• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 539
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 546
  • 171
  • 128
  • 120
  • 81
  • 81
  • 78
  • 77
  • 74
  • 70
  • 67
  • 65
  • 58
  • 57
  • 57
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Det känsliga samtalet : -utvecklingssamtal i förskola och förskoleklass

Larsson Johansson, Sofia, Thuné, Malin January 2010 (has links)
No description available.
22

Sekretess och tystnadsplikt mellan förskola och förskoleklass : Förskollärares agerande, kunskaper och förhållningssätt

Larsson, Linnea January 2014 (has links)
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt till och kunskap om sekretess och tystnadsplikt påverkar deras agerande i samband med att barnen ska överlämnas från förskola till förskoleklass. Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer används som metod. Sex förskollärare intervjuas. Intervjumaterialet analyseras utifrån en modell som utarbetats av Gunell Colnerud. Modellen beskriver sex kategorier av normer som har betydelse för lärares agerande i professionella relationer (Colnerud, 1995). Resultatet visar att förskollärarnas positiva inställning till och kunskapsbrist om sekretess och tystnadsplikt leder till stor försiktighet när information om barnen ska överlämnas. Om föräldrarna inte ger sitt samtycke till att informationen får lämnas vidare gör förskollärarna inte det. Att man inte lämnar ut någon information utan föräldrarnas samtycke beror delvis på att man respekterar sekretesslagstiftningen som sådan och att skolan som organisation ingår i det svenska rättsystemet, men också på att man vill skydda sig själv från eventuella juridiska påföljder som ett lagbrott kan resultera i. Förskollärarna har viss kunskap om rådande sekretesslagstiftning, men en hel del missuppfattningar och viss begreppsförvirring råder. Flertalet tror att de aldrig får lämna någon information vidare utan föräldrarnas samtycke, och de andra är så osäkra på vilka uppgifter de får lämna vidare utan föräldrarnas godkännande att ändå inte törs göra det. Förskollärarna uttrycker förståelse för att sekretessreglerna finns till för att skydda föräldrarnas integritet och detta ser de som något i grunden positivt; vilket också bidrar till att de ogärna överlämnar uppgifter om barnen mot föräldrarnas vilja även om de anser att det hade gynnat barnet.
23

Antalsuppfattning i förskoleklassen

Hodzic, Johansson, Mirsada, Rebecca January 2014 (has links)
Arbetet handlar om hur förskollärare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgår ifrån för material i detta arbete då deras läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med något om antalsuppfattning. Förskoleklass är övergången mellan förskola och skola från hösten då eleven fyller sex år. Det är en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgår lärarna från i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har använts oss av en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utförts i två olika kommuner där vi intervjuade tolv lärare, sex var, på fyra olika skolor.  Av resultaten framgår hur lärare i förkoleklasser arbetar med antalsuppfattning och vilket material de utgår ifrån i sitt arbete. Antalsuppfattning synliggörs i olika aktiviteter som samlingar, böcker, musik och spel.
24

Från förskola till förskoleklass : En kvalitativ studie om samverkan

Holmberg, Annika January 2014 (has links)
Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig. Av resultatet framgick att pedagogerna har en medvetenhet om samverkansarbetets fördelar och en önskan om ett bättre samarbete, men att arbetet är svårt att realisera i praktiken. Slutsatsen var att området är mycket komplext, med många påverkansfaktorer. Det finns en vilja till att samverka, men det avstånd som tidigare fanns mellan förskola och skola har istället flyttats och hamnat mellan förskola och förskoleklass, trots att ambitionen med förskoleklassens tillblivelse var att överbrygga avståndet
25

Hur gör vi? : En kvalitativ studie om samverkan mellan förskola och förskoleklass vid barns övergång till förskoleklass / How can we do it? : A qualitative study about collaboration between preschool and preschool class at children’s transition to preschool class

Arnesson, Jennie, Krantzén, Elin January 2015 (has links)
Studiens syfte är att visa hur och på vilket sätt två förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergång. Delsyftet är att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sätt att samverka kring övergångar. Studien besvarar följande frågor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? På vilket sätt förbereds barnen inför övergången mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som används i studien är av kvalitativ karaktär och har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gång. Studien består av intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolan och tre förskollärare som arbetar i förskoleklass, en observation av en återträff i en förskola och även skriftliga dokument insamlade från förskolorna, i form av samverkansplaner. Resultatet visar upp två olika förskole- och förskoleklassområdens sätt att samverka vid barnens övergång från förskola till förskoleklass. Resultatet påvisar även vilka fördelar och nackdelar som finns med respektive sätt att samverka. Resultatet lyfter även fram de förväntningar som exempelvis spänning och oro som förskollärarna anser att barnen kan ha inför och vid själva övergången från förskola till förskoleklass. I resultatet ses även hur förskollärarna arbetar för att övergången ska bli så mjuk och bra som möjligt för barnen
26

Utvecklad kompetens förändrar : En kvalitativ studie av kompetensutveckling kring laborativ matematik för pedagoger i förskoleklass.

