Denna studie syftar till att undersöka hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i svensk media. År 2002 hedersmördades den unga kvinnan Fadime – ett fall som ådrog sig stor uppmärksamhet i svenska dags- och kvällstidningar. Mot denna bakgrund analyseras i uppsatsen hur fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck framställs strax efter Fadimes död 2002, hur det framställs idag (2017–2018), och vilka likheter och skillnader det finns i framställningarna mellan de olika tidsperioderna. Artiklar från dags- och kvällstidningar undersöks utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys med hjälp av tre analytiska verktyg: modalitet, transitivitet och intertextualitet. Resultatet i denna studie visar att de dominerande diskurserna 2002 var kulturdiskursen, den globala kvinnoförtrycksdiskursen och hedersmordsdiskursen. De dominerande diskurserna 2017–2018 var kulturdiskursen, religionsdiskursen och förtrycks- och begränsningsdiskusen. Kulturdiskurserna 2002 och 2017–2018 uppvisade stora likheter, där den viktigaste skillnaden var att diskursen 2002 fokuserade mer specifikt på den kurdiska kulturen. I studien fann vi även att en viktig skillnad mellan de två perioderna var, att hedersmordsdiskursen (2002) numera ersatts av förtrycks- och begränsningsdiskursen (2017–2018), och att religionsdiskursen fått större utrymme under perioden 2017–2018. Kvinnoförtrycksdiskursens (2002) förklaring att hedersrelaterat våld och förtryck enbart kan förklaras av ett globalt kvinnoförtryck har i nutid delvis tonats ner, även om kvinnan fortfarande inom ramen för många olika diskurser framställs som offret.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett internationellt problem som på senare år har upp-märksammats i Sverige, framförallt på grund av morden på Pela och Fadime. I de samhällen som präglas av hedersrelaterat våld och förtryck finns ett starkt samband mellan kvinnors och flickors sexualitet och mäns heder. Hedersrelaterat våld och förtryck är dessutom kollektivt till sin karaktär. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan ta sig olika uttryck, men vanligtvis kommer det till uttryck genom mäns kontroll över sina kvinnliga familje-medlemmar. Flickor som inte får välja kläder själva, välja vilka de ska umgås med, välja vem de ska gifta sig med eller välja vilken utbildning de vill, är några exempel. Det är inte ovanligt att pojkar i familjer med starkt patriarkala värderingar är tvingade att utöva kontroll över sina egna systrar. Därigenom blir inte bara flickor, utan även pojkar, offer i en hederskontext. Det primära syftet med denna uppsats var att bringa klarhet i om hedersrelaterat våld och förtryck kan utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU när fysiskt våld inte före-kommer. Det sekundära syftet var att utreda om det finns behov av förändrad lagstiftning för att skydda barn som lever i en hederskontext. Vi använde rättsdogmatisk metod för att tolka och systematisera gällande rätt. Metoden tillåter bara att en viss sorts material används, och föreskriver att en del av detta material ska beaktas medan en annan del av materialet får eller bör beaktas. Inom ramen för denna metod hade vi även möjlighet att ge förslag på hur den framtida utformningen av LVU bör se ut. Vi kunde dra slutsatsen att 2 § LVU ger visst utrymme för omhändertagande av barn som lever i en hederskontext. Vi fann dock att fysiskt våld ofta är den avgörande faktorn i dessa mål. Vi kunde konstatera att hedersrelaterat våld och förtryck i form av hot och kränkningar kan utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU. Vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck som enbart består av kontroll, begränsningar i friheten och exkludering från sociala aktiviteter fann vi att domstolarna i dagsläget inte har möjlighet att besluta om vård enligt 2 § LVU. Enligt oss är den huvudsakliga anledningen till detta att det måste föreligga en ”påtaglig risk” för att barnets hälsa eller utveckling skadas för att omhändertagande enligt 2 § LVU ska kunna ske. För att risken ska betraktas som påtaglig måste det föreligga konkreta omständigheter som visar att en risk föreligger. Sådana konkreta omständigheter är ofta svårt att påvisa i de fall barnet far illa av den kontroll han eller hon lever under. LVU skrevs under en tid då kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck inte var lika bred som den är idag. För att kunna skydda barn som far illa av den kontroll och de