The word that disappeared - A scientific essay on the child-rearing responsibilities and practical professional knowledge of preschool educators This scientific essay examines how child-rearing tasks of the preschool educator relates to their practical knowledge from a hermeneutical perspective considered in the light of Hannah Arendt's concept of responsibility. The study consists of six subject narratives and an ethno-logical field study carried out at two preschools. Participatory observations and interviews were used as a method. Explored here is how professional responsibility, regulated in the preschool's governing documents, balances out against interpersonal responsibility in an activity where children spend most of their wakening hours and where attention is given to various factors such as the need for freedom, organisation and security. Examined too is how rules, companion education, self-regulation, leadership, adult authority and the application of governing documents weigh up against the concepts of children's' participation, influence and power. The concept of rearing in preschool is a controversial one: This may be due perhaps to connotations of rigid rules and nagging adults, but also that activities of the last decade have developed towards more school-based learning. Preschool teaching contains so much more however. In the daily workings of the enterprise security is established, while children are also learning to deal with materials and environments, learning to take on their own responsibility—exercising independence on a gradual basis. Alongside free play and creative activities, rearing therefore forms a vital element of children's non-cognitive learning that even affects interaction and communication. A concept that has been a part of the preschool world for over a century rearing has now been removed from the preschool curriculum.  Results demonstrate that the task of child-rearing is an element presupposed in a teachers’ practical knowledge. Based on a complex number of variables, children’s best interests are constantly considered. An unspoken gap sometimes arises between the professional’s responsibility and the interpersonal responsibility that they require to bridge the gap. This becomes particularly evident when children require the response of adults with whom they feel secure. In this manner child-rearing activities, previously seen as solely the parents concern, now also fall upon the educator, even if this remains unsaid. It is therefore assumed that the work of child-rearing will remain in preschools even if the word itself disappears. Responsibility, content and praxis, in the question of child-rearing therefore needs to be discussed and highlighted together with parenting to maintain a socially sustainable future. / I denna vetenskapliga essä undersöks hur förskolepedagogers fostransansvar yttrar sig i förhållande till deras praktiska yrkeskunnande ur ett hermeneutiskt perspektiv och i förhållande till Hannah Arendts ansvarsbegrepp. Studien består av sex egenupplevda berättelser och en etnologisk fältstudie utförd på två förskolor där deltagande observationer och intervjuer använts som metod. Här utforskas hur det professionella ansvaret, som regleras i förskolans styrdokument, balanseras mot ett mer mellanmänskligt ansvar i en verksamhet där de flesta barn vistas större delen av sin vakna tid och där hänsyn ska tas till olika faktorer som behov av frihet, organisation och säkerhet. Därför undersöks också hur regler, kamrat-fostran, självreglering, ledarskap, vuxenauktoritet och tillämpning av styrdokument avvägs mot begrepp som barns delaktighet, inflytande och makt. Fostransbegreppet är omstritt i förskolan. Det kan bero på att det förknippas med stelbenta regler och tjatiga vuxna, men det kan även spela en roll att verksamheten utvecklats i riktning mot ett mer skolämnesbaserat lärande under de senaste tio åren. Undervisningen i förskolan är dock så mycket mer. I grund-verksamhetens dagliga rutiner etableras trygghet samtidigt som barnen lär sig att hantera material och miljöer liksom att ta ansvar för sig själva och stegvis utöva självständighet. Tillsammans med fri lek och skapande aktiviteter utgör därför fostran en viktig del av barns icke-kognitiva lärande som även berör samspel och kommunikation. Ett begrepp som varit en del av förskolans värld i över hundra år och som nu stryks ur förskolans läroplan.   Resultatet visar att fostransuppdraget existerar som en förgivettagen del av pedagogernas praktiska kunskap. Utifrån en mängd komplexa variabler görs ständiga överväganden för barnens bästa. Ibland uppstår även ett outtalat tomrum mellan yrkesansvaret och det mellanmänskliga ansvaret som de behöver överbrygga. Något som blir särskilt tydligt när barn kräver gensvar av vuxna som de känner sig trygga med. Fostranshandlingar som tidigare sågs som föräldrarnas ensak blir på så vis också pedagogernas även om det förblir outtalat. Man kan därför anta att arbetet med fostran kommer att leva kvar i förskolan även om själva ordet försvinner. Ansvar, innehåll och praktiskt handlande i fostransfrågan behöver därför diskuteras och lyftas fram tillsammans med föräldrasamverkan för en socialt hållbar framtid.

