I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten. Några barns resonemang visade att de skulle vilja ha mer inflytande medan andra barn tyckte att det var bra som det var nu. Det de främst ville ha inflytande över var rutinerna i klassen till exempel över skrivböcker, klädval och leksituationer. I studien har vi kommit fram till att barn inte har så stort inflytande över sin vardag i förskoleklassen som de skulle önska.

Författarnas namn: Christina Stenberg Lovisa Lindberg Titel: Förskoleklassen – i gränslandet mellan förskola och skola.          En studie om omgivningens förväntningar och påverkan på förskoleklassens              pedagogik. Engelsk titel: Pre-school class – at the intersection of pre-school and school                          A study of the expectations and its impact on the pre-school class                           pedagogy.                                                                                       Sidantal: 41 _____________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka och problematisera omgivningens förväntningar på förskoleklassens uppdrag samt undersöka om och i så fall hur dessa förväntningar påverkar förskoleklassens verksamhet. Undersökningsmetod som används är kvalitativ samtalsintervju (intervjuer där respondenter och intervjuare sitter tillsammans och samtalar om frågorna) utifrån ett fast frågeschema med öppna frågor. Intervjufrågorna, ställda till rektorer, förskollärare och föräldrar har bandats. Samtalsintervjuerna är tolkade och analyserade utifrån undersökningens syfte, frågeställningar och litteratur. I studien framkommer det att samtliga respondentgrupper har förväntningar på förskoleklassen och dess uppdrag och att dessa i huvudsak överensstämmer med varandra. Lek, lust och vilja till fortsatt lärande är nyckelord hos samtliga. Resultatet tydliggör att dessa förväntningar inte når förskollärarna som arbetar i förskoleklassen vilket upplevs bidra till ett otydligt och osäkert uppdrag. Framför allt är det bristen på rektorernas uttalade förväntningar som påverkar negativt. Den tydligaste skillnaden i tolkningen av förskoleklassens uppdrag handlar om när barnen anses börja skolan samt vilket samarbete som värderas högst, då några anser skolan som viktigaste samarbetspartner medan andra istället lyfter förskolan som en god förebild

Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ”bärande broar” d.v.s. en bra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och samverkan. Resultatet visade på att man kommit olika långt i de olika distrikten inom kommunen, samt att de jobbade olika mycket med samverkansarbetet., Jag har kunnat se att ett distrikt haft en mer tydlig och genomarbetad handlingsplan under en längre tid och där man över lag var nöjd med samarbetet. Flera verksamheter lyfter tiden och samsynen kring barnen och det pedagogiska innehållet som viktiga förutsättningar. Jag kan konstatera att arbetet med övergång och samverkan i vissa distrikt inte haft hög prioritet, både från ledningshåll men även från personal. Någon har menat att man i så fall skulle behöva samverka med flera olika förskolor vilket inte är möjligt tidsmässigt, och då valt att inte ha någon planerad samverkan alls.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit . Vi hade en grupp med sex barn från en förskoleklass med i vår studie. Pedagogerna valde ut de barn de ansåg behövde utveckla sin sociala kompetens. Vi genomförde fältarbetet under sju dagar. I vårt utvecklingsarbete såg vi en stor utveckling hos de flesta barnen, när det gäller deras självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Vi anser att våra aktiviteter nådde de mål och syften vi hade med studien. Vinsten med vårt arbete var att barnen och vi tillsammans har utvecklats, samt att kompendiet förs vidare och kommer att användas av pedagogerna till höstterminen 2012.

No description available.

Syftet med studien var att ta reda på hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergång från förskola till förskoleklass samt hur lärarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal från både förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergången. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva på matrutinerna i matsalen. Personalens olika syn på förberedelse skiljer sig från beroende på om man arbetar i förskolan och förskoleklassen. Detta resulterar till att personalen har olika förväntningar på vad barnen ska kunna när de börjar i förskoleklass. Resultaten visar även på att samverkan inte alltid prioriteras på grund av olika hinder som till exempel att tiden inte räcker till, engagemang och förskolans ochskolans ekonomi.

SAMMANFATTNING Eva Fritz Hadd Barnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2 Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2 Antal sidor: 32 Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:   Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?   Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande? Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning. När   lärarna beskriver vilken betydelse barnlitteratur har för barnens lärande   utkristalliseras följande områden: som stöd för språkutveckling, stimulans för läs- och   skrivinlärning, förmedling av kulturarvet, utveckling av empatisk förmåga samt   stärkande av identitet. Lärarnas uppfattningar om vilken betydelse   barnlitteraturen har för barnens lärande stämmer även in med vad forskningen   tar upp som betydelsefulla inom detta område. Sökord:   barnbok,   barnlitteratur, förskoleklass, skola, lärande

Detta arbete ämnar undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren. Dessa tydliggör att samtliga pedagoger menade att litteratur gynnar barns språk- och kunskapsutveckling. Pedagogerna har däremot använt litteraturen som utgångspunkt för andra aktiviteter lite olika. Någon pedagog använde litteratur inom ramen för ett övergripande kunskapsinnehåll som till exempel ett tema.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Troligtvis finns dock andra påverkansfaktorer som har större betydelse för elevernas val av strategier och uttrycksformer.

Syftet med studien är att undersöka hur överlämningar planeras och genomförs för att stödja barn i övergången från förskola till förskoleklass. För att få svar på vårt syfte har vi valt en kvalitativansats där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Studien visar att överlämningar och samverkan ser mycket olika ut ute i verksamheterna och att den individuella pedagogen har en stor betydelse i överlämnandet. Den praktiska strukturen angående de gemensamma träffarna är kända för alla men syftet med samtalat i överlämnandet upplever vi inte är synlig för de berörda pedagogerna. Barns olika förutsättningar i övergången ser olika ut. De överlämnade samtalen för barn i behov av särskilt stöd kan vara avhängt på vilken pedagog som lämnar över då stöd och struktur kan saknas. Resultatet visar att de olika ramar som styr och den tradition som råder samt den enskilde pedagogens erfarenheter och kunskaper är av betydelse för hur barnet möts i den nya verksamheten och vilka förutsättningar som ges. Lindblad, Linde och Naeslund (1999) problematiserar ramfaktorteorins begränsningar då de anser att "det praktiska förnuftet" bör beaktas. Vad är det som begränsar eller underlättar i samverkan och styr i överlämnandet samt hur påverkas det av den enskilde pedagogens "praktiska förnuft".