Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ”kvalitativt samspel” ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ”kvalitativt samspel” några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet. Därefter genomfördes intervjuer ochklassrumsobservationer av fem lärare från grundskolans lägre årskurser. Via endiskursanalys urskiljdes fem kategorier av lärarnas syn- och förhållningssätt: Deneffektivitetsinriktade, den omsorgsinriktade, den kunskaps- och begåvningsmässigtnormativt inriktade, den socialt normativt inriktade samt den kommunikativt inriktadediskursen. Med tillämpning av värderingsramen ”kvalitativt samspel” samt Habermasdiskursteori framstod till vissa delar den kommunikativt inriktade, denomsorgsinriktade och den socialt normativt inriktade diskursen som exempel påkvalitativt samspel. Lärares differentierade syn- och förhållningssätt innebar emellertidatt de intersubjektiva villkoren för elevers utveckling och lärande kunde varieraavsevärt.