The purpose of this qualitative study is to investigate how social science teachers perceive and express the concept of society in social studies. The study consists of focus group interviews with nine social science teachers at two upper secondary schools and its results are analyzed against the theoretical backdrop of Odenstad's orientation topics, analytical subjects and discussion topics and Sandahl’s first-order and second-order concepts. In short, the two different conceptual devices can be described as the skills and abilities that are most important for the students to master in order to develop advanced thinking skills in social science. Particular emphasis is put on critical thinking, that is, the ability to seek, structure and evaluate information from different sources and to draw conclusions from this process. The emerging results show a certain consensus on the concept of society among social science teachers as the potential subject of study and analysis that would simplify and clarify the analyses of the different levels in society which, in turn, would contribute to adding significance and bringing cohesion to the subject as a whole. As for the skills and abilities that stem from Odenstad's orientation topics and Sandahl’s first-order concepts, the interviewed teachers all emphasize conceptual ability as well as good external knowledge to have knowledge of how society is made up. With reference to Odenstad's analytical subject and discussion topics and Sandahl's second-order concepts, it would seem that it is not only important but a prerequisite that students develop an analytical ability and critical thinking as well as the ability to sift through and process large amounts of information and assume different perspectives on the topic or issue at hand.

Stridsfordon 90 togs fram för att möta en reguljär motståndare på vårt eget territorium. Dagens krav och förutsättningar är annorlunda då striden främst genomförs i konfliktzoner utomlands, men även på vårt eget territorium. Motståndaren vi möter nyttjar andra metoder för att genomföra sin strid och agerar på ett annorlunda sätt än vad vi är övade vid. Syftet med arbetet är att undersöka hur ett förband med stridsfordon 90 lämpar sig i strid på dagens stridsfält mot en irreguljär motståndare. För att ta reda på detta så beskriver jag fjärde generationens krigföring och stridsfordon9040Cför att sedan kunna analysera och jämföra den taktiska nivån utifrån de grundläggande förmågorna. Användningen av strf 90 och mekskytteplutonens taktik mot en 4GW motståndare är lämpliga att användaapligt på den taktiska nivån. Mekskytteplutonens taktik är flexibel och sätter få begränsningar mot taktiken hos en anfallande 4GW motståndare. / Combat vehicle 90 was developed to meet a conventional opponent on our own territory. Today's demands and conditions are different, today’s battles is mainly carried out in foreign conflict zones but also on our own territory. The opponent we face uses other means to carry out their combat, and acts in a different way than we are trained for.    The purpose of this work is to investigate how a unit equipped with combat vehicle 90 is suitable in today's battlefield against an irregular opponent. In order to answer this question, I have described the fourth generation warfare and combat vehicle 9040C, then analyzed and compared the tactical levels from the theory of the basic abilities.               The use of CV90 and the mechanized infantry platoons tactics against a 4GW opponent is appropriate to use at the tactical level. The flexible tactics of the mechanized infantry platoon gives an advantage over a 4GW opponent and the tactics used by such an opponent.

