En kvalitativ intervjustudie vars syfte var att belysa förskollärares arbete med att informera vårdnadshavare om förskolans syfte och uppdrag i praktiken utifrån samverkansuppdraget. Resultatet visar att arbetet är varierande och innehåller en del utmaningar. Slutsatsen är att mer stöd i arbetet skulle behövas för att underlätta informationsarbetet och samverkan med vårdnadshavare.

The topic of this essay is reflection and reflection cultures in preschool. In preschool in Sweden, the notion of reflection is frequently used. However, the word is used without much consideration. What does reflection mean and what are we doing when we say that we reflect?  Based on experiences and thoughts about reflection and its content and meaning, I have investigated the notion of reflection and reflection in preschools. The aim of this study was to identify both the small and bigger aspects that can make a difference. Furthermore, discover various factors and approaches that distinguish a reflection which influences the content of the reflection, the process of reflection. Also, material aspects that may influence the reflection. My research questions are as follows: -What happens during the planned reflection time? -What aspects does the phenomenon of reflection consist of? -Do we need practical and theoretical knowledge to be able to reflect? -What material aspects affect reflection?                                                                             - From my results, which importance can refelction have in the preschool? The empirical data consists of stories from my own life, and experiences and thoughts that have appeared throughout the years. To get perspective on what I think I know, I make observations and I sit on various reflection forums. Through my observations and through the reading of scientific and literary texts, I put attention to various aspects of reflection. The literature helps me to put words on the concept of reflection, but at the same time leads to more questions and concerns in my thoughts. My study shows that we are using the word reflection without actually knowing the meaning of it. In forums where reflection is about to make place, the content is varied. Also, the content of the conversations is affected by multiple aspects. Both aspects about creating conditions for reflection and also aspects considering approach and knowledge. There is no "quick fix" for a well-functioning reflection in preschool since all aspects affect one another. It is not just about the moment of reflection, but factors from around that influence the reflection. By paying attention to these aspects, we can change and develop our reflection in preschool. / Den här uppsatsen handlar om reflektion och reflektionskulturer på förskolan. Reflektion är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är ett ord som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen reflektion och vad gör vi när vi säger att vi reflekterar. Utifrån många erfarenheter och funderingar kring reflektionens vara eller icke vara, innehåll och innebörd undersöker jag fenomenet reflektion och reflektion på förskolan. Syftet med uppsatsen är att upptäcka de små och stora aspekter som kan göra skillnad. Upptäcka olika faktoreroch förhållningssätt som utmärker en reflektion, som påverkar reflektionens innehåll, påverkar processen i en reflektion samt materiella aspekter som kan påverka en reflektion. Mina forskningsfrågor är följande: -Vad sker under den inplanerade reflektionsstunden? -Vilka aspekter består fenomenet reflektion av? -Behövs det praktisk och teoretisk kunskap för att kunna reflektera? -Vilka materiella aspekter påverkar reflektionen? -Utifrån mina resultat, vilken betydelse kan reflektionen tänkas ha i förskolans praktik? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta gör jag observationer, jag sitter med på olika reflektionsforum. Genom mina observationer och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på reflektion. Litteraturen hjälper mig att sätta ord på begreppet reflektion men leder samtidigt till att fler frågor och funderingar hos mig väcks. Min undersökning visar att vi slänger oss med ordet reflektion utan att egentligen veta vad det innebär. Innehållet i de forum där reflektion ska ske är väldigt varierat. Det finns en mängd aspekter som påverkar samtalens innehåll. Både aspekter som handlar om att skapa förutsättningar för reflektion men även aspekter som förhållningssätt och kunskap. Det finns ingen ”Quick fix” för att få en väl fungerande reflektion på förskolan, alla aspekter påverkar varandra. Och det handlar inte enbart om själva reflektionsstunden, det finns mycket runt omkring som också påverkar reflektionen. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår reflektion på förskolan. / <p>Illustratör Susann Wass</p>

