No description available.

<p>Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena?</p><p>Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.</p>

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena? Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.

With a postmodern archival perspective and Cooks four archival paradigms in mind, the purpose of this case study is to examine the Jewish Congregation in Stockholm’s needs and use of their own archives and what their thoughts are about preservation. The purpose is also to examine the content of the archive deposited by the congregation at the National Archives, and how the content can relate to the concepts of power, memory and identity. The source material consists of interviews and two writings relating to the archival investigation Härifrån till evigheten carried out in 2019. The source material also consists of the archival inventory list and its descriptions of the content in the deposited archive. The methods used in this study are a qualitative interview method and a qualitative content analysis.  The findings show that the congregation archives, both the deposited and the local archive, are used by the congregation to carry out tasks within the congregation´s various work areas. A problem and an area of needed development related to the use of the archives is the need for digitization of archival materials. A problem that is also addressed in the archival investigation. Concerning thoughts of preservation, the result shows that the congregation need more resources to ensure the preservation of the future memories that the archives represent. There is however a will and awareness among those who work within the congregation that the archives that the congregation is now creating through their work should be preserved in the right way.  The analysis of the content in the deposited archive shows that the historic memories that the scientists produce by using the archive in their scientific work, can be affected by the values of the congregation since they are controlling the access to the archive. Furthermore, the content of the archive contains memories created from the work of the congregation and the memories created by Jewish private individuals and organizations. Together they form the archive's collective memory which can be used as part of establishing group identity and ethnic identity.