Syftet med studien är att undersöka och följa matematiklärares resonemang kring ämnesplanens förmågor, genom problematisering av nationella provuppgifter.   Matematikundervisningen både på grundskolan och gymnasiet har visat sig vara begränsad när det gäller målstyrning av undervisningen som bygger på medvetenhet och kunskap om förmågorna. En förutsättning för att undervisningen ska kunna vara målstyrd med avseende på förmågorna ser vi är lärares kunskap och medvetenhet om desamma. Avsikten med studien är därför att ur ett utvecklingsperspektiv hitta sätt att för lärare ge ämnesplanens förmågor innebörd. De nationella proven konkretiserar flera av förmågorna, och skulle därför kunna fungera som vägledare i lärares kompetensutveckling kring förmågornas innebörd.  Undersökningen baseras på två filmade fokusgruppsdiskussioner i vilka gymnasielärare i matematik deltar. Diskussionerna utgår från nationella provuppgifter i matematik, med stegvis introducering av skolverkets definitioner av förmågorna och senare också av skolverkets bedömning av desamma.  Studiens teoretiska ramverk utgörs av ett kollegialt lärandeperspektiv och ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv, som också används i den kvalitativa videoanalysen.   Studien visar att lärarnas resonemang förändras under diskussionen utan Skolverkets definitioner, så till vida att en slags överenskommelse görs, av på vilket sätt förmågorna kan tolkas. Skolverkets definitioner visade sig ha marginell inverkan på resonemangets utveckling i riktning mot Skolverkets intentioner. Skolverkets bedömning tillsammans med definitionerna fungerade däremot som utmanare till lärarnas egen tolkning och skapade genom det ett ökat resonemang. Resonemanget visade dock inte på ökad kunskap och medvetenhet kring förmågornas innebörd, som är förenligt med Skolverkets intentioner. Med stöd av forskning kring kollegialt lärande, skulle ledning av expertis på området kunnat möjliggöra ett resonemang i riktning mot intentionerna. / The aim of this study is to investigate and to monitor teachers of mathematics when they reason on the abilities as expressed in the curriculum, through problematisation of Swedish national test questions.   Teaching mathematics in Sweden has shown itself to be limited when it comes to setting objectives when based on awareness and knowledge of the abilities. One condition for the teaching to be manageable is that the teachers are aware of the abilities. The intention of this study is to find a way for the teachers through a perspective of development, where the abilities are given meaning. The national tests define many of the abilities and therefore the tests could be a guide in the teachers’ development of the reasoning of the abilities.   The investigation is based on two videotaped focus discussions by high school teachers of mathematics. These discussions are based on national test questions, where the teachers are gradually introduced to the national educational agency’s (henceforth Skolverket) definitions of the abilities and assessments that are given by Skolverket. The theoretical framework of the study is based on collegial teaching perspective and a multimodal- and social semiotic perspective, which is also being used in the qualitative video analysis.   The study shows that the teachers’ reasoning changes during the discussions without Skolverket’s definitions, and the teachers reach a consensus on how the abilities should be interpreted. Skolverket’s definitions had only marginal effects on the teachers’ reasoning regarding the intentions of the abilities. However, the teachers’ interpretations were challenged by the assessments which resulted in an increase in the teachers’ reasoning and interpretations. But the outcome of the study has not given any convincing evidence that an actual increase in knowledge nor awareness of the abilities has occurred. According to research into collegial learning, experts in this field would have been able to support more developed reasoning in line with the intentions.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1 på gymnasiet uppfattar att de, inom ramen för kursen Samhällskunskap 1b, kan använda en samhällsvetenskaplig analysmodell för att analysera ett samhällsproblem. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur uppfattar elever på gymnasiets högskoleförberedande program att de ska använda analysmodellen? Vilka olika kvaliteter kan skilja mellan en utvecklad och en mindre utvecklad uppfattning av hur analysmodellen ska användas? Undersökningen tar sin utgångspunkt i en yrkeserfarenhet av att elever ofta undrar hur de ska bli bättre på att analysera. Metoden som använts är att 50 elever besvarat en analysuppgift som syftade till att analysera varför ungdomar inte engagerar sig i det formella, demokratiska arbetet. Till hjälp att utreda frågan hade elevgruppen tillgång till analysmodell och källmaterial från den senaste demokratiutredningen, Låt fler forma framtiden! De svar som samlades in analyserades med en fenomenografisk metod, som syftar till att kategorisera olika uppfattningar som undersökningsgruppen har kring hur analysmodellen ska användas. Resultatet, utfallsrummet, är 6 beskrivningskategorier som skiljer sig avseende hur analysmodellen behandlas, strukturell aspekt, och i vad som behandlas i svaret, referentiell aspekt. Den mest avancerade hanteringen av analysmodellen ser dess delar som en helhet och som en struktur, samt väver in material från källor som stöd för sin argumentation. Den minst avancerade hanteringen behandlar, utan koppling till källor, endast en enstaka del av analysmodellen. I analysarbetet kartläggs också de kritiska aspekter som undervisning behöver fokusera på för att hjälpa eleven från en mindre avancerad uppfattning till en mer avancerad uppfattning, det vill säga för att lära sig att analysera med mer kvalité. Den mest centrala kritiska aspekten visar sig vara att se hur källmaterial är bas för en mer vetenskaplig analys. / It is the writer’s professional experience that upper secondary students often wonder how to improve their skills in analytic reasoning. The aim of this study is to examine conceptions of Swedish upper secondary school-students when it comes to use a model for analytical reasoning in the course