissonance with current practices and policy. Finally, the thesis contributes to the CBM literature by utilising the theoretical lenses of resource-based theory and dynamic capabilities theory to identify resources and dynamic capabilities that are strategically important for scaling CBMs. This thesis expands the notion of scalability by going beyond the boundary of the single organisation as well as including a triple bottom line perspective, thus providing an important addition to the understanding of the scalability of CBMs. / Textilindustrin verkar för närvarande på ett ohållbart sätt som bygger på överproduktion och resurskrävande metoder. Cirkulär ekonomi som koncept, har därför nyligen presenterats som en möjlig lösning på de problem som industrin står inför. Genom att frångå linjära praxis och istället bygga affärsmetoder på cirkulär ekonomi förväntas sociala och miljömässiga problem kunna lösas samtidigt som den ekonomiska tillväxten bibehålls. Modeindustrins värdekedjor bygger dock fortfarande huvudsakligen på massproduktion, fast fashion och linjära take-make-dispose-modeller. Cirkulära initiativ är i detta sammanhang ganska begränsade. Denna avhandling framhäver därför, att skalbarhet av cirkulära affärsmodeller är en viktig faktor i övergången till en cirkulär ekonomi, och därmed en mer hållbar modeindustri. Syftet med denna avhandling är följaktligen att öka förståelsen för skalbarhet av cirkulära affärsmodeller inom modebranschens värdekedjor, med fokus på detaljhandeln. Innefattat i detta är ett utvidgat begrepp av skalbarhet, som inkluderar mer än enbart ökad produktion för ekonomisk vinst. Till detta hör även en ökad förståelse av de specifika resurser och förmågor som cirkulära affärsmodeller måste ha eller utveckla för att övervinna utmaningar och bli mer skalbara. Avhandlingen omfattar tre artiklar som använder kvalitativa metoder där arkivmaterial, såsom refereegranskade journalartiklar och branschrapporter, samt intervjuer med personer verksamma i branschen, används. Resultatet påvisar att cirkulära affärsmodellers skalbarhet går bortom organisationens gränser och omfattar tre olika perspektiv: effektivitet, anpassningsförmåga och altruism. Utöver detta identifieras tre områden som speciellt utmanande för skalbarheten. Dessa utmaningar härrör från två olika designteman av affärsmodeller och kan beskrivas som (i) ineffektivitet, (ii) bristande kunskap och brist på färdiga lösningar, och (iii) obekantskap som resulterar i skepsis och dissonans med nuvarande praxis och policy. Slutligen bidrar avhandlingen till litteraturen om cirkulära affärsmodeller genom att använda resursbaserad teori och dynamiska förmågor-teori för att identifiera resurser och dynamiska förmågor som är strategiskt viktiga för skalbarhet av cirkulära affärsmodeller. Avhandlingen bidrar således till kunskapen om cirkulära affärsmodellers skalbarhet genom att utvidga begreppet till att även innefatta aktiviteter som sträcker sig utanför den enskilda organisationen, samt inkludera ett triple bottom line-perspektiv. / <p>Delvis finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation, Tore Browalds Foundation)</p>

The aim of this study is to investigate the approach taken by upper primary school teachers to the development of pupils’ verbal communication skills in Swedish as a school subject. The study also looks at to what degree quieter pupils receive support in the development of these skills. A qualitative study was undertaken in which interviews were conducted with four qualified upper primary school teachers. All four teachers reported that they organized their teaching so as to suit all their pupils. All the teachers described their methodology as interactive where the pupils are involved and active. Three teachers described the work with the development of pupils’ verbal communication skills as not to be prioritized in comparison to the other parts of the Swedish subject. According to the teachers, pupils often practice these skills in other subjects. The teachers talked about the need for a supportive classroom environment if pupils are to be willing to speak while others are listening. Nevertheless, the teachers also found creating a disciplined and accepting classroom environment to be a challenge. In each of their classes the teachers had a couple pupils who did not follow the classroom rules and that effected other pupils in the class. All the teachers described quieter pupils in their classes. Three teachers reported that they supported quieter pupils through a good contact with both the pupils and the parents. Otherwise, the quieter pupils didn’t get any specific support. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på att utveckla elevers samtalsförmågor i svenskämnet i skolans mellanår. Syftet är vidare att undersöka hur mer tystlåtna elever får stöd i detta arbete samt vilka utmaningar som lärare upplever i utvecklingen av elevers samtalsförmågor. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av fyra legitimerade och verksamma lärare i skolans mellanår. De deltagande lärare beskriver att de utformar arbetssätt som präglas av att eleverna är aktiva. Arbetssätten beskrivs som utformade för att passa så många som möjligt av eleverna i klassrummet. Tre av fyra lärare beskriver att utvecklingen av elevers samtalsförmågor är lågprioriterad i jämförelse med andra delar av svenskan vilket lärarna menar kan bero på att samtal sker kontinuerligt i flera ämnen. Alla lärare beskriver betydelsen av ett tryggt klassrumsklimat för att elever både ska våga och vilja ta ordet i klassrummet när andra lyssnar. Lärarna beskriver att upprätthållandet av ett tryggt klassrumsklimat kan vara en utmaning eftersom ett par elever i varje klass på olika sätt inte förhåller sig till gemensamma regler. Det i sin tur menar lärarna kan påverka andra elever i klassrummet. Alla lärare beskriver även att det finns mer tystlåtna elever i klassrummet. Det stöd som de mer tystlåtna eleverna får i utvecklingen av samtalsförmågorna beskrives som dialoger med elev och vårdnadshavare angående tystlåtenheten samt genom positiva förstärkningar. I övrigt stöttas inte dessa elever på något specifikt sätt.