I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ”I Väntan På Ambulans” (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade. Trots att IVPA har funnits sen mitten av 1980 talet i Sverige saknas kvalitativ forskning om hur patienten upplever mötet med IVPA. Syftet med studien är att beskriva hur personer med akut bröstsmärta som bor på landsbygden upplever mötet med IVPA-styrkan. Metoden som valdes är intervjuer av fem stycken landsbygds invånare. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet pekar på att IVPA gör en betydande insats när det gäller patienter som drabbas av akut bröstsmärta på landsbygden. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

The purpose of this master’s thesis is to find out in which ways a group of first generation immigrants use Swedish papers and magazines in a public library and which information needs this group has about Swedish society. One important aspect in this essay is integration of immigrants in the Swedish society as a possible effect of newspaper reading. The method used in this study is qualitative. Data is generated through semi-structured interviews. The immigrants have been represented by eight persons from different ethnic groups. Through a literature survey of earlier research I have presented a background to immigrants’ information needs and possible connections between on the one hand education, employment, gender, duration of their stay in the country and on the other hand on the impact on information needs patterns. The study has two theoretical starting points: Diaz’ integration theory and a modified version of Höglund – Perssons’ model of information use. Of great interest for this essay have been the effects of the information use, especially integration of immigrants in Swedish society. The results of the analyses show that information seeking and information use have had a more profound effect on integration in the language community (kommunikativ integration) than on the social, structural and political integration. The majority of immigrants in the study do not feel integrated in the Swedish society. However we can conclude that this study tends to show that reading and information seeking have effect on some aspects of integration and that the public library has an important role in this process. / Uppsatsnivå: D

In this study I have investigated what perceptions educators have about educational documentation and how teachers perceive that pedagogical documentation helps to discover and visualize learning. I have also investigated how teachers perceive that the size of the child group and the systematic quality work affect the work of educational documentation. The purpose is to investigate educators perceptions of these tools to contribute to the development of pre-school work. I have done a qualitative study in the form of interviews. In the study, I have taken the phenomenological research effort as a starting point and the result shows that there are both equal and different perceptions about the systematic quality work and the work on educational documentation.

Vård- och omsorgssektorn är en organisation som domineras av kvinnor vilket även gäller första linjens chefer inom äldreomsorgen. Tidigare studier visar att arbetsvillkoren är pressade för chefer inom äldreomsorgen och att kvinnor drabbas oftare av arbetsrelaterad ohälsa bland annat på grund av genusstrukturerna i samhället. Chefer inom vård- och omsorgssektorn ansvarar för fler medarbetare, har mindre resurser och mindre handlingsutrymme jämfört med mansdominerade verksamheter. Denna studie fokuserar på kvinnliga chefer inom hemtjänsten och syftet belyser hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljösituation och vilka krav och förväntningar de möter inom sin profession. Syftet är även att synliggöra kvinnliga hemtjänstchefers kompetens och profession. Kvalitativa intervjuer har utförts med fyra kvinnliga hemtjänstchefer från två olika kommuner och kvinnornas uttryck, erfarenheter och perspektiv har sammanställts tillsammans med kunskap från tidigare forskning och teorier. Resultaten visade att de kvinnliga hemtjänstchefernas hängivenhet och tillgänglighet upplevdes i både positiva och negativa aspekter. De upplevde hög arbetsbelastning i sin psykosociala arbetsmiljö och stress upplevdes i varierande grad av olika orsaker. Slutsatsen om subjektiva krav och förväntningar tyder på att den rådande genusordningen finns närvarande i de ledande kvinnornas identitetsskapande. En del chefer uppgav behovet av stöd och kollegor vilket tyder på att stereotypa ledarskapsegenskaper om att en chef ska kunna arbeta självständigt bör betvivlas. Samtliga kvinnliga hemtjänstchefer upplevde arbetsglädje av att få stärka och göra gott för andra.

The purpose of this essay is to take a historic look at how women and men are portrayed in war. I also want to try to shine a light on the common people that don’t belonged topsheet and how this has changed over time. To narrow my research down I have chosen to take a look at two wars, The Thirty Years' War and The First World War. This is a comparative study regarding how men and women are portrayed in educational material in the Swedish school system, which ranges from 1934 to 2018 The questions I used in my study were; how has the different gender roles been portrayed throughout history and is there any change over time? How do common people get portrayed in the educational material belong to and is there any change over time? The results point towards men taking up a majority in the material that I have studied, but there seem to have been a change in time and that the change started to take place around 1980s, this also applies to the common people. In the material published in the 2000s you notice a change away from men and women in commanding positions such as kings, emperors and generals. My research has shown clear signs that both men and women from lower social classes takes up more room in the modern educational material used in the Swedish schools, and that gender roles has started to change.

Abstract Fredriksson Malin (2019). Managers requirements for stress prevention - a qualitative study in municipal context. Project work in Health at work 15 credits, University of Gävle.  Stress is an increasing problem in Sweden and municipal organizations are workplaces where it´s common. The first line manager has an important role in stress prevention, but factors in the organizations might affect their possibility to focus on this problem.  The purpose of this study was to examine municipal first line managers experience of organizational requirements of stress prevention in the workplace and how to improve these requirements. Qualitative interviews were made with first line managers in a Swedish municipal organization and analyzed with Qualitative content analysis. The result revealed that the managers experiences was that the organization offered resources like education, social and organizational support from HR and occupational health service, policies and good structure in the occupational health work. Economic pressure, constant changes and structures in the organization that the manager cannot have an impact on, and the managers own workload were demands that made the work with stress prevention harder. Unclear structures in the information flow and lack of communication about stress is also factors that might affect stress prevention in the organization

<p>Forskning har visat att när individer formar ett första intryck så kan intrycket påverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen låtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad på bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jämföra om bedömningar skiljer sig åt beroende på om personen som bedöms presenteras på bild eller genom text. Tatueringar användes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkäter. Enkäterna innehöll antingen en bild eller en beskrivande text av en man med eller utan tatuering. Resultatet går emot tidigare forskning och visar att personen som presenterades på bild skattades mer positivt med tatueringar än utan. Då enkätpersonen beskrevs i text var det tvärtom. Formandet av första intryck är komplext och verkar till stor del vara kontextberoende.</p>

<p>Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.</p><p>Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.</p><p>Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans. Utvecklingsfrågorna blir trots intresse och inspiration något som ofta prioriteras ner.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.</p>