begräns-ningar de lever under i en hederskontext menar vi att LVU måste förändras, framförallt genom slopande av kravet på konkreta omständigheter. / Violence and oppression in the name of honour is an international phenomenon that, mainly due to the killings of Pela and Fadime, the Swedish society has been made increasingly aware of in recent years. Honour based violence is in its nature collectivistic, and has its foundation in the percepted connection between women's sexuality and men’s honour. It can manifest itself in many ways, but usually in the way that men feel the need to control the behaviour of their female family members. Girls not being allowed to choose what to wear, who to socialize with, who to marry, or what education to pursue are some examples. It is not unusual that the boys in strong patriarchal families are forced to exercise control over their own sisters against their will. Consequently, both girls and boys can be regarded as victims of honour based violence and oppression. The primary aim of this essay was to determine whether or not honor based violence and oppression can constitute grounds for compulsory care under the 2 § of the child protection legislation, or LVU, in Sweden. The secondary aim was to examine an eventual need for new legislation. In order to determine lex lata we used a legal method, which implies studying and interpreting judicial rules and legislation in specific cases. This method only allows certain material to be used, while dictating which material that must be considered and which material that should or may be considered. This method also allows us to give suggestions on how future legalization should be formed. Our conclusion was that honour based violence and oppression can constitute grounds for compulsory care under the 2 § LVU. We found, however, that the deciding factor in these cases often is physical abuse. Threats and harassment aimed from a parent towards a child may, from what we have gathered, constitute grounds for compulsory care. Regarding honour based violence and oppression that consist of excessive control, restriction of freedom and exclusion from social activities, our conclusion is that it is not possible for the court to decide that the child should be under compulsory care. The main reason for this, according to us, is that the legislation clearly states that there has to be a palpable risk that the child's health or development will be damaged. Furthermore, for a risk to be considered palpable it must be based on concrete circumstances, something that the control based part of honour based violence and oppression rarely consists of. The LVU was written in a time when our knowledge of honour based violence and oppression was scarce. It is our opinion that, in order to counteract the problem with honour based violence and oppression, we need to adjust the current legislation and make it possible for the courts to make an overall assessment in LVU-cases, removing the requirement of concrete circumstances.

Inledning Denna studie handlar om hedersrelaterat våld och förtryck i relation till förskolan och dessarbete som vilar på en demokratisk värdegrund. Anledningen till att denna fråga är viktig att uppmärksamma är att det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och det är väsentligt förförskolan att arbeta för att förebygga normsystem och handlingar som ställer sig i konfliktmed dessa. Tidigare har det forskats kring problemet i relation till skolan men det har påsenare år även uppmärksammats som ett aktuellt problem i förskolan. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskolans pedagoger arbetar för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck i så tidig ålder som möjligt. Metod Metoden som använts i denna studie är kvalitativ analys. Intervju med ljudinspelning som redskap har visat sig vara en framgångsrik metod för att få en djupare förståelse förpedagogers arbete i förskolans verksamhet i relation till hedersrelaterade dilemman. Resultat Resultatet visar att hedersrelaterad problematik trots sin komplexa omfattning ges uttryck åt iförskolan. Pedagoger som deltagit i studien har uttryckt att de till viss del fått kunskap omproblemet men att det uppstått utmaningar i det förebyggande arbetet. En omfattande del avresultatet visar att pedagogerna arbetar med integrationsfrågor och lägger stor vikt på samverkan med föräldrar för att motverka och förebygga att hedersrelaterat våld sker hos barnen i tidig ålder.