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod belysa om och hur rörelsepauser har någon påverkan för elevers koncentrationsförmåga. Utöver detta undersöks hur elever och lärare upplever rörelsepauser och huruvida koncentrationsförmågan påverkas av rörelser samt hur elever tar sig an den text de ska läsa. För att kunna belysa detta syfte har observationer och individuella intervjuer används. Bearbetning av det empiriska materialet har skett genom den tematiska analysen för att kunna kategorisera det som uppvisats vid observationer och utifrån informanternas upplevelser. Studiens resultat har diskuterats utifrån den tidigare forskningen samt det kognitiva perspektivet eftersom koncentrationsförmågan är en kognitiv förmåga. Vidare belyses den yttre distraktionens påverkan på elevernas koncentrationsförmåga samt hur informanterna kan reducera denna påverkan. Resultatet i studien synliggör att eleverna uppvisar en positiv förändrad koncentrationsförmåga efter att rörelser har implementerats. Utöver detta visades att det är olika påverkansfaktorer på koncentrationsförmågan beroende på vilken rörelse som implementeras. Ytterligare resultat visar att arbetssätt och arbetsform är av vikt för elevers koncentrationsförmåga, dessutom hur yttre distraktioner påverkar eleverna i olika nivåer, vilket har betydelse för deras läsinlärning. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, highlight if and how movement breaks influences the pupil’s ability to concentrate. Beyond this, the pupils and teachers experience with movement breaks have been examined, and whether the ability to concentrate is affected by movements, and how students approach the text they are to read. To illustrate this purpose, observations and individual interviews were used. Processing of the collected data was done through the thematic analysis to categorize what was shown in the observations and based on the informants’ experiences. The result of the study has been discussed based on the previous research as well as the cognitive perspective, as the ability to concentrate is a cognitive ability. Furthermore, the effect of the external distraction is highlighted on the pupil’s ability to concentrate, and how informants can reduce this impact. The result of the study show that the students show a positive change in their ability to concentrate after movements have been implemented. In addition, it was shown that there are various influencing factors on the ability to concentrate, depending on the movement implemented. Additional results show that working methods and working form are important for the pupil’s ability to concentrate, also how external distractions affect pupils at different levels, which is important to improve their literacy.

The manufacturing industry has experienced a change in the business environment during the last decade and has started to explore the possibilities of integrating products and services into new bundled offerings. A great deal has been published about this new phenomenon and it is often referred to as integrated solutions. When implementing an integrated solution it requires changes in the organizational structure, resulting in a need to develop further capabilities. Capabilities are explained as complex bundles of skills and accumulated knowledge possessed by organizations that enables them to coordinate their activities and make use of their assets. Previous literature has focused on the capabilities needed for suppliers that develop integrated solutions, leaving uncertainties regarding the needed capabilities for the customer. This research intends to investigate the capabilities needed from both the supplier’s and customer’s perspective and how they affect the development of integrated solutions. To investigate this, a thorough literature review was conducted to create a foundation of knowledge regarding the research area and resulted in a theoretical framework. The research follows a qualitative case study approach where empirical data was collected primarily through interviews but also by analyzing documents that resulted in needed capabilities for both actors. Furthermore, economic models were developed to provide a holistic view of the integrated solution and enable comparison with the current trading situation. The research resulted in five dimensions including capabilities needed for the supplier and four dimensions including capabilities needed for the customer when developing the integrated solution. The dimensions are: Control capability, Economic capability, Organizational capability, Production capability, and Relational capability. In this specific case study, the production capability dimension was considered unique for the supplier and did not iterate from the perspective of the customer. Apart from this, the dimensions were considered important for both actors. The findings indicate that the capabilities possessed by both the supplier and the customer affect the integrated solution and that it is important to investigate the needed capabilities form the perspective of both actors before developing the integrated solution. However, there were differences since some capabilities were required by only one actor and some were considered more or less essential depending on the actor. Furthermore, the findings imply that the uniqueness of the business relationship and the industry may affect the needed capabilities. / Under det senaste årtiondet har det skett en förändring i tillverkningsindustrin då flera företag har börjat undersöka möjligheterna att integrera produkter och tjänster till kombinerade erbjudanden. Denna förändring har förekommit frekvent i litteraturen och benämns ofta som integrerade lösningar. När man implementerar en integrerad lösning krävs förändringar i den organisatoriska strukturen vilket har resulterat i ett behov av att utveckla