Målet med uppsatsen var att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning ochurvalsprocesser fungerar för officerare i nivå 3. Hur säkerställer man rätt kompetens i dennaplanerings – och placeringsprocess. Tillvaratar och utvecklas individens kompetens genomdelade värderingar och mål i syfte att skapa engagemang och en kreativ miljö ledande tillkompetensförnyelse och hög produktivitet? Hur upplevs denna process fungera urorganisationens - och ur den enskildes synvinkel.Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion som bygger på Jay Halls kompetensprocessoch kompletteras med Sandberg och Targamas teorier om kompetensförnyelse.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare nivå 3 varsinformation utgör primärdata för analysen. En kvalitativ textanalys av de FM dokument ochpolicys som styr personalhanteringen har även gjorts.Sammandrag: Det personalförsörjningssystem som FM använder är förlegat och denpersonalförsörjningsstrategi som styr FM är för ensidigt uppbyggt kring ett enbefälssystem.Nuvarande personalförsörjningssystem inbjuder till en fokusering kring kompetensutvecklingoch kompetensförstärkning. Detta ger således bristfälliga möjligheter till förståelsebaseradkompetensförnyelse. Klargjorda roller saknas och framtida karriärvägar som beskriver FMbehov och krav via rekrytering och utbildning saknas. En tydlig, lättåtkomlig verksamhetsidéoch en aktualiserad personalidé för FM saknas likaså. Lägg där till en diffus vision och oklaraövergripande mål så blir bilden ännu grumligare och produktiviteten lidande. / The purpose of this essay was to study how the Swedish Armed Forces, officers manningsystem provides officers for Armed Forces HQ and The National Defence College oncompletion of The Advanced Command Program. How is selection turned out and whathappens after the program when the officer is to be posted? The aim was to examine if theofficer manning system is up to date, or if change is required.The essay begins with an introduction of Jay Hall´s theories about competences. Thiscompetence process is strengthened with Sandberg and Targama´s theory about the issue ofcomprehension.Most part of the empiric material is interviews with officers of this level (lieutenant-colonel).The method used in this essay is a qualitative and investigational analysis of the interviewswithin the hermeneutic tradition of science. The purpose is not to fully describe the attitude ofthe Swedish officer corps on this subject, but rather to explore the ideas and thoughts of theseofficers who have actually experienced the situation.Summary: The role of the Swedish Armed Forces is changing, but the officer manning processwith support of officers to higher levels has its limitations, because the overall process has notchanged and must be reviewed. The lack of a clear vision and all-embracing goals for theorganization makes this picture even darker. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt. Först analyserades Försvarsmaktens ledningsfilosofi och Högkvarteretsarbetssätt var för sig, därefter jämfördes resultaten som gav följande svara på uppsatsenshuvudfråga;• Det ger en större förståelse för hur arbetet fungerar och vilka effekter olika typer avförändringar kommer att få. Vilket i förlängningen kan ge förutsättningar till att få enmer dynamisk och levande organisation som kan leverera det som uppdragsgivarnaefterfrågar. / The aim of this essay was to clarify whether the management andorganization of the Swedish Armed Forces Headquarters permit theArmed Forces to be led accordingly to its management theory. The essaygave answer to the following main question; What added value does itbring to use different organizational theoretical reasoning and perspectivein a study of the management of the Armed Forces? The Headquarterorganization