The essay describes what honor-related violence is and means. There is a perception that honor-related violence only involves physical violence, but the truth is that the physical is only a fraction. In Sweden, there is two big cases of honor killings, Fadime and Pelas. The essay describes how it is to live with honor culture in Sweden, if you feel included or excluded in the Swedish society. This is done through interviews with people who live or have lived with honor culture. The work also includes interviews with two people working in a shelter where they daily encounter young women fleeing honor culture.In the work it is about Fadime and Pelas backround, how they grew up and straying toward the culture of honor which then led to their death.Honours in Sweden did not look like the honors in the other countries. Honours in many countries is based on the woman's sexuality and the woman's innocence. An entire family can be affected if a woman is considered "unclean".The aim is to highlight how young people experience of living in a culture of honor in a country where the majority culture repudiates honor culture and secular and highly individualized culture. / Syftet med uppsatsen är att belysa hur unga människor upplever att leva i en hederskultur i ett land där majoritetskulturen tar avstånd från hederskultur, är sekulär och starkt individualiserad kultur. Arbetet beskriver framförallt om hur det är att leva med hederskultur i Sverige, om man känner gemenskap eller utanförskap, detta görs med hjälp av intervjuer med personer som lever i eller har levt med hederskultur. Arbetet innehåller även intervjuer med två personer som arbetar i en kvinnojour där de dagligen stöter på unga kvinnor som flyr hederskulturen. I intervjuerna beskriver det hur flickor/unga kvinnor känner att de behöver leva dubbelt liv. Att de vill känna samhörighet med bland annat klasskamrater men att de inte kan det eftersom att de inte får vara med på alla aktiviteter som skolan eller klassen anordnat. De ljuger antingen för sina vänner och kommer på ursäkter till varför de inte kan vara med, eller så ljuger de för föräldrarna om var de är, vad de ska göra. Heder i Sverige ser inte likadant ut som i andra länder. Heder i många länder baseras på kvinnas sexualitet och kvinnans oskuld, en hel släkt kan bli drabbad om en kvinna anses vara ”oren” pågrund av handlingar som bryter mot samhällets kulturella normer. I Sverige var heder mer att invånarna ska göra rätt för sig, betala räkningar, inte begå brott,dock har Sverige nu många invånare med ett annat ursprungsland och med det har de tagit med sig sina traditioner. I intervjuerna med flickorna berättar de att de inte får gå ut sent eller umgås med pojkar, då ens rykte kan förstöras. Uppsatsen förklarar vad hedersvåld är samt hur det kan uppstå, den innehåller även två fallstudier där det står utförligt vad hederskultur innebär.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HDV) kan uppstå när en familj eller släkt känner behov av att bevara eller återupprätta familjens heder. HDV syftar till att familjemedlemmar lever enligt en viss norm som riktas mot att bevara släktens heder. Rädslan och barnens pliktkänsla att skydda familjen kan göra det svårt att erbjuda hjälp. Skolsköterskor är en av flera professioner som har möjlighet att prata med barn som misstänks bli utsatta för HDV. Det behövs mer kunskap kring skolsköterskors arbete och upplevelse kring barn som utsätts för HDV. Syftet med uppsatsen är att beskriva skolsköterskors upplevelser och arbete med HDV bland barn i grundskolan. Studien har en deskriptiv design. Datamaterial samlades in med enkäter som analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet redovisar skolsköterskornas arbete med HDV och presenteras i fyra rubriker: demografisk beskrivning, förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck, skolsköterskors erfarenhet av att identifiera barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och skolsköterskors förebyggande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visar att hedersrelaterat våld är vanligt förekommande i grundskolan. Drygt 2/3 av skolsköterskorna har misstänkt att barn på deras skola blivit utsatt för HDV de senaste 4 åren. Skola och elevhälsa kan och måste uppmärksamma och förebygga HDV genom anmälningsplikt, hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Studien visar på behovet av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt för skolsköterskor kring det förebyggande arbetet mot HDV.

No description available.

Diskussionen kring hedersproblematiken kom inte igång förrän den fanns mitt bland oss, och tre hedersmord har kommit att utmärka starten för det sociala arbetet i Sverige med hederskulturer. Det är ett internationellt fenomen, men även nationellt definieras det så pass olika att det finns svårigheter i utformandet av konkreta handlingsstrategier. Det innebär också svårigheter med att mäta dess omfattning. Alla dessa faktorer skapar en osäkerhet i det sociala arbetet vilket enligt undersökningar medför en rädsla för felhantering. Hederskulturen är ett komplext fenomen och media är en stark informationsplattform. Det är utifrån dessa parametrar som studiens syfte utformats, nämligen att studera och problematisera fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck utifrån två utvalda filmer: den verklighetsbaserade