Social studies 1b. The research questions are: How do upper secondary student perceive the usage of a model for analytic reasoning? Which qualitative differences can there be between a less complex and a complex conception of the model for analytic reasoning? The research method has been to give an analytic task to 50 upper secondary students aiming to analyze the problem with the diminishing engagement among Swedish youth in the formal democracy process. The participantswere asked to analyze this problem by using the analytic model and a number of sources originating from the Commission on Democracy Report (2014). The student´s answers where analyzed by a Phenomenographic method aiming to find categories of student´s conceptions of the skill of analyzing according to the model. The result, called the learning outcome, was 6 hierarchically structured categories of conceptions, differing from one another in how the analytic model was perceived, the structural aspect, and of how the content of the analysis was handled, the referential aspect. The most complex conception of the analytic model was to perceive it parts as a whole and also use its disposition as a model for the structure of their answers. The least complex conception only handle singular parts of the analytic model and does not use the source material as a factual base for their reasoning. The most central critical aspect to consider when designing teaching for improving the student´s analytic skills is to make them discern the need for source based reasoning if the aim is to develop a more scientific approach.

Detta examensarbete handlar om hur lärare i grundskolans tidigare år ser på arbetet med elevernas muntliga förmågor, och då speciellt i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Muntlig förmåga är en viktig del av de kunskaper du behöver besitta för att fungera i en demokrati. I dagens samhälle krävs att du har förmågan att tala för din sak och att du kan försvara din åsikt, dessa förmågor blir allt viktigare i ett allt mer individualiserat samhälle. Enligt skollagen skall skolan ge eleverna de kunskaper och förmågor som krävs för att fungera i livet utanför skolan. Frågan som undersökningen ställer är om yrkesaktiva lärare ser kopplingar mellan demokratiuppdraget och arbetet med elevernas muntliga förmågor. Undersökningen visar att lärarna och forskningen är överens om att det finns starka band mellan dessa områden. Det är svårt att leva och vara aktiv i en demokrati om du inte kan samtala med andra människor. Lärarna i undersökningen förmedlar en oro över många elevers bristfälliga kompetenser vad det gäller att kommunicera genom samtal. Forskningen har påvisat att eleverna behöver träna sina muntliga förmågor mer än vad som görs idag, men att många lärare idag saknar kunskap om hur de skall hjälpa eleverna. / This Exam is about the teacher’s outlook of their student’s oral abilities in relation to the democratic mission of the educational body. Oral abilities are crucial to function in a democratic. To be able to make your point and defend your opinion on different subject, is demanded of you today and these skills are even more important in todays individualized society. According to the school act, the school must implement the knowledge and skills necessary for the students to cope with life outside school. The question this study raises is, do the faculty at school acknowledge the connection between the democratic mission and the oral skills of their students. This study shows that educators and research agree on the strong connections between these areas. It is difficult to be active in a democracy if you are not able to express yourself to other people. The teachers in this study are expressing a concern of the lack of skills regarding the ability to communicate orally that many of the students show. Studies has shown that students do need to practice their oral skills more than it is done today but many teachers lack in knowledge in how to help their students. Keyword: oral proficiency, Oral abilities, school`s previous years, school`s democracy mission, rhetoric at school,

Abstract - Which abilities are the students training in the subject of physics? The purpose of this study was to examine teachers' plans, LPPs (Local Educational Planning) to see which abilities are trained and how. I have created a content analysis of the teachers' plans, LPPs and how the teachers practice the abilities of the students in the subject of physics. I analysed two LPPs in the grade 5 and two LPPs in the grade 6. The LPPs are from two different schools and two teachers' one in each grade. My first purpose was to examine which abilities, prescribed in Lgr 11 students are training and if the abilities create a common thread between grade 5 and grade 6 in the subject of physics. My second purpose was to examine what kind of teaching the students are training the abilities which can be found in Lgr 11. The study addresses three different kinds of teaching which are more open, more guided or in a combined way of teaching. My study answered the following questions: Which abilities in Lgr 11 are the students training in the subject of physics in grade 5 and 6? What kind of teaching are the students training the abilities in Lgr 11? The study was based on a content analysis of the LPPs and the theory I used to analyse was The Big 5. I also used interview by email with the teachers who gave me the LPPs. Based on the results and the analysis of the study, I came to the conclusion that all four LPPs in the two different schools were practicing the abilities prescribed in Lgr 11 and that they used The Big 5 to clarify the abilities that the topic addresses. All four LPPs have a common thread between grade 5 and 6 where some abilities are recorded again others are excluded and supplemented with new ones. Based on the results and the analysis, I came to the conclusion that both teachers teach the skills prescribed in Lgr 11 in the subject of physics in an open way of teaching, i.e. when students are active participants in the teaching. Combined teaching was used several times when the students e.g. had to try out for a given topic. Guided teaching was used only once in all four LPPs e.g. when the teachers prepare a list of concepts.

