Lärare har ett ansvar att stötta särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor i matematik, ofta förväntas de klara sig själva. Skollagen fastslår dock att "den [utbildningen] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltså att alla har rätt att utvecklas efter sin förmåga. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som påverkar deras prestation. Studien visar att särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. Många faktorer verkar också påverka motivation och prestation, bland annat självförtroende, känsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, läraren, vårdnadshavare och även den fysiska klassrumsmiljön. Dessa elever verkar också dra nytta av grupperingar efter förmåga. Även olika former av anpassning av undervisning påverkar elevernas motivation och prestation positivt, vilket inte läroboken gör. Detta verkar även gälla de flesta andra elever i en klass. En anpassning där alla individer gynnas är att föredra som lärare då inga elever bör utelämnas. En viktig slutsats är att alla elever är individer med olika uttryck, behov och intressen.

Syftet med studiens två undersökningar, var att kring läsförståelsearbete och autism synliggöra både vad några lärare säger och vad aktuell interventionsforskning (2015 -) påvisar utifrån olika perspektiv, samt även jämföra dessa delar. Läsning vilar på flera grunder, språkliga, metaspråkliga och metakognitiva förmågor samt textens medium och hur den framställs. Förståelse söktes i ett sociokulturellt perspektiv för hur kunskap uppkommer och förs vidare. Strävan var att synliggöra stödstrukturer som gynnar läsförståelseutveckling för elever med ASD (diagnos inom autismspektrum). Skriftliga lärarintervjuer, med semistrukturerade öppna frågor, genomfördes för att nå och få svar från fler personer än vad som var möjligt vid muntlig intervju. I den systematiska litteraturstudien söktes i databaser utifrån: autis*, AND read* AND comprehension AND intervention samt autis*, AND read* AND literacy AND intervention. Elevers begåvningsnivå inom normalvariationen, ålder eller interventionernas texttyper har ej fokuserats. Främst har gemensamma nämnare mellan studierna eftersökts samt metoder forskning påvisar effektivt och som lärarna ej påtalar att de använder i sin undervisning. Resultatet synliggör likheter och skillnader. Lärare använder forskningsbaserade element i undervisning, som strategiundervisning eller explicit undervisning med fokus på ökat ordförråd, förförståelse, att kunna svara på frågor på olika nivåer samt göra inferenser. ”Modellering” används och lärare nyttjar elevintressen för ökad elevmotivation. Lärarna lyfter ofta nyttan av att använda bilder som stöd i arbete med texter men få nämner användning av grafiska organisatörer. Andra stödstrukturer som gett goda resultat och som lärarna inte nämner är: arbete med anaforiska relationer (pronomen; t.ex. han, hon, den/det och adverb där, dit, då som syftar tillbaka på något tidigare nämnt), kausala samband samt arbete med att utveckla elevers kognitiva förmågor. Områden som lärarna sällan nämner är sammanfattning och återberättande. Forskning har där visat att läsförståelseinterventioner inte alltid ger lika god effekt på återberättande som på läsförståelse i sig. Det kan tyda på att andra angreppssätt behövs för utvecklande av dessa förmågor. Interventionerna i systematiska litteraturstudien utfördes i liten grupp eller en-till-en. Det innebär att svar ej ges på hur läsförståelsearbete bör genomföras med elever med ASD inkluderade i stor klass, men det som hjälper elever med autism bör även gagna andra elever i behov av tydliggörande pedagogik.