HKV 03 was the object of study with focus on the centrallevel. It was the material used by the Headquarters to communicate itsmanagement philosophy, organization and management to others withinthe organization that was used as sources. The theoretical framework wasmainly Bolman & Deal’s new criteria for success and Ashkenas’ fourperspectives on how to study organizations. The method was qualitativewith a combination of an inductive and a deductive attempt and ahermeneutic approach. The management philosophy of the Armed Forcesand the management of the Headquarters were separately analysed. Afterthat followed the compared results, which led to the subsequent answer;• It brought greater understanding to how the work operates andwhat effects different changes will convey, which in the long runmight create the necessary conditions for a more dynamic andvivid organization that can deliver what the client demands. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmågor i allmänhet ochterroristbekämpning i synnerhet tillvaratas på ett för samhället mest effektivt sätt. Grund för studien har varitjustitierådets Johan Munck´s utredning, SOU 2003:32 Vår beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlägga och analysera myndigheternas beredskap och förmåga att förhindra och bekämpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förändringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen är baserad på det demokratiska dilemmat, att i en rättstat använda väld då hot mot riket sominte härrör från en fientlig sinnad makt uppstår. Undersökningens empiri har byggts på ovan nämndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som på olika nivåer har varit och ärdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten. Iuppsatsen har en analys av myndigheternas remissvar och intervjusvaren gjorts utifrån uppsatsensfrågeställningar vilket har givit följande svar på de ställda frågorna:- Det finns utrymme för samverkan mellan Försvarsmaktens specialstyrka och Nationella Insatsstyrkan.- För Försvarsmakten medför utredningen inte några förändringar i form av ny utbildning eller ny materiel.- Försvarsmakten är idag inte en aktiv aktör som kan användas vid terroristangrepp. / The main purpose of this essay was to clarify if the Armed Forces´ capabilitiesin general and fighting against terrorism in particular are being utilised in themost effective way for the society. The foundation of the essay was JohanMunck´s official report SOU 2003:32 “Our Preparedness after September 11”whose purpose was to make a survey and analysis of the authorities´preparedness and ability to prevent and combat terrorism and the necessity ofco-operation and co-ordination between authorities. The essay describescurrent legislation and proposals for alteration that the official report hassuggested. The theoretical connection has been based on the democraticdilemma of a state governed by law using violence against an enemy notcoming from a hostile state. The empirical material of the research has been theofficial report, a number of considerations from authorities and interviews withpeople who participate in decisions dealing with co-operation and coordination.The empirical research has provided the following results:- There are prospects of co-operation between the Armed Forces` SpecialBranch and the National Special Force from the police.- The official report involves no new tasks, alterations of methods oftraining or purchases of new materiel.- The Armed Forces is presently not an active participant in the battleagainst terrorism. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö. Detta kan förstås genom värnpliktens roll för den manliga hegemonin och sammanblandningen mellan soldatskap och manlighet, som leder till ett systematiskt missgynnande av militära kvinnor.

