Syftet med detta arbete var att ta reda på om det är möjligt att arbeta med ekologiska frågor i förskolan. För att barnen ska få en förståelse för det komplexa begreppet hållbar utveckling, måste vi tidigt integrera barnen i naturens värld på ett begripligt och lustfyllt sätt. Jag har utarbetat ett arbetsmaterial om fågelekologi för de äldre barnen 4-5åringar i förskolan. Delar av materialet har testats på två förskolor, där jag har intervjuat barnen samt genomfört en enkätundersökning bland pedagogerna, för att se om intresse finns att arbeta med ekologiska frågor. Resultatet blev positivt från alla håll. Barnen tyckte att det var roligt och intressant och pedagogerna var eniga om att ekologi är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolan. Jag hoppas att detta arbete ska inspirera och få flera människor att inse att läran om ekologiska samband inte behöver vara så krångligt som det kan låta.

I vårt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssätt där man i förskolan kan använda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att låta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det här fallet handlar om hur man är en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema där vi behandlade värdegrundsfrågor. Under temat använde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vårt arbetssätt. Genomförandet ägde rum vid fem tillfällen på två olika förskolor under en tvåveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att även samtalets betydelse lyfts fram. Slutsatsen är att det varit lustfyllda tillfällen där vi haft sagan som verktyg och något vi kommer jobbare vidare med vid andra tillfällen.

Denna studies syfte är att belysa hur kvinnligt och manligt framställs i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rådande ideal. Syftet är även att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnå syftet har sex bilderböcker analyserats utifrån genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollärare och lärare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna både utmanar och befäster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket även tidigare forskning styrker. Även identifikationsobjekt för lugnare pojkar har identifierats bland de analyserade böckerna, något som efterlystes i tidigare forskning. Genom intervjuerna framkom att förskollärarna och lärarna i förskolan tycker att de saknar kunskap om genus men har viljan att förändra sitt arbetssätt till ett mer genusmedvetet.

No description available.

Undersökningens syfte är att försöka fånga förskolans personals och lednings förståelse och uppfattning om vad kvalitet i förskolan är och vilka faktorer som indikerar att en förskola har god kvalitet. Syftet är även att se hur arbetet i förskolan ser ut när det gäller kvalitetsarbete och vad som skulle behöva utvecklas vidare. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare verksamma i förskolor samt två rektorer. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att de yttre förutsättningar som finns för förskolor, exempelvis lokalers utformning och barngruppens storlek, inte har avgörande betydelse för hur god kvalitet en förskola har. Det som är mest avgörande för en förskolas kvalitet är vilka personer som arbetar där och vad de har för engagemang och kompetens för sitt arbete samt vilket förhållningssätt som personalen har mot barnen. Undersökningen avslutas med en diskussion där det presenteras förslag till fortsatt arbete med att förbättra förskolors kvalitet. / The purpose of this investigation is to capture the understanding and perception of preschool personnel and management of what quality in preschool is and what factors indicate that at preschool possesses good quality. The purpose is, futhermore, to examine what quality efforts are deployed in preschools and what needs to be developed further. The investigation is performed through qualitative interviews with three preschool teacers and one child minder who are employed in preschools and with two principles. The result of the investigation reveal that external conditions for preschools, for example the layout of the premises and the size of the group, are not deciding factors for good quality in a preschool. The most deciding factors for a preschools quality are the people who work there, their engagement and competence, and their attitude to and interaction whit the children. The investigation concludes with a discussion in which suggestions for continued research on improving the quality of preschools are presented.

SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det är en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehåller upprop, sång, samtal, berättelser och olika teman. Våra forskningsfrågor är att vi vill veta hur samlingen i förskolan är utformad, varför samlingen används som arbetssätt och vad förskollärarna anser att samlingen har för mening för barns lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi gjort en intervjustudie, där vi intervjuat fem förskollärare. Examensarbetet innehåller även en litteraturbakgrund som handlar om det sociokulturella perspektivet, samlingen och barns språkutveckling. Vi har analyserat intervjumaterialet och med hjälp av tidigare forskning har vi kommit fram till några slutsatser. Gruppkänslan och samtalets betydelse har framkommit som centrala delar i samlingen. Det har framkommit i studien att samtalet har stor betydelse för barns språkutveckling i samlingen. Trygghet, rutiner och tid till att uppmärksamma varje barn, har förskollärarna poängterat som viktiga delar.

Mitt syfte med det här arbetet är att konstruera ett arbetsmaterial med tillhörande lärarhandledningar som pedagoger kan ha nytta av i sitt arbete med teknik inom förskolans verksamhet. Jag vill veta om det kan bli lättare för pedagoger i förskolan att arbeta med teknik efter att ha genomfört dessa teknikövningar. Innan jag utformade teknikövningarna fick pedagogerna och barnen på berörd förskola komma med önskemål inom vilka teknikområden de ville få övningar i. Utifrån pedagogernas och barnens önskemål kring teknikarbete utformade jag sedan åtta olika övningar med tillhörande lärarhandledningar. Därefter fick pedagogerna arbeta med övningarna i två veckor. I utvärderingen efter genomförda övningar svarade pedagogerna lite diffust på hur de känner inför att arbeta med teknik efter att ha arbetat med övningarna. Jag tolkar det som att pedagogerna inte känner sig säkrare på hur de ska arbeta med teknik men att de har fått ett positivt möte med teknik i förskolan.

No description available.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.