Förmågor är något vi alla människor föds med och utvecklar under hela vårt liv. I gymnasiesärskolans läroplan (2013b) dokumenteras förmågor att utveckla under elevens skolgång bl.a. förmågor viktiga för framtida vuxenliv/arbetsliv. Martha C Nussbaum (2013) professor i juridik och etik, har utvecklat en förmågemodell för mänsklig utveckling, där valmöjligheter ger friheter och social rättvisa. En modell som ska ses som ett minimum för ett bra och människovärdigt liv. Hennes resonemang kring förmågor, ligger till grund för denna studies tolkning och analys av resultat.Denna studies syfte är att finna ut vilka förmågor som elever får möjlighet att utveckla i sin gymnasiesärskoleutbildning, och som i framtiden eventuellt ger utökade möjligheter till ett arbete. Frågeställningen i denna studie vill ge utökade kunskaper kring vilka förmågor som elever själva tycker är viktiga att få med sig ut i arbetslivet, ställt i relation till vad lärare anser, och vad arbetsmarknaden efterfrågar.Slutsatsen i denna studie ger en bild av att Nussbaums (2013) förmågor kring praktiskt förnuft, t.ex. ha förmåga att reflektera över och planera sitt liv, samt kontroll över den egna miljön, t.ex. förmågan att delta i demokratiska beslutsprocesser eller kännedom om arbetslivets villkor, kommer i skymundan på bekostnad av samhörighet t.ex. kunna leva tillsammans med andra och delta i sociala sammanhang. Förmågor som får större tyngd både i gymnasiesärskolan och på arbetsmarknaden fokuserar på att t.ex. utveckla förmågor hos eleven som att kunna anpassa sig, delta i sociala sammanhang, passa tider och att kommunicera så att omgivningen förstår dig. Det är övervägande de förmågor som respondenterna talar om som viktiga för att utöka möjligheten till att erhålla och behålla ett arbete, trots att gymnasiesärskolans läroplan och alla respondenterna samtidigt uttrycker att alla tre av Nussbaums punkter praktiskt förnuft, samhörighet och kontroll över den egna miljön är viktiga förmågor att utveckla. Denna studies slutsats visar på att förmågor som ska ge valmöjligheter och friheter, begränsas inom ramen för elevers tillhörighet i gymnasiesärskolan och i förhållande till vad samhället/arbetsmarknaden ger för möjligheter för eleverna.

Det övergripande syftet med denna studie är att studera ett antal lärares förväntningar och vilka krav de ställer på eleverna som ska läsa teknik i årskurs 4. Studiens resultat klassificeras utifrån kunskapskrav i läroplanen och förmågor enligt teknikdidaktisk forskning. Metoder som används i studien för att samla in data är semistrukturerade intervjuer. De framkommande resultaten visar att de intervjuade lärarna lägger större tonvikt vid kunskapskraven där eleverna ska kunna dokumentera och kunna några enkla begrepp. Förmågorna som är framkommande är manuell förmåga. Slutsatser som kan dras av denna studie är att teknikämnet inte har en tydlig kursplan som vägleder lärarna i deras teknikundervisning.

En kvalitativ studie om medarbetares erfarenheter i en arbetsuppgiftsförändring. Syftet med studien var att öka förståelsen för medarbetarnas egna uppfattningar om lärandet i en arbetsuppgiftsförändring, som har utvecklats i förhållande till en organisationsförändring till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Studien använde en fenomenografisk metodansats för att studera variation i människors olika beteenden i en lärandeprocess. Det empiriska underlaget samlades utifrån fyra semistrukturerade intervjuer från medarbetare på ett aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar variation i inlärningsstrategier, emotionell-, handlings-, kunskaps- och reflekterandebaserad inlärning. Förmågorna var intern rörlighet, professionell autonomi, ökat samarbete och strukturella förbättringar.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka sammanhang åtta femteklassare anser sig använda matematik, och på vilket sätt de beskriver att de använder matematik i dessa sammanhang. Intervjuer med åtta femteklassare genomfördes för att samla in data. Data analyserades utifrån de matematiska förmågorna i kursplanen. Det användes även ett ramverk som beskriver olika typer av sammanhang där matematik kan användas: vardagsmatematik, matematikers matematik och skolmatematik. Resultaten visar att eleverna anser sig använda matematik i olika sammanhang, men med en klar tyngdpunkt på vardagsmatematik. Ingen elev anser sig använda matematik i situationer som kan kopplas till matematikers matematik och endast en elev nämner skolmatematik som ett sammanhang där hen använder matematik. Vidare kan man se att det endast är två av de fem förmågorna som läroplanen innefattar som eleverna anser sig använda. Eleverna i denna studie använder sig endast av resonemangsförmågan och procedurförmågan. Slutsatsen som dras är att man kan se att eleverna i intervjuerna inte gör kopplingar till alla sammanhang som läroplanen nämner. Kopplingen som eleverna gör är till vardagsmatematik, eleverna gör dock inte kopplingen till de övriga två sammanhangen som är historiska skeenden och användning i andra ämnesområden. Man kan även se att alla de matematiska förmågorna inte nämns i intervjuerna.