Titel Traditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier   Syfte Syftet med den här uppsatsen är undersöka hur allmänheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlägg som görs.   Metod Via en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmänheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanställt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att få fram statistik på de inlägg som görs. Vi har samlat inlägg om den ubåtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA där de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser.   Resultat I det insamlade materialet kan vi se att det är media som via de artiklar man publicerar sätter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlägg som görs är artiklar som allmänheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan också se att det är organisationen som får ta en stor del av smällen i de inlägg som görs. Allmänheten skuldbelägger organisationen för det inträffade i nästan hälften av de insamlade inläggen. I de övriga skuldbelägger man antingen en tredje part eller en enskild individ beroende på vilken typ av kris det handlar om och hur bakgrunden till det inträffade ser ut.   De inlägg som görs om det inträffade är främst negativt vinklade och endast ett fåtal inlägg har en positiv vinkel i förhållande till det inträffade. De inlägg som görs får även en näst intill obefintlig spridning i form av likes, kommentarer och delningar. Majoriteten får under 10 likes, kommentarer eller delningar. Det finns alltså inget som tyder på att någon typ av inlägg i det insamlade materialet blir virala.

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring. Bara under år 2013 var marknadsföringsbudgeten 90 miljoner kronor. Detta kan jämföras med samma budget 2009, ett år innan avskaffandet av värnplikten, som då låg på blygsamma 19 miljoner kronor.             Studiens syfte är att undersöka vad Försvarsmakten väljer att kommunicera i sina rekryteringskampanjers printannonser med bakgrund i dess egna utsatta mål och vision. Studien ska även undersöka på vilket sätt, och med vilka metoder, Försvarsmakten väljer att kommunicera dessa budskap. I studien behandlas material från fem olika kampanjer som varit aktiva mellan åren 2011 till 2013 där en medveten avgränsning har gjorts till att bara analysera kampanjernas printannonser. Detta då print innehar egenskapen av att övertalning bara kan ske via bilden, synen. I och med avsaknaden av till exempel rörelse, ljud och lukt, som är tre oerhört starka medel för övertalning, måste den bild som finns representerad vara självgående stark och slagkraftig för att kunna få effekt.             Printannonserna har analyserats genom en semiotisk- och retorisk analys där det största fokuset kretsar kring det visuella. Denna analys har även operationaliserats i ett analysschema modifierat för att på bästa sätt kunna uppfylla studiens syfte. En diskussion förs sedan med hjälp av teorier kring organisations-kultur och dess inverkan på organisationers kommunikation samt kring reklam och propaganda. Dessa två teoretiska huvudområdenmoment ligger även till grund för studiens resultat och slutsats.             Studien visar på att Försvarsmaktens värdeord öppenhet, resultat och ansvar speglas i dess kommunikation där vilja och motiv premieras framför både kön och etnicitet. De tar ansvar för katastrofer och hjälper nödställda med en säker övertygelse om att lyckas. Samtidigt hamnar deras kommunikation i en gråzon mellan vanlig reklam och propaganda. Kampanjerna visar genomgående positiva sidor av yrket med en garanti för att den som tar värvning kommer att kunna göra skillnad. Samtidigt är det ett riskabelt yrke med potentiellt livet som insats. Detta nämns aldrig samtidigt som kampanjerna spelar på mottagarens känslor. Sammantaget finns således tendenser till propagandaliknande förfaranden i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personalen upplever att arbetet inom Marinen har utvecklats över tid. Vilka skillnader upplevdes under perioden år 1957-2010? Hur utvecklades verksamheten och arbetsuppgifterna? Vilken kompetens behövdes? Ändrades kompetenskraven under perioden, och i så fall hur? Hur påverkade tekniska framsteg arbetssättet? Dominerade civilt eller militärt betonade uppgifter?

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess. Dessa personer har enligt Försvarsmaktens styrande dokument möjligheter att söka och antas till grundläggande militär utbildning, men på grund av utformningen av rekryttestet ges dessa personer inte möjlighet att ta sig vidare i processen. Deras funktionsnedsättning blir ett hinder i antagningsprocessen.

No description available.

2004 påbörjades ett projekt inom Försvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam värdegrund för hela organisationen. Ansvariga för projektet blev konsultföretaget Bikupan AB. Under de 6 år som Bikupan var ansvariga för värdegrundsarbetet genomfördes en mängd medarbetarundersökningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de värderingar och tankar som fanns hos de anställda inom Försvarsmakten. Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under värdegrundsarbetet. Detta genom att sätta Bikupans information om hur de tillsammans med personal från Försvarsmakten och fackföreningsorganisationerna arbetade med värdegrunden, i kontrast till John Kotters teori över lyckade förändringsarbeten. Kotter lyfter fram 8 stadier som han anser vara väsentliga i ett arbete där man skall få in nya idéer i en organisation. Empirin delas upp i 5 olika avsnitt, vilka är tematiserade efter olika värdeord, som direkt går att koppla till Kotters teori. Tanken med detta är att studera i vilken utsträckning det går att finna att Bikupan och Försvarsmakten tagit hänsyn till det Kotter anser vara av vikt för att lyckas med ett förändringsarbete. Slutsatserna som tagits är att man, i vissa fall under Försvarsmaktens värdegrundsarbete, lagt mycket tyngd på områden som egentligen inte bär rakt mot målet att implementera en värdegrund. Efter mängder av medarbetarundersökningar och intervjustudier, där det uppdagats att avstånden mellan försvarsgrenarna och mellan förband och Högkvarteret är några av de problem som finns, gjordes ingenting konkret för att försöka minska detta. I vissa fall motarbetades förslag som syftade till minskade avstånd och formandet av en Försvarsmakt, något som dåvarande ÖB Håkan Syrén myntat som ett av målen med införandet av en gemensam värdegrund. Vidare slutsatser som tagits är att kulturen inom myndigheten är så pass komplex och djupt rotad, att det anses som mycket svårt att ändra den utan att ändra själva strukturen inom Försvarsmakten som organisation.