Syftet med studien var att undersöka fyra förskolepedagogers dagliga möte med barnensvårdnadshavare samt studera kommunikationen i samband med dessa möten. Studien syfte bestod avtvå avgränsningar som undersökte vad i förskolans uppdrag som kommunicerades i det dagliga mötetmed barnets vårdnadshavare samt hur pedagoger inom förskolan uppfattade detta möte ur ettsamverkans- och delaktighetsperspektiv. Studien antog en hermeneutisk ansats vilket genomsyradesåväl studiens genomförande samt analysprocess. Studiens insamlingsmetoder bestod av observationersamt intervjuer. Resultatet visade att förskolans uppdrag ur ett omsorgsfokus får störst utrymme i dendagliga kommunikationen. Vidare framkom det att kommunikation utifrån ett lärandefokus kommer iskymundan. Det fanns även skillnader mellan förskollärares och barnskötares kommunikation avförskolans uppdrag, i och med att barnskötarna dominerade i kommunikation ur ett omsorgsfokussamtidigt som förskolläraren vid samtliga observationstillfällen synliggjorde förskolans uppdrag ur ettlärandefokus. Resultatet synliggör även hur den dagliga kommunikationen skapar förutsättningar förvårdnadshavares möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet ur såväl ett omsorgs,fostrans- och lärandefokus. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavarnas perspektiv på förskolans roll för barns möjligheter till utveckling. Utifrån syftet är det två forskningsfrågor som är centrala i studien: Vilka värden framkommer i vårdnadshavarnas uttryckta förväntningar om vad förskolan ska bidra till i barns utveckling? Samt vilka förväntningar har vårdnadshavarna på hur förskolan ska bidra till barns utveckling? Som övergripande teoretiskt perspektiv används socialkonstruktionismen. Studiens resultat har analyserats med hjälp av en modifierad modell som utgår från Anette Emilsons modell ”Kommunicerande värden” samt tidigare forskning. I studien används en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 13 vårdnadshavare som har minst ett barn på förskolan. Resultatet visar olika förväntningar om vad förskolan förväntas bidra till att barn utvecklar med fokus på omsorgsetiska, demokratiska, disciplinerande och kunskapande värden. Resultatet lyfter även fram hur förskolan förväntas bidra till att barns utveckling sker utifrån vårdnadshavarnas perspektiv där vårdnadshavarna förväntar sig en individanpassad verksamhet. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the guardians' perspective on the preschool's role for children's opportunities for development. Based on the purpose, there are two research questions that are central to the study: What values ​​emerge in the guardians' expressed expectations about what the preschool should contribute to in children's development? And what expectations do the guardians have of how the preschool should contribute to children's development? Social constructionism is used as an overall theoretical perspective. The results of the study has been analyzed using a modified model based on Anette Emilson's model "Communicating values" and previous research. The study uses a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with 13 guardians who has at least one child in preschool. The results show different expectations about what preschool is expected to contribute to in children's developing with a focus on caring ethical, democratic, disciplining and knowledgeable values. The results also highlight how preschool is expected to contribute to children's development taking place from the guardians' perspective, where the guardians expect an individualized operation.

Den här uppsatsen handlar om utveckling och utvecklingsarbete på förskolan. Utveckling är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är begrepp  som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen utveckling och hur utvecklas något eller någon?  I min uppsats undersöker jag faktorer som upplevs påverka utvecklingsarbetet i förskolans utbildning. Syftet med uppsatsen är att upptäcka små och stora aspekter som gör skillnad, för individen och för helheten i förskolans utvecklingsarbete. Mina forskningsfrågor är följande: – Vad innebär fenomenet utvecklingsarbete i förskolans utbildning?  – Vilka möjligheter/svårigheter ser erfarna förskollärare i ett utvecklingsarbete? – Vilka faktorer påverkar utvecklingsprocessen? – Vilka former av praktisk och teoretisk kunskap krävs för att ett utvecklingsarbete ska ske? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta möter jag erfarna förskollärare, jag sitter med i olika samtalsforum samt träffar en fokusgrupp. Genom mina samtal och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på utveckling och utvecklingsarbete i förskolan.  Min undersökning visar att utvecklingsarbete är ett komplext fenomen. Små faktorer kan påverka om utveckling sker eller inte. Det finns faktorer som kan hjälpa till i ett utvecklingsarbete, men även faktorer som kan stjälpa ett utvecklingsarbete. Det finns ingen snabb lösning för att utveckling ska ske, det är en lång process som kräver ett engagemang från alla. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår förskolas utbildning mycket lättare. Att arbeta tillsammans kan vara en utmaning, men är även förskolans styrka. Vi behöver ta hjälp av varandra och arbeta tillsammans för att utveckling ska ske. Utveckling sker till stor del i vårt handlande, men det är inte vårt handlande som vi uppmärksammar och fokuserar på. Uppsatsen är indelad i fyra kapitel som visar på utvecklingsarbetets komplexitet: kultur, administrationsarbete, tillit och praktisk kunskap. / This essay is about development and developmental work within preschools. Development is a well-acclaimed term within preschools in Sweden. A term usually used without much thought. What does development really mean and how does something or someone develop? In this essay I will investigate factors which are considered to have an influence on developmental work within the preschool’s educational system. The purpose of this essay is to discover small and large aspects that makes a difference for, both the individual and for the preschools, education in a developmental work. My research questions are as follows: -          What does the phenomenon of development work mean for the preschool’s education? -          What opportunities/difficulties does experienced preschool teachers see within a developmental work? -          What factors influences the development process?  -          Which forms of practical and theoretical knowledge is demanded for a development work to proceed?  This empiricism consists of stories from my own daily life, about experiences and thoughts that through the years have come and gone. To gain a perspective on my experiences, I  participate in a couple of different discussion forums and I also see a focus group. Throughout my conversations and through reading scientific and literary texts, I draw attention to various aspects on development and development work within preschools. My research shows that development work is a complex phenomenon. Small factors can affect whether development takes place or not. There are factors that can help in a development work, but also factors that can overturn it. There is no quick fix for development to take place, it is a long process that requires commitment from everyone. By paying attention to these aspects, we can change and develop our preschool education much more easily. Working together can be a challenge, but it is also the strength of preschools. We need to support each other and work together for development to take place. Development takes place largely in our present actions rather than in the administrative work. The essay is divided into four chapters that show the complexity of the development work: culture, administration work, trust and practical knowledge.