Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan unga vuxnas psykiska hälsa och upplevelsen av deras föräldrars föräldrastilar under barndomen. Studien utgick ifrån de fyra föräldrastilarna auktoritativ, auktoritär, tillåtande och försumlig. För att undersöka detta formulerades fyra olika påståenden om att det fanns ett positivt samband mellan samtliga föräldrastilar och psykisk hälsa/ohälsa bland unga vuxna. Det formulerades även ett femte påstående: att sambandet mellan föräldrastilar och unga vuxnas psykiska hälsa var starkare bland män än kvinnor. Studien genomfördes med kvantitativ metod och tvärsnittsdesign. I urvalet ingick 128 studenter från Högskolan i Skövde (86 kvinnor, 40 män och två som uppgav annat som kön) med ålder mellan 18 och 29. Via högskolans olika student-facebookgrupper fick respondenterna svara på en enkät bestående av tre delar. Den första delen täckte bakgrundsfrågor om kön och ålder. Den andra delen användes mätinstrumentet S-EMBU, för att mäta upplevelsen av föräldrabeteende/föräldrastilar, och i den tredje delen ingick mätinstrumentet GHQ-12, för att mäta generell psykisk hälsa. Resultaten visade att finns ett starkt samband mellan unga vuxnas mentala hälsa och deras upplevelse av sina föräldrars föräldrastilar under barndomen. De auktoritativa och tillåtande föräldrastilarna hade en positiv inverkan på unga vuxnas mentala hälsa, medan den auktoritära och försumliga föräldrastilen hade en negativ inverkan. Studien fann också att effekten av föräldrastilar på mental hälsa varierade beroende på kön, där sambandet var starkare bland kvinnorna än bland männen. / The purpose of this study was to investigate the relationship between young adults' mental health and their experiences of their parents’ parenting styles during their childhoods. The study was based on the four parenting styles: authoritative, authoritarian, permissive and negligent parenting styles. To investigate this, four different claims stating that there was a positive relationship between all the parenting styles and mental health/mental illness among young adults were formulated. A fifth assumption claiming that the relationship between parenting styles and young adults' mental health was stronger among men than among women was also constructed. The study was conducted using a quantitative method and cross-sectional design with a study sample consisting of 128 students from the University of Skövde (86 women, 40 men and two who didn’t identify by either gender) with ages ranging between 18 to 29 years. The respondents were asked through the university's various student Facebook groups to partake in answering a questionnaire consisting of three parts. The first part covered background questions about gender and age. The second part used the measuring instrument S-EMBU to measure the experience of parenting behavior/parenting styles, and the third part included the measuring instrument GHQ-12 to measure general mental health. The results showed a strong relationship between young adults' mental health and their experiences of their parents' parenting styles during childhood. The authoritative and permissive parenting styles had a positive impact on young adults' mental health, while the authoritarian and neglectful parenting styles had a negative impact. The study also found that the effect of parenting styles on mental health varied by gender, with the relationship being stronger among women than among men.