Wallby, Helene January 2014 (has links)
I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra matematikundervisningen. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske. Studien bygger på 10 intervjuer med pedagoger i förskoleklass som deltagit i kompetensutveckling kring laborativt arbetssätt i matematik. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser att de fått en fördjupad kunskap såväl didaktisk som ämnesrelaterad, vilket bidragit till en förändrad syn på elevernas matematiska förmågor. Pedagogerna upplever att fler av elevernas förmågor synliggörs på ett tydligare sätt genom det laborativa arbetssättet och att de själva stärkts i sin yrkesroll.
27

Matematik i förskoleklass : Lärares erfarenheter av hur matematikundervisningen organiseras och genomförs samt hur eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande / Mathematics in preschool classes : Teacher`s experiences of how Maths lessons are organized and executed and how the pupils are given the opportunity to participation and influence.

Beijer, Emma, Svensson, Jessica January 2015 (has links)
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 beskrivs att ”matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen” (Skolverket, 2011a:62). Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare organiserar, genomför och ger eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande i matematikundervisningen i förskoleklass. De frågeställningar som uppsatsen kommer utgå ifrån är: Hur beskriver lärarna att de organiserar och genomför sin undervisning för att introducera eleverna i matematik i förskoleklass? Hur främjas elevernas delaktighet och inflytande i matematikundervisningen i förskoleklass enligt lärarna?Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie och fem lärare i förskoleklass har intervjuats. Resultatet har grundat sig på respondenternas tankar och funderingar. Resultatet presenteras utifrån svaren som framkommit från intervjuerna i jämförelse med vad tidigare forskning säger och den teoretiska utgångspunkten, det sociokulturella perspektivet. Studien visar lärarnas erfarenheter av hur planering och matematikundervisning genomförs samt hur eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskoleklass. Resultatet visar att konkret material är en viktig del i utförandet av matematikundervisningen. Resultatet visar även att lärarna använder sig av olika arbetssätt som ska stimulera, utmana och gynna elevernas matematiska tänkande. Lärarens roll ses som betydelsefull och lärarna anser att deras uppdrag i förskoleklass är att synliggöra matematiken för eleverna i olika sammanahang.
28

Vad ska barn lära i förskoleklass? : En studie utifrån pedagogers inblick om kunskap och lärande i förskoleklassens verksamhet.

Karlsson Ferm, Jessie, Fredriksen, Jennie January 2016 (has links)
Lärande och kunskap i förskoleklassen är enligt Ackesjö och Persson (2010) underprioriterat. Herrlin, Frank och Ackesjö (2012) menar att förskoleklassen och det lärande och innehåll som präglar verksamheten behöver diskuteras på grund av att det är en egen verksamhet mittemellan förskolan och grundskolan. Syftet med denna studie är att synliggöra lärande och kunskap i förskoleklassen utifrån verksamma lärares erfarenheter och förhållningssätt. Empiri har samlats via 10 intervjuer med lärare i förskoleklass. De har sedan analyserats med hjälp av begrepp som synliggör olika kunskapsformer. Dessa begrepp är Ämneskunskap, Praktisk kunskap, Praktisk klokhet och Tyst kunskap. Det teoretiska ramverket utgår ifrån Gustavssons (2002) och Skolverkets (1994) syn på kunskap ställs mot ett framtidsorienterat och ett tillvaroorienterat perspektiv som Ackesjö (2013) diskuterar. Studien visar att förskoleklassen kan ses som en betydelsefull verksamhet i skolväsendet vars främsta uppgift är att förbereda barnen på olika sätt inför skolan. Kunskap som framhävs av lärare i förskoleklass  är bland annat inom matematik och svenska men även sociala förmågor och att skolas in i rutiner. Det är dessutom av största vikt enligt flera pedagoger att förskoleklassen hjälper barnen att utveckla förmågan att kunna ta eget ansvar. Forskning (Gustavsson 2002) framhåller att det finns olika sätt att se på kunskap i förskoleklassen och att studien utmanar den traditionella synen på vad kunskap är och vad det kan innebära i den lärande praktiken.
29