Syftet med denna studie är att undersöka om materialet Praktisk matematik 1 passar att använda i matematikundervisningen i årskurs 1–3 utifrån arbetssättet konkret till abstrakt med fokus på kopplingen till de matematiska förmågorna och det centrala innehållet i matematik från Skolverkets (2019) läroplan. I studien undersöks vilka fem matematiska förmågor som elever ges möjlighet att öva, genom vilket centralt innehåll elever ges möjlighet att öva dessa fem matematiska förmågor samt hur materialet är utformat för arbete genom arbetssättet konkret till abstrakt.    Denna studie innehåller en kvalitativ innehållsanalys av materialet Praktisk matematik 1. För att analysera materialet skapades kriterier utifrån de matematiska förmågorna och det centrala innehållet från den svenska läroplanen (Skolverket, 2019). Materialets utformning för arbetssättet konkret till abstrakt analyserades utifrån studiens teori.   Resultatet visar att elever ges möjlighet att öva samtliga matematiska förmågor i olika utsträckning genom arbete med materialet Praktisk matematik 1. Genom områdena taluppfattning och tals användning, geometri och problemlösning ges elever möjlighet att öva samtliga fem matematiska förmågor. Genom områdena algebra och sannolikhet och statistik ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne- och problemlösningsförmågan och genom området samband och förändring ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne-, problemlösnings- och resonemangsförmågan. Dessa förmågor ges möjlighet att öva i olika utsträckning genom de olika punkterna som områdena innehåller. Materialet är utformat för att arbeta utifrån arbetssättet konkret till abstrakt genom att samtliga kort uppmanar elever till arbete med konkret material. Vid ungefär hälften av korten följs arbetet med det konkreta materialet av abstrakta beräkningar. / The purpose of this study is to investigate whether the material Praktisk matematik 1 is suitable for use in mathematics teaching in years 1–3 based on the working method concrete to abstract with a focus on the connection to the mathematical abilities and the central content in mathematics from Skolverkets (2019) curriculum. This study analyses which five mathematical abilities students are given an opportunity to practice, through which central content students are given the opportunity to practice these five mathematical abilities and in what way the material is designed for working from concrete to abstract.   This study contains a qualitative content analysis of the material Praktisk matematik 1. To analyse the material, criteria were created based of the mathematical abilities and the central content from the Swedish curriculum (Skolverket 2019). The material’s design for working from concrete to abstract was analysed from this study’s theory.   The results show that students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities to a verifying degree through working with the material Praktisk matematik 1. Through the areas number perception and number’s use, geometry and problem-solving students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities. Through the areas algebra and probability and statistics are students given the opportunity to practice the ability to comprehend mathematical terms, numeracy, and the ability to solve problems. Through the area connections and change student are given the opportunity to practice their ability to comprehend mathematical terms, numeracy, the ability to solve problems and reasoning ability. These abilities are given a varied opportunity to practice through the different points the areas include. The material is designed to work from concrete to abstract because every card calls on using concrete material. The usage of concrete material is in about half of the cards followed by an abstract calculation.