långfilmen ”Vad ska folk säga” och den fiktiva kortfilmen ”10 min av frihet”. Vi anses idag leva i en medierad verklighet, vilket innebär att vi får vår kunskap framförallt från media. Forskning visar att film kan användas som en maktteknologi som kan spegla verkligheten samtidigt som dess syfte kan vara att skapa opinion. Därför är det ett intressant material att använda i forskningssyfte. Med hjälp av filmanalys och Bacchis ”What’s the problem represented to be-approach” (WPR) har utvalda scener problematiserats och analyserats. I resultatet besvaras den första frågeställningen om hur hedersproblematiken framställs. Den andra frågeställningen besvaras i den avslutande diskussionen kring vilka bakomliggande förutsättningar som ligger till grund för problemframställningen. Studiens slutsatser pekar på en utsatthet men också hur olika fenomenet uppfattas utifrån olika ståndpunkter. Det finns många omständigheter kring hederskulturen men genomgående syns en inskränkning av de mänskliga rättigheterna. Samhällets normer och språkets konstruktion är bidragande faktorer till att hederskulturen upprätthålls men också att det konstrueras som ett problem. Denna studie visar enbart en tolkning av filmerna och problematiken, men kan på så sätt ge upphov till nya frågor och ytterligare forskning.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om kurdiska kvinnors kamp för jämlikhet, rätten till utbildning och att vara en del av samhället. Som teoretisk utgångspunkt använder jag Paolo Freires teori om pedagogik för förtryckta och Géertz teori om tolkning av kultur. Jag använder en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor, vilket leder mig till en djup förståelse av fenomenet, och i analysen söker jag samband mellan det teoretiska perspektivet och det som framkommit ur intervjuerna. I resultatdiskussionen jämför jag resultat och analys med tidigare forskning. Resultatet visar att förtryck mot kvinnor ligger i tolkningsramar, religion och kulturella föreställningar om kvinnlighet och rykten kopplade till heder. Att vara analfabet leder till underlägsenhet. Kvinnans underordning i samhället kopplas till brister i jämställdhet, särskilt inom politiken. Orsaken kan vara låg utbildning, positioner och mindre kunskap om medborgarligarättigheter och förhindras av männens dominans. Studien visar även att strikta lagar som stiftades med religionens tolkningar i Iran ökade förtrycket mot kvinnor. Under revolutionen hade de nya makthavarna inte kontroll över den kurdiska landsbygden. Vilket skapade möjlighet för Komala att arbeta med medvetenhet hos den kurdiska befolkningen. Det ledde till att respondenterna valde att delta i Komala. Deras kamp ledde framförallt till läs- och skrivkunnighet. Genom undervisning i delaktighet, lärande och rättvisa ökade självkänslan. De gavs även möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och arbeta med spridning om barn och kvinnors rättigheter i samhället. Slutsatsen är att medvetenhet leder till reflektion kring kulturella föreställningar om kön och förtryck samt att delaktighet och gemenskap leder till motivation till förändring bland annat genom att lära sig läsa och skriva.

Hedersrelaterat våld och förtryck anses vara ett globalt problem som dagligen drabbar många människor världen över. Regeringen har försökt neutralisera bilden av att hedersvåld beror på en specifik kultur eller religion. Detta kan emellerid förstärkas av diskurser som används vid resonemang om fenomenet. En viktig yrkesgrupp som kommer i kontakt med hedersrelaterat våld och förtryck är socialsekreterare. Syftet med föreliggande studie var att utöka kunskapsläget om de diskurser som omgärdar känntecken på respektive förklaringsmotiven till hedersrelaterat våld och förtryck, såväl som belysa föreställningar om vem som är offer respektive förövare. Semi-strukturerade intervjuer, som sedan analyserades med diskursanalys, utfördes med fyra yrkesverksamma kvinnor inom den sociala sektorn. Urvalet av respondenter byggde på ett ändamålsurval. Flertal diskurser framkom och dessa används parallellt och i kontrast till varandra; som i sin tur kan sättas i relation till det kulturella perspektivet såväl som genusperspektiv, samt förstås i ljuset av postkoloniala teorier

I uppsatsen undersöks hur hedersvåld har förklarats och vilka fördomar om ras som återspeglas i statliga åtgärder mot hedersvåld. Utgångspunkten är statliga åtgärder från millennieskiftet fram tills idag, våren 2021. En central del i uppsatsen är att, med en rättshistorisk utgångspunkt, undersöka statliga åtgärder mot hedersvåld för att analysera vilka diskurser om våldet, de våldsutsatta och våldsutövarna som förekommer. I analysen tillämpas Critical Race Theory för att synliggöra föreställningar om ras i de orsaksförklaringar och beskrivningar av hedersvåld som förekommer i analyserade statliga åtgärder. Vidare behandlas även den rättshistoriska utvecklingen av mäns våld mot kvinnor och rättshistoriska företeelser som kan liknas vid den nutida förståelsen av hedersvåld. I uppsatsen kommer jag fram till att utvecklingen av förståelsen av hedersvåld i svensk rätt skiljer sig från hur mäns våld mot kvinnor har förklarats. Hedersvåld diskuteras i en diskurs om invandrare och utländsk kultur. Den kulturella förklaringsmodellen av hedersvåld reproducerar rasstereotypa föreställningar om invandrare i statliga åtgärder.