Spelling suggestions: "subject:"förskolan""
281 |
Utomhuspedagogik : Vad är pedagogernas tolkning?Svanström, Marie January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att studera verksamma pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik samt om de märker någon skillnad på barngrupper om de använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjälp av elektronisk enkätundersökning. Verktyget som användes var google drive. Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stämmer ganska bra överens med utomhuspedagogikens teori.
|
282 |
Åldershomogen förskola : möjligheter och hinderTegström, Katarina January 2013 (has links)
Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om kvaliteter och brister, för barn och personal, i åldershomogen förskoleverksamhet. Vilka möjligheter fanns det med att arbeta med en grupp där alla barn är ungefär lika gamla? Vilka hinder kunde det medföra? Kunde det sociala klimatet påverkas i någon riktning p.g.a. åldersindelningen? I så fall, vilken? Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Åtta pedagoger,varav två i chefsposition, vid tre åldershomogena förskolor deltog. Intervjupersonerna hade arbetat olika lång tid med åldershomogen organisation. Datainsamlingen analyserades och jämfördes med litteraturen. Resultatet visade att det, enligt pedagogerna, fanns många pedagogiska och sociala fördelar med åldershomogen verksamhet. Det fanns samband mellan åldersindelning och ett gott socialt klimat, en god pedagogisk miljö och pedagogernas arbetstillfredsställelse. Studien gav exempel på vilka effekter det kunde få för en barngrupp när många pedagoger upplevde att det fanns tid att se barnen. Nackdelarna med åldershomogen förskoleverksamhet var framförallt ekonomiska, eftersom det kunde uppstå kö till småbarnsgrupper samtidigt som äldrebarngrupper inte var fulltaliga.
|
283 |
Möjligheter för lek i förskolans utemiljö : En kartläggning över affordances i förskolans utemiljöLindholm, Madelene January 2014 (has links)
The purpose to this survey is to map out the affordances available in the outdoor environment of one preschool. This has been executed through three episodes of observing children at that preschool during their outdoor play. All visible affordances has been written down and later on summarized in different themes where the most interesting meeting places in the outdoor environment at the pre-school have been described. The result of the study shows what the children at this preschool do in their outdoor environment. It also shows the importance of the arrangement of material and environment in order to be able to support childrens play. An awareness of what the environment offers the children in their play is important. It makes it possible to design an outdoor environment that encourages different kinds of playing and exploring which may support children’s development and creation of their own identity.
|
284 |
En studie om dokumentationsarbetet i förskolan : En studie om dokumentationsarbetet i förskolan med fokus på barns mänskliga rättigheter / A study about the work of documentation in the Nursery school : A study about the work of documentation in the Nursery school, focusing on human rights for childrenTolf, Emelie January 2014 (has links)
Syftet med den här studien är att studera den levande dokumentationen som förekommer på förskolor, med fokus på barns mänskliga rättigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt någonting som ständigt är framåtsträvande i verksamheten. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vart riktas dokumentationsmedlet? På vilket sätt är barnen delaktiga i dokumentationen på förskolan? Vilka etiska hänsynstaganden tas från förskollärare utifrån barns bästa i dokumentationsarbetet? För att få svar på dessa frågeställningar intervjuas fem stycken förskollärare vid separata tillfällen, med utgångspunkt att få inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. Utgångspunkten är även att få veta hur deras inställning är till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet. Intervjuerna utgår utifrån en halvstrukturerad intervjuform, med ett antal huvudfrågor som formar intervjun som sedan kompletteras med följdfrågor. Det fenomenografiska perspektivet, som utgår ifrån att forskaren ska förstå hur det är vederbörande förstår fenomenet, är det perspektiv som formar studien. Resultatet visar att samtliga respondenter är medvetna om att dokumentation är någonting som ska göras utifrån riktlinjer från förskolans styrdokument. Dokumentation är någonting alla anser är viktigt för att nå en utveckling i verksamheten, både i sin yrkesroll som förskollärare samt på institutionsnivå. Resultatet visar även att respondenterna belyser att dokumentation som fenomen har utvecklats med åren, och att denna utveckling bidrar till någonting positivt där barnen får större delaktighet och inflytande. Det är skeendet som respondenterna vill få med under dokumentationstillfällena, vilket också styr vad det är dokumentationsmedlet riktas mot. De betonar att inget barn som känna sig kränkt eller kränkas vid dokumentationen, och att ansvaret ligger hos dem som förskollärare.
|
285 |
"Vad vill du göra idag?" : En kvalitativ studie om förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter.Elovsson Halt, Sara, Bosell, Linda January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser det vara svårt att särskilja begreppen delaktighet och inflytande, men att de ändå visar på en skillnad i sina utsagor. Vår slutsats utifrån studien är att förskollärare ser barns delaktighet och inflytande som en viktig utgångspunkt i verksamheten samt att de strävar efter att låta barns intentioner forma innehållet. Dock menar förskollärarna i studien att de kan bli bättre på att involvera barnen i planeringen.
|
286 |
Från förskola till förskoleklass : En kvalitativ studie om samverkanHolmberg, Annika January 2014 (has links)
Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig. Av resultatet framgick att pedagogerna har en medvetenhet om samverkansarbetets fördelar och en önskan om ett bättre samarbete, men att arbetet är svårt att realisera i praktiken. Slutsatsen var att området är mycket komplext, med många påverkansfaktorer. Det finns en vilja till att samverka, men det avstånd som tidigare fanns mellan förskola och skola har istället flyttats och hamnat mellan förskola och förskoleklass, trots att ambitionen med förskoleklassens tillblivelse var att överbrygga avståndet
|
287 |
Konflikthantering i förskolanBerglund, Cecilia, Hansen, Ida January 2014 (has links)
Denna studie utgår ifrån lärarens perspektiv på hur konflikter hanteras och vilka strategier som tillämpas i förskolan. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod i vår studie där vi har intervjuat sex verksamma förskollärare och två förskolechefer. Vi har även observerat hur förskollärarna bemöter konflikter. Resultatet visar att lärarna dagligen stöter på konflikter mellan barn och att de försöker låta barnen själva få lösa konflikterna. Dock kan barnen behöva vägledning med att lyssna till varandra, ordval och att de inblandade finner en gemensam lösning. Slutsatsen med denna studie är att lärarna försöker se till varje barns behov och erfarenheter och utifrån det lär sig lärarna om, när och hur de ska hjälpa barnen i en konflikt.
|
288 |
Estetiska lärprocesser i förskolan : En kvalitativ studie av hur förskollärare arbetar med estetikPetersen, Johanna, Ellingsen, Sofia January 2014 (has links)
Föreliggande studie fokuserar på ämnet estetik och hur ämnet används i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollärare på olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollärarna såg positiva fördelar med att använda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för ämnet. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar medvetet med estetiken och att möjligheterna inte sitter i resurserna utan i vad förskollärarna anser är möjligt att genomföra.
|
289 |
Det handlar om att vilja och våga! : En kvalitativ studie om förskollärares syn på användningen av estetik i förskolanAndersson, Susanna, Åhlgren, Sophia January 2014 (has links)
Syftet med studien var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka vilken betydelse förskollärare tillskriver sina egna intressen och erfarenheter i arbetet med estetik samt vilken uttryckform förskollärare anser som lättast och svårast att arbeta med. Semistrukturerade intervjuer valdes då det gav plats för följdfrågor och djupare intervjuer. Resultatet visar att förskollärares intressen och erfarenheter kan påverka hur estetik väljs att användas i förskolan. Resultatet visar även att förskollärare såg olika på vad som var lättast respektive svårast med estetik men det som ansågs lättast var musik och det svåraste var drama. Slutsatser som framkom utifrån studien var att förskollärarna ansåg sig vara medvetna om vad estetik innebar men att kunskaperna kring olika uttrycksformer var otillräckliga för att medvetet våga användas i verksamheterna. En annan slutsats var att förskollärarna valde att använda den uttrycksform de kände sig mest bekväma i.
|
290 |
Modersmålsundervisning : Lärares syn på modersmålsundervisning och samarbete med modersmålslärare i förskolan och skolanAzimi Pour, Farokhdad January 2014 (has links)
The aim of the study was to examine Swedish preschool and school teachers views upon mother tongue education and cooperation with mother tongue teachers, research covering both topics are very limited. Data collection method for the study were interviews with three teachers from each type of school. The interviews were then transcribed, summarized, and finally analyzed based on the study's theoretical premises, a socio-cultural perspective, Kumashiros theory of non-oppressive teaching and constructivism. The results of the study showed that all teachers considered mother tongue education as important, but time constraints and workload prevented teachers from desirable development of mother tongue education. As for collaboration between teachers and language teachers, most teachers felt that such a thing does not exist, while those who have experience in this type of collaboration believes that it occurs to a limited extent.
|
Page generated in 0.3986 seconds