Agnes ska börja i förskoleklass - en projektredogörelse om att göra en barnbok

Olsson, Jannica January 2007 (has links)
Min projektredogörelse består av en barnbok som man i förskolan ska kunna använda sig av som ett pedagogiskt verktyg för att underlätta och synliggöra vad som komma skall för de barn som ska börja i förskoleklass.Fenomenet förskoleklass har funnits sedan 1998 men är väldigt svår att lokalisera i litteratur, och då speciellt i barnlitteraturen. Det finns många böcker som berör skolstarten, men jag har inte hittat några som fokuserar på övergången mellan just förskola och förskoleklass. Därför tyckte jag att det var en rolig utmaning att göra en uppdaterad barnbok som speglar verksamheterna så som de ser ut i dagsläget. Jag har också haft som mål att se hur man ute i verksamheterna jobbar för att eventuellt förebygga att förskoleklassen blir ett så kallat tionde skolår. Resultatet blev en bok, som berör övergången mellan förskola och förskoleklass, genom ett klassiskt upplägg av berättelsen, men med ett ovanligt ämne och med en layout som sticker ut från mängden. Samtal med barn och vuxna inom berörda verksamheter ligger till grund för bokens innehåll. / My account contains a children´s book, meant to be used in preschools as a pedagogical tool to make the thought about starting in a preschool form easier and more visible to the children. The preschool form has existed since 1998, but it is very hard to locate it in the literature, especially in children´s literature. There´s a lot of books about starting school, but I can´t find anyone that focusses on the gap between preschool and the preschool form. That´s why I thought it was a fun challenge to make an updated children´s book that mirrors how it looks today. My goal has also been to see how the personnel works to prevent that the preschool form becomes a tenth year in school. The result is a book about the gap between preschool and the preschool form. It has a classical story, but an unusual subject and a different layout. Conversations with children and adults in a preschool and a preschool form builds the books foundation.
30

Tre pedagogers syn på leken i förskoleklassen

Landin, Johanna, Magnusson, Petra January 2013 (has links)
SammanfattningMagnusson, Petra & Landin, Johanna (2013) Tre pedagogers syn på leken i förskoleklassen. Malmö Högskola: LärarutbildningenSyftet med denna studie är att undersöka vad tre pedagoger i förskoleklass har för syn på leken och lekens betydelse. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: Vilken syn har tre pedagoger på lek och lekens betydelse i förskoleklassen? Är pedagogerna själva involverade i leken och på vilket/vilka sätt i så fall? Arbetar pedagogerna utefter någon speciell lekteori?Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat och observerat tre olika pedagoger i olika åldrar och med olika utbildningsbakgrunder. Vi använde oss utav ljudinspelning på två utav intervjuerna och penna och papper på den tredje som hjälpmedel för att memorera vad som sades. Vid observationerna användes också penna och papper som hjälpmedel för att dokumentera vad som gjordes och sades. Vi har använt oss utav olika lekteoretiker så som Piaget, Vygotskij, Knutsdotter Olofsson, m.fl. för att analysera, förstå och fördjupa oss i det pedagogerna sagt. Resultatet utav arbetet visar att pedagogerna anser leken som viktig i förskoleklassen. I leken lär sig barn många olika saker och detta kan kopplas till olika teorier om lek. De tre pedagogerna har olika uppfattning om vad lek är för dem och de är involverade i leken på många olika sätt. Nyckelord: Förskoleklass, lek, lekteori, lärande, pedagoger, syn på lek / TopMagnusson, Petra & Landin , Johanna (2013) Three teachers' views on the game at the preschool class . Malmö University Electronic PublishingThe purpose of this study is to investigate the three teachers in pre-school has vision of the game and the importance of play . The questions that we study are based is the following: Which view has three teachers at play and the importance of play in early childhood classrooms? Are the teachers themselves involved in the game and how / which way in that case ? Working educators along someone special lekteori ?We have made a qualitative study in which we interviewed and observed three different teachers in different ages and different educational backgrounds. We used out audio material on two of the interviews and pen and paper on the third as a means to memorize what was said. When observations were also used pen and paper as tools to document what was done and said.We have used for a variety of lekteoretiker such as Piaget, Vygotsky , Knutsdotter Olofsson , etc. to analyze , understand and immerse ourselves in the educators said.Profit out of the work shows that educators consider the game important in a preschool class. In play , children learn many different things and this can be linked to various theories of play. The three teachers have different ideas about what play is for them and they are involved in the game in many different ways .Keywords: Pre-school , play, lekteori , learning, teachers , view of the game

Page generated in 0.0728 seconds