Studien undersökte möjligheten att utveckla problemlösnings- och resonemangsförmåga i svenska läroböcker. Under studiens gång genomfördes en läromedelsanalys av två läroböcker för gymnasiekursen Matematik 1b, Matematik 5000 och Matematik Origo. Analysen tog hänsyn till olika aspekter av förmågorna, olika svårighetsgrader på uppgifterna samt olika centralt innehåll i ämnesplanen. Av 2223 uppgifter i Matematik 5000 kunde problemlösningsförmågan utvecklas i 5% och resonemangsförmågan i 6%. Motsvarande andelar i 1747 uppgifter i Matematik Origo var 7% respektive 10%. Analysen visade också att större andel av uppgifterna på de två högre svårighetsnivåerna gav möjlighet att utveckla förmågorna än de på den lägsta nivån i båda böckerna. Det framkom även att inte alla aspekter av förmågorna fick lika stort utrymme att utvecklas. I båda böckerna var det geometri-kapitlet som fokuserade på dessa förmågor i störst andel av uppgifterna.

De exekutiva förmågorna möjliggör avancerade kognitiva processer. Prokrastination är vår benägenhet att fördröja en planerad handling trots att fördröjningen förvärrar situationen. Denna uppsats har utforskat om det finns ett konceptuellt samband mellan konstrukten. Orsaken till prokrastinaton tros hänga samman med bristande självreglering som är sammanlänkat med de exekutiva förmågorna. Det finns ett glapp mellan intentionen och handlandet hos de som prokrastinerar. Impulsivitet tycks ligga bakom denna skillnad. Prokrastinerande individer väljer det njutningsfulla i stunden framför långsiktiga fördelar. Indikationer tyder på att de hämmande mekanismerna inom de exekutiva förmågorna inverkar i reglerandet av impulsiviteten. Individer med högre förmåga att hämma impulser är bättre på att följa sina intentioner. Direkta studier mellan de exekutiva förmågorna och prokrastination behövs för att stärka kausala samband.

Syftet med arbetet är att undersöka verksamma pedagogers syn på fri leken i fritidshemmet. Styrdokument, litteratur och tidigare forskning menar att den fria leken är viktig och tar upp att barn tränar på sin sociala utveckling, sitt språk, problemlösning och samarbete. Uppsatsen är skriven genom en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som gjorts med fem verksamma pedagoger. Resultatet visar kategorierna vikten av fri lek, begränsningar med fri lek, vuxenledd inte fri lek. Studien visar att leken är en viktig del på fritidshemmet där barnen tränar på sociala förmågor och att leken sker varje dag. Slutsatsen är att den fria leken är nödvändig för barnens lärande på fritidshemmet.

När elever i årskurserna F-3 och 4-6 gör beräkningar i addition och subtraktion, är detframförallt två metoder de använder sig av, standardalgoritm, även kallad uppställning, ochskriftlig huvudräkning. Enligt forskning finns det både för- och nackdelar med bådametoderna. I detta arbete kommer lärares tankar och upplevelser av att arbeta med dessa tvåmetoder att lyftas och synliggöras genom kvalitativa intervjuer. Syftet med arbetet är dels attundersöka för- och nackdelar med de två beräkningsmetoderna men också vilken kunskapssynsom ligger till grund för lärarnas lektioner i matematik. Arbetet har också synliggjort hur välförmågorna inom matematik utvecklas av de två olika metoderna. Det resultat som framkomvisade att lärarna helst arbetar med standardalgoritm och inte låter förmågorna påverka derasundervisning i lika stor utsträckning som de 4 F:en. Det visade sig dessutom att den skriftligahuvudräkningen i större utsträckning utvecklade de fem matematiska förmågorna.