Bakgrund: Covid-19 pandemin slog emot världen i början av 2020 och har påverkat marknaden kraftigt. Hela länder har genomfört restriktioner och nedstängningar till viss del, vilket har lett till stora problem för SMEs som är en av de mest utsatta grupperna. Att hantera risker som uppstår under kriser är av stor vikt för företag, inte minst SMEs, som EUs marknad till 99 procent består av. Diskussioner gällande dynamiska förmågor och möjligheten att nyttja dessa för att anpassa sig till en förändrad marknad är därav väldigt aktuell. Syfte: Syftet med studien ämnar till att skapa förståelse och bygga en uppfattning om hur riskhantering och dynamiska förmågor inom företag kan kombineras för att hantera kriser. Därtill ämnar studien analysera huruvida en kris eller en stor händelse leder till en organisations lärande och förändring. Genomförande: Studien genomfördes genom en kvalitativ flerfallsstudie, där vi undersökte fem fallföretag genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner hade en högt uppsatt position inom företagen och hade därmed en god överblick i styrningen och strategin. Urvalet av både fallföretag samt dess intervjupersoner skedde målstyrt med ett heterogent urval. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns en tydlig avsaknad av riskhantering hos SMEs och att detta till största del beror på resursbrist samt tidsbrist. Alla svarande företag lyfter att de har klarat sig bra till följd av de snabba beslutsprocesserna, flexibiliteten och närheten inom organisationen, vilka kan klassas som dynamiska förmågor. Lika viktigt är lärdomarna och erfarenheten företagen har samlat på sig under krisens framfart, men framförallt medvetenheten den har skapat hos företagen. / Background: The Covid-19 pandemic struck the world in the beginning of 2020 and have had a major effect on the market. Countries have implemented extensive restrictions and to some extent lock downs, which has led to issues for SMEs that are one of the most vulnerable types of businesses. Managing the risks that arise during a crisis is of huge importance for companies, not the least SMEs, that make up 99 percent of EUs market. Discussions regarding dynamic capabilities and the opportunity to use these to adapt to the marketchange, is therefore a current subject. Purpose: The purpose of the study aims to create understanding and gain knowledge in regard to how risk management and dynamic capabilities within companies can be combined to deal with crises. It further aims to analyse whether a crisis or major event will lead to organizational learning and change. Completion: The study was conducted as a qualitative multi-case study, where we investigated five case businesses through semistructured interviews. All respondents held a high position within the company and had a good overview and knowledge of the strategy and management of the business. The selection was goal-oriented, and both the case companies and their respondents were a heterogeneous selection. Conclusion: The result of the study shows that there is a clear absence of risk management in SMEs which largely depend on resource scarcity and lack of time. All answering companies highlight that they have managed well due to the quick decision-making process, the flexibility and the proximity within the organisation, which can be categorized as dynamic capabilities. Equally important is the knowledge and experience the companies have gathered during the crisis, but above all the increasing awareness it has created within the companies.

I detta examensarbete har vi genomfört en kvantitativ studie med kvalitativa inslag med syftet att adressera skillnaderna i läsförståelse hos 60 elever i årskurs fem vid läsningen av tryckt och digital text. Studien undersökte också elevernas preferenser mellan de två medierna och hur väl deras preferenser stämde överens med den metod som visade sig vara mest effektiv för lärandet. Undersökningen inkluderade en enkät och två tidigare nationella prov i ämnet svenska där ett tillämpades i tryckt form och ett i form av en PDF-fil på dator. Resultatet visade att eleverna visade på en något ökad förståelse när de läste tryckta texter än vad de gjorde när de läste digitala. Det visade även att majoriteten av eleverna föredrog att läsa tryckta texter. Däremot fann vi inget stöd för att det varken skulle finnas något positivt eller negativt samband mellan elevernas preferenser och deras resultat. En klar majoritet av de som presterade bäst genom den analoga läsningen uppgav att de främst läser tryckt text till vardags. Bland de elever som presterade bäst digitalt var skillnaderna avsevärt mer varierande. Vår slutsats är att elevernas läsförståelse gynnas av tryckta texter men att deras erfarenheter spelar en viktigare roll för utfallet än mediet i sig.