Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap barnen i förskoleklass har om rörelse och motorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlärning. Det finns nämligen mycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhället över lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och en välutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlärning. Resultatet visar en kvalitativ enkätundersökning i två förskoleklasser där 13 barn ingick. I resultatet visas att barnen i förskoleklasserna ansåg att rörelse innebär att man rör sin kropp fysiskt, som att gå, springa, hoppa eller klättra. De ansåg att detta skedde i idrott eller i olika fritidsaktiviteter, men också i leken som sker främst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kan inte redogöra för vad motorik innebär eller vilken betydelse motoriken har för inlärningen. Men de kan ändå se ett samband mellan rörelse och inlärning och är medvetna om att rörelsen underlättar koncentration och inlärning, men de kan inte redogöra för varför.

Abstrakt Språket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom språket kommunicerar människan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns språkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ”Sexårsböcker” i förskoleklassen som en del av ett språkstimulerande projekt. Jag har undersökt hur dessa böcker bearbetas i förskoleklasserna och i vilken grad de läses i hemmet då böckerna delas ut till barnen efter att de har bearbetats. För att skapa mig en bild av arbetet har jag intervjuat alla förskollärare som arbetar i förskoleklasserna i kommunen samt skickat ut enkäter till föräldrar. Det pedagogerna berättar visar att de arbetar medvetet med olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling och deras intresse för läsande- och skrivande. Enkäterna visar att en del hem inte läst någon av böckerna men nästan hälften av föräldrarna svarar att deras barns intresse för böcker i allmänhet har ökat genom arbetet med sexårsböckerna.   Nyckelord: Sexårsböcker, Förskoleklass, Språkutveckling, Populärkultur.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och använde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö där barnen fick möjligheter att använda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spännande. Slutsatsen blev att utomhuspedagogik och dess didaktik är ett stimulerande och inspirerande förhållningssätt till lärande. Vi har insett att det kan vara en process för pedagoger att lära sig att använda uterummet som lärmiljö.

No description available.

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten.

Detta examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i två förskoleklasser, där den ena varit föremål för undervisningsförsök i talradsmetoden, och att samla in ett material för att kritiskt diskutera värdet av talradsövningar i förskoleklass. Talradsmetoden lägger fokus på ramsräkning och sifferkunskap vilka är delar som ofta ges litet utrymme i matematikundervisningen. För att uppnå syftet har elever från två förskoleklasser, en experimentklass och en kontrollklass, samt deras lärare intervjuats vid två respektive ett tillfälle med 10 skolveckors mellanrum. Under dessa veckor har ett undervisningsförsök i talradsmetoden upplagt på sex lektioner ägt rum i experimentklassen. Studiens resultat visar på att experimentklasseleverna gjort stora framsteg inom de områden undervisningen berört jämfört med kontrollklassen. Inga slutsatser har dragits kring om undervisningsförsöket bidragit till att stärka elevernas aritmetiska färdigheter även om likaså dessa ökat till viss del. Däremot syns en tydlig korrelation mellan elevernas talrads- och aritmetikfärdigheter och slutsatsen blir därmed att det finns vinster att hämta i att använda talradsövningar i förskoleklass.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill även studera om pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek? I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen. Resultatet visade att pedagogernas delaktighet i leken skiljde sig åt, beroende på om den fria leken ägde rum i en inomhus eller utomhusmiljö. Inomhus var deltagandet mer aktivt än utomhus. Lärandesituationer skapas för barnen av pedagogerna först och främst när de själva bjuder in sig till barnens lek och är aktiva inom den. Dessutom visar studien att ett pedagogiskt deltagande i leken kan se ut på många olika sätt.

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lärande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollärare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn på lekens betydelse för lärandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansåg hade med undersökningsfrågorna att göra skrevs ut. Resultatet visade på att pedagogerna ger stor betydelse åt lek för lärande i förskoleklassen. Pedagogerna anser att lek och lärande hör ihop i förskoleklass då man i de yngre åldrarna lär och utvecklas genom lek. Vår slutsats är att leken finns i stor grad i den här förskoleklassen där vi gjort vår undersökning. Vi anser att det är en balans mellan lek och lärande.

Delaktighet är ett begrepp som är av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det är viktigt att få tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie är att upptäcka och förstå hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och på fritidshem. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och har en etnografisk ansats. Metoder som använts är videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att främja lärande. Resultatet visar att delaktighet förekommer till stor del och att det gäller att synliggöra och sätta ord på det som sker. Barn som hittat strategier agerar pedagogiska ledare i en arbetsuppgift eller ett legobygge och får med sig de barn som ännu inte funnit dessa strategier. På detta sätt kan pedagoger använda barns sociala kompetens i olika lärandesituationer. Genom att pedagoger är lyhörda för barnens behov och använder miljön för att skapa en kontext där varje barn får känna sig viktig för någon möjliggörs delaktighet. Vår slutsats är att pedagogers kompetens och engagemang är viktigt för att barn ska få möjlighet att vara delaktiga och kunna delta på egna villkor, oavsett behov. Men även ickeverbal kommunikation och kunskap om betydelsen av kamrater, den fysiska miljön och grupprocesser möjliggör delaktighet. Genom att pedagoger använder den kunskapen kan delaktighet möjliggöras på ett mer medvetet sätt. / Modellskolan

No description available.