No description available.

No description available.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet på förskolan.All kommunikation mellan såväl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika åldrar och barn som kommit olika långt i sin språkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade språket är den vanligaste kommunikationsformen både vid fri lek och styrd aktivitet på förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna på förskolan använder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppspråk som förstärkning och förtydligande av det talade språket särskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men också vid andra kommunikationstillfällen i fri lek.

Syftet med undersökningen har varit att studera förskollärares attityd till jämställdhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollärare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgår ifrån vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, där samtliga informanter såg sig själva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollärarna ställde sig positiva till den utbildning de fått, för att därigenom kunna utveckla sig själva och verksamheten. En slutsats är att kunskap och utbildning kring jämställdhetsfrågor är en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, där brist på kunskap kan innebära att verksamheten upplevs jämställd trots att den förstärker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jämställdhet i förskolan, vilket kan hjälpa personal att undvika svårigheter som kan förekomma.

Syfte med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning sju förskollärare känner till anmälningsplikten vid vanvård av barn och vad de kan göra för att få bort en eventuell osäkerhet för vad som kommer att ske vid en anmälan. Vi utgår från följande frågeställningar: Vad har förskollärarna för uppfattning om anmälningsplikten? På vilket sätt tycker förskollärarna att förskolan kan jobba för att ge stöd till förskolläraren när en anmälan ska genomföras? I vår studie har vi valt intervju som metod då vi har intervjuat sju förskollärare. Denna metod har vi använt oss av för att få svar på våra frågeställningar och för att få ut ett så relevant underlag som möjligt till vår studie gällande anmälningsplikten i förskolan. Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att alla de intervjuade förskollärarna är medvetna om att de är anmälningsskyldiga när de misstänker att ett barn far illa. Förskollärarna är också eniga om att det finns brister i informationen angående anmälningsplikten samt att de vill känna en trygghet och vill ha stöd från bland annat arbetslaget och rektorn vid en anmälan.

Syftet med denna undersökning var att granska förskolepersonals attityder till musik samt om det påverkar hur mycket musik som förekommer i förskolan. Undersökningen utgår ifrån insamlade grovplaneringar från fem olika förskolor, utifrån grovplaneringarna utformades frågor som ställdes i en kvalitativ intervju till fem personer som jobbar inom förskolan. Det som framkom i intervjuerna är att musik genomsyrar verksamheten i förskolan och att viljan till musik är viktigare än kunskapen i musik.

Studiens syfte var att få kunskap om små barns litteracitet i förskolan. Jag ville genom observationer ta reda på vilka litteracitetshändelser som små barn skapar och är delaktiga i, samt hur barnens litteracitetspraktik ser ut. Genom videoobservationer på två förskolor, har barns litteracitet i åldrarna ett till tre år undersökts. Studiens resultat visade att barnen skapade och deltog i ett flertal olika litteracitetshändelser där berättande, skrift, text, tecken, symboler, pussel, spel, sjungande, målande och räknande ingick. I litteracitetspraktiken syntes barnens kunskaper om litteracitet. Barnen konstituerade sig som läsare, skrivare och berättare. Vidare hade barnen en rad uppfattningar om litteracitet och de gjorde medvetna och aktiva bokval. I resultatet syntes även att barnens litteracitetshandlingar inte var imitationer utan att barnen verkade i sin litteracitet. Pedagogernas inverkan visade sig också ha betydelse för barnens litteracitetsutövande. Genom att bidra, utmana och bekräfta barnens litteracitetspraktik möjliggjordes och utvecklades barnens litteracitetspraktik. Genom att inte uppmärksamma och ge utrymme för barnens litteracitetshändelser hindrades ibland barnens erövrande och skapande av litteracitet.

Dialogs in pre-school-a pedagogically tool or something one only has?

Syftet med denna rapport är att visa hur man på en förskola kan organisera verksamheten kring ett barn med diagnosen ADHD. Denna rapport är en fallstudie som är gjord på en förskola. Barnet med diagnosen är snart 4 år. I undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som arbetar på förskolan. För att resultatet skulle bli så tillförlitigt som möjligt användes även observation som metod. Resultatet visar att ett samarbete med andra enheter såsom habilitering och resursteam och även med föräldrar är av stor betydelse. Det krävs samverkan och samsyn såväl externt som internt mellan pedagogerna på skolan men även mellan pedagogerna och förskolans ledning. Fokus i den pedagogiska verksamheten läggs på social träning där pojkens styrkor lyfts fram. Pedagogerna anser detta vara av stor vikt för pojkens utveckling. Impulskontroll och koncentrationsträning sker enskilt med en pedagog. Denna träning sker med handledning från habiliteringen.

No description available.