ytterligare förmågor. Förmågor definieras som komplexa kombinationer av kompetenser och den kunskap som finns hos organisationen som möjliggör att kunna koordinera sina möjligheter och utnyttja sina tillgångar optimalt. Tidigare litteratur har fokuserat på de förmågor som leverantörer behöver för att utveckla integrerade lösningar vilket skapar en osäkerhet gällande de förmågor som krävs av kunden. Studien avser att undersöka de förmågor som krävs både ur ett leverantörs- och kundperspektiv när man utvecklar integrerade lösningar. En noggrann litteraturundersökning gjordes för att skapa en grund av kunskap gällande forskningsområdet och resulterade i ett teoretiskt ramverk. En kvalitativ fallstudie utfördes där empirisk data samlades in genom huvudsakligen intervjuer men också genom att analysera dokument. Således resulterade fallstudien i de förmågor som krävdes av båda aktörerna för att utveckla den integrerade lösningen. För att skapa en helhetssyn över den integrerade lösningen utvecklades en ekonomisk modell vilket möjliggjorde för en jämförelse av den nuvarande handelssituationen. Undersökningen resulterade i fem dimensioner innehållande förmågor för leverantören respektive fyra dimensioner innehållande förmågor för kunden vid utveckling av den integrerade lösningen. Följande dimensioner identifierades: kontrollförmåga, ekonomisk förmåga, organisatorisk förmåga, produktionsförmåga och relationsförmåga. I denna specifika fallstudie ansågs produktionsförmågorna endast beröra leverantören och därav itererade dem inte ur ett kundperspektiv. Utöver denna förmåga ansågs alla dimensioner viktiga för båda aktörerna. Resultatet indikerar att det är viktigt att undersöka vilka förmågor som behövs både för leverantören och kunden vid utvecklingen av en integrerad lösning. Trots att många av de förmågor som identifierades i studien ansågs viktiga för båda aktörerna fanns det olikheter då vissa förmågor endast behövdes för en av aktörerna och vissa ansågs mer eller mindre viktiga beroende på aktör. Resultatet indikerar även att den unika affärsrelationen och den specifika industrin kan ha en påverkan på vilka förmågor som anses viktiga för aktörerna.

Det finns ett stort utbud av digitala läromedel idag vilket kräver ökad kompetens att kunna värdera och välja lämpligt digitalt läromedel till undervisningen. Flera digitala läromedel marknadsförs som program innehållandes färdighetsträning. Färdighetsträning har handlat om att utveckla procedur- och begreppsförmågan frånskilt från de matematiska förmågorna: problemlösnings-, resonemangs- och kommunikationsförmågan.  Enligt forskning främjas utvecklingen av procedur- och begreppsförmågan om de tränas parallellt med de ovan nämnda matematiska förmågorna. Forskare menar att procedur- och begreppsförmågan utvecklas främst genom rika uppgifter där procedurer och begrepp diskuteras. Forskare menar dock att färdighetsträning i digitala läromedel ofta är designade som frågesportslekar vilket tenderar till att enbart främjar ytligt lärande. Forskare säger även att designen i digitala läromedel kan innehålla överflöd av visualiseringar som påverkar koncentrationen negativt. De säger också att återkopplingen oftast kommenterar svarets korrekthet istället för att stödja elevens utveckling av sin matematiska förståelse. Syftet med studien är att ta reda på om det digitala läromedlet Bingel erbjuder färdighetsträning som involverar dessa matematiska förmågor vid träning av procedur- och begreppsförmågan. Vidare undersöks hur designvalet kan påverka utvecklingen av procedur- och begreppsförmågan. För att besvara studiens syfte använder studien två olika ramverk som dels ser till designen av det digitala läromedlet, dels hur det digitala läromedlet involverar matematiska förmågor. Resultatet visar att designen av uppgiftstypen inte involverar fler matematiska förmågor förutom procedur- och begreppsförmågan och träningen av procedurer och begrepp främjar enbart ytligt lärande. Vidare visar designen gällande återkopplingen att den inte uppmuntrar till att utveckla djupare förståelse. / There is a big variety of digital teaching materials today which requires higher digital competence to choose the appropriate digital teaching material for the education. Several digital teaching materials are marketed as containing skills training. Skills training has been about developing procedural and conceptual knowledge apart from the other mathematical competences: communication, reasoning and problem-solving competency. Studies have shown that the development of procedural and conceptual knowledge fosters when practiced parallel with the other mathematical competencies mentioned above. Procedural and conceptual knowledge foster through rich tasks where procedures and concepts are discussed, according to researchers. Furthermore, researchers claim that skills training in digital teaching materials are often designed as pop-quizzes which only foster surface learning. Researchers also claim that the design often contains an abundance of visual effects which can impair concentration. They also say that the feedback given is often in the form of comments on the correctness of the answers rather than the improvement of the student’s own development of mathematical understanding. The purpose of this study is to examine if the digital teaching material Bingel offers skills training that involves these competencies in the practicing of procedural and conceptual knowledge. Furthermore, this study examines if the design can affect the development of the procedural and conceptual knowledge. This study uses two different theoretical frameworks to be able to look into the design of the digital teaching material and also how the mathematical competencies are integrated. Results show that the design of the task does not involve more mathematical competencies other than the procedural and conceptual knowledge which are trained to foster surface learning. Furthermore, the design of the feedback does not foster deeper understanding.

Den här studien undersöker hur gymnasielärare tolkar och arbetar mot värdeordet nyanserat som finns i kunskapskraven för samhällskunskap. En kvalitativ metod har använts i studien som utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Teorier från Johan Sandahl, Maria Rönnlund et al. och Suzanne Parmenius Swärd används för att analysera empirin. Resultatet av studien är att de intervjuade lärarna tolkar nyanserat tänkande framförallt som en tankeförmåga. Det skaver mot tidigare forskning som belyser att nyanserat tänkande, utöver en tankeförmåga, är en språklig förmåga. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar att nyanserat tänkande, att ta olika perspektiv, är en demokratisk förmåga. Studien visar också att lärare arbetar på olika sätt för att elever ska vara nyanserade men att undervisningen huvudsakligen består av en social process i form av samtal och diskussion. Studien har också belyst att det är skillnad mellan prestation och förståelse. Att uppnå kunskapskraven för nyanserade resonemang och diskussioner är inte en garant för att kunna göra samma sak i ett annat sammanhang. Vidare har studien visat att det existerar ett forskningsgap kring nyanserat tänkande och att det behövs mer kunskap.

Studiens syfte var att belysa vilka möjligheter förlagsproducerade läromedel för engelskämnet ger eleverna att utveckla sin kommunikativa kompetens i linje med läroplanens intentioner. För att uppfylla detta syfte ställdes två forskningsfrågor: hur möjligheten att öva de fyra förmåg­orna för språkinlärning fördelas i förlagsproducerade läromedel och på vilka sätt ut­veckling av elev­ernas kommunikativa kompetens möjliggörs i läromedlen. Sammanlagt nio textböcker och nio övningsböcker för årskurserna 4–6 från tre olika läromedelsserier (Skills, Sparks och Join the Quest) ingick i studien. Studiens metod var en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa in­slag. Övningarna kategoriserades efter vilken/vilka av de fyra förmågorna som övades och på vilket sätt förmågan övades (mekaniskt, meningsfullt eller kommunikativt). Resultatet visade att hörförståelse är den förmåga som får minst utrymme i alla tre läromedels­serier och i två av tre läromedelsserier övas hörförståelse inte en gång i ett kommunikativt syfte genom årskurs 4–6. Vissa läromedelsserier erbjuder eleverna mer kommuni­kativ övning av för­mågorna, medan vissa erbjuder mindre. En av de tre läromedelsserierna visar även på brister med att möjliggöra utveckling av de två potentiellt viktigaste förmågorna, hör­förståelse och den muntliga förmå­gan, i ett kommunikativt syfte. / The aim of this study was to illustrate the possibility of developing communicative competence with the help of English language teaching materials for grades 4-6. Two research questions were asked to fulfill the aim of the study: how the opportunity to develop the four language skills are distributed in commercial English language teaching materials and in what way dev­elopment of communicative competence is facilitated by using these teaching materials. A total of nine textbooks and nine exercise books for grades 4-6 from three different series (Skills, Sparks and Join the Quest) were included in this study. The methodological approach of this study was a qualitative content analysis with quantitative features. The exercises were catego­rized based on which of the four language skills that were practiced and how they were practiced (mechanical, meaningful, or communicative exercises). The result showed that listening comp­rehension is the least focused skill in all three series. In two out of three series, listening compre­hension is not practiced in a communicative way in either of the grades. Some series contain more communicative language exercises, while some contain less. One of the three series also shows shortcomings when it comes to developing the two potentially most important skills, listening comprehension and the oral skill, in a communicative way.