The purpose of the study is to explore preschool teachers experiences of how immigrant parents become involved in the preschool activities and how their linguistic and cultural background appears in relation to participation.The survey was conducted through individual interviews with eight preschool teachers working in various multicultural preeschools. The results of this survey shows that the preschool teachers perceive that parents with different cultural and linguistic backgrounds are reluctant to participate in various forms of cooperation, such as parent meetings. Preschool teachers believe that the lack of parental participation depends on the parents linguistic and cultural backgrounds, such as different approaches to understand the pre-school educational activity or the view of parenting, and other things such as language difficulties. Another result reveals also a great lack of written methods, because teachers sometimes face difficult dilemmas. To seek itself the right approach in a current situation can be both difficult and time consuming, therefore, the preschool teachers wish that there were already complete methods for use.

Syftet med studien är att vinna kunskap om och få förståelse för hur förskollärare upptäcker och förhåller sig till barn som lever under omsorgssvikt, samt deras tankar kring anmälningsplikten i förskolan. För att uppnå syftet utgår studien ifrån tre frågeställningar och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. Nio förskollärare har deltagit i studien varav sex med erfarenhet av anmälan och tre utan erfarenhet. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin, social inlärningsteori och anknytningsteorin. Första frågeställningen handlar om vilka orsaker som ligger till grund för att förskollärare ska upptäcka barn som lever under omsorgssvikt. Resultatet visar att orsakerna främst handlar om barngruppens utformning, tidigare erfarenheter och olika samspel i förskolan. De signaler förskollärare främst reagerar på är barnets beteende, tecken på försumning och barnets kroppspråk. Andra frågeställningen handlar om hur arbetsprocessen ser ut efter ett upptäckande i förskolan. Resultatet visar att det är i samråd med arbetslaget och förskolechefen som fallet diskuteras och de kommer gemensamt fram till hur det ska behandlas. Tredje frågeställningen handlar om hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till anmälningsplikten i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna kan delas in i två grupper, en som uppfattar att anmälan ska ske vid minsta misstanke och en som menar att det krävs starka belägg innan anmälan sker.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring högläsningens betydelse för utveckling av det svenska språket hos barn med annat modersmål. För studien intervjuades fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor belägna i en mångkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att högläsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det är med ett befrämjande arbete för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket genom högläsning som arbetssätt. Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollärare ser på arbetet med högläsning för att gynna flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utformning och de yngre barnens språkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan användas för främjandet av språkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder språkstimulering.   Vi har intervjuat sex förskollärare. Syftet med studien var inte att jämföra olika förskolor men resultatet visade på skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollärare och förskollärare som inte arbetar utefter någon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollärare använder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssätt utifrån teman. Dessa teman uppkommer genom barns intresse. De arbetar inte specifikt med barns språkutveckling utan det ingår i temat precis som andra ämnen ingår. Övriga intervjuade förskollärare som inte är Reggio Emilia-inspirerade menar att bilder är ett bra kommunikationsmedel och de använder bilder i den fysiska inomhusmiljön för att skapa tillfällen till språkstimulans, såsom benämning och samtal.

Vår intention med uppsatsen var att synliggöra förskollärares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begränsar eller möjliggör barns utveckling och lärande. Vi ville bredda kunskapsfältet inom området, både för vår egen del men även för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt får en förståelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar på våra frågor, använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens värde inom anknytning är tvetydigt när det kommer till förskollärares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vägs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket påverkar förskollärares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan. Vikten av kontinuitet, framförallt i personalgruppen, framkom som viktigt för att skapa anknytningar. Vi har tagit stöd i Vygotskijs teori om utveckling och relationellt samspel samt Bowlbys anknytningsteori. Slutsatser som kunde ses var att politiska beslut formar förskolechefers möjligheter till resurstilldelning – vilket framkom vara ett område som förskollärare upplevde som hinder för relationsarbete i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på barns krigs-och låtsasbråklekar. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollärare från två olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn på barns krigs- och låtsasbråklekar. Förskollärare som ser på barns krigs- och låtsasbråklekar som vilka lekar som helst och som anser att de är på låtsas har en mer positiv syn på lekarna. Medan förskollärare som kopplar leken till verkligheten har en mer negativ syn på lekarna. Min slutsats utifrån studien är att hälften av förskollärarna anser att lekarna är viktiga och utvecklande för barnen. Den andra hälften håller inte med utan lutar sig istället mot värdegrunden och tycker att man ska lära barnen bra saker som hur man är en bra kompis och att man bryr sig om varandra istället för att ägna sig åt krigs-och låtsasbråklekar.

Syftet med detta arbete är att genom intervjuer se hur förskollärare använder sin miljö i sitt jämställdhetsarbete, samt få uppfattning om vilken inställning de har till begreppet jämställdhet. Det framkommer i studien att många av förskolorna är i en utvecklingsfas i sitt jämställdhetsarbete, medan några andra medvetet inte lägger något intresse och vikt i att utveckla jämställdhetsarbetet på förskolan. Respondenterna menar att det automatiskt faller sig naturligt i deras dagliga arbete. Det gjordes totalt sju intervjuer med pedagoger på förskolor under hösten 2013.

Studiens syfte är att visa hur och på vilket sätt två förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergång. Delsyftet är att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sätt att samverka kring övergångar. Studien besvarar följande frågor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? På vilket sätt förbereds barnen inför övergången mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som används i studien är av kvalitativ karaktär och har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gång. Studien består av intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolan och tre förskollärare som arbetar i förskoleklass, en observation av en återträff i en förskola och även skriftliga dokument insamlade från förskolorna, i form av samverkansplaner. Resultatet visar upp två olika förskole- och förskoleklassområdens sätt att samverka vid barnens övergång från förskola till förskoleklass. Resultatet påvisar även vilka fördelar och nackdelar som finns med respektive sätt att samverka. Resultatet lyfter även fram de förväntningar som exempelvis spänning och oro som förskollärarna anser att barnen kan ha inför och vid själva övergången från förskola till förskoleklass. I resultatet ses även hur förskollärarna arbetar för att övergången ska bli så mjuk och bra som möjligt för barnen

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning. Slutsatsen var att förskollärarna önskade att samlingen genomfördes med ett litet antal barn för att ge varje barn möjlighet för mer tid till tankar, åsikter och reflektioner.

Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan. Den teoretiska ramen i studien vilar på den sociokulturella och den utvecklingsekologiska teorin. Vi har valt Vygotskyoch Bronfenbrenner som utgångspunkt för vårt arbete då deras teorier om interaktionoch lärande passade vårt syfte. De ser samspelet mellan människor som grunden för lärande och utveckling.Resultatet visar att förskollärarna har mycket kunskap om läsförståelse i förskolan,fastän det för en del förskollärare kändes främmande att använda begreppet läsförståelse i förskolan. Förskollärarna har en medvetenhet kring att de själva är viktiga i barns utveckling av läsförståelse,men även att den fysiska miljön på förskolan är viktig för att barn ska få goda möjligheter till